Det kokta fläsket är stekt. Eller så är vi rökta.

Morgonens bomb, som borde fått genomslag i valrörelsen, att Migrationsverket behöver ytterligare 48 MDR SEK för den kommande fyraårsperioden har inte riktigt fått fäste i den politiska debatten ännu. Dagens stora nyhet var annars att Margot Wallström åter tar plats i den svenska inrikespolitiken efter 16 års frånvaro. Samtidigt så hänger faktiskt hennes namn och dagens bomb ihop.

48 Miljarder kronor, eller 12 miljarder per år i fyra år är i praktiken dubbelt så mycket som staten investerar i kulturområdet. Kommande regering måste, oavsett hur den sätts samman, skaka fram dessa likvider någon stans ifrån. Höjda skatter är en väg, minskade försvarsanslag, slopad kulturbudget, åtstramning i polisväsendet eller att skära i statens välfärdsåtaganden är andra vägar. Budgetposter, och människors villkor, kommer nu att ställas mot varandra eftersom Migrationsverket står inför ett akut likviditetsproblem. Ett akut likviditetsproblem trots alla försäkringar från bland annat Margot Wallström att invandring minsann är en lönsam affär. Om den nu är det, var är pengarna? Om den är så lönsamt som alla påstår borde inte Migrationsverket sitta där de sitter. Erik Hörstadius, Affärsvärlden, har annars en mer än intressant text idag. Han landar i att vad är vår solidaritet värd om den visar sig baseras på felaktiga siffror och ljug?

Den kommande regeringen kommer få en milt sagt delikat uppgift. Den skall under två veckors tuffa förhandlingar efter valet skaka fram nästan en fjärdedels försvarsbudget till. Eller en dryg tredjedel av biståndsbudgeten. Eller mer än vad Skatte- och tullverk får i anslag tillsammans för att dra in skatter och avgifter. Är detta en lönsam affär som alla tycks påstå? Var är pengarna? Var är pengarna?

Invandring är i grunden, upp till en viss nivå, en lönsam affär sett på en eller två generationers sikt. Om den ska bli lönsam beror främst på hur processen för nyanlända utformas och systemet börjar nu visa tecken på mättnad. Senaste kommunen att nu neka avtal med Migrationsverket är socialdemokratiska Surahammars kommun. De menar att de måste landa de nyanlända som kommit innan de kan ta emot fler. Och Surahammar är inte unika vilket nu lett till att flera tusen personer med Permanenta Uppehållstillstånd sitter fast i Anläggningsboenden. Korttidsboenden som är avsedda som tillfällig lösning under asylprövningen. Boenden med förhållanden som till exempel att varje person har tre kvadratmeter var att sova och förvara sina tillhörigheter på.

Fyra vuxna i varje rum om 12 kvadratmeter. Och så har de bott i minst ett år. Vissa i två. Andra ännu längre. Utan att ha kommit närmare vare sig integration, bostad med mänskliga förhållanden eller ett riktigt jobb. Utan att ha närmat sig samhället en millimeter. Och det börjar komma fram ännu mer besvärande uppgifter om integrationsprocessen. De som tar examen från SFI:s högsta nivå visar sig ha samma läs- och skrivfärdigheter i svenska som en sjätteklassare och skall då förväntas klara av postgymnasiala studier. Det säger sig självt att detta inte är en lönsam affär i det korta perspektivet. På någon eller några generationers sikt, ja, men inte på kort sikt. Det är direkt lögnaktigt för annars skulle inte en kommande regering behöva ställa olika budgetposter mot varandra på detta sätt.

För handen på hjärtat nu, kan vi med någon relevans säga att vi klarar av att göra både och längre? Var ska de 12 Miljarderna per år komma från? Omfördelning eller skattehöjningar? Någon ska betala. För Migrationsverkets siffror talar sitt tydliga språk, de behöver pengar. Och de behöver det nu.

Vi kan inte längre bygga legitimiteten i vår asyl- och invandringspolitik på den form av lögner och skruvad statistik som Margot Wallström ställde sig upp och försökte försvara på något sätt. Invandring är idag en kostnad i det korta perspektivet men är lönsam på någon eller några generationers sikt. Låt oss vara ärliga med detta för annars begriper inte väljaren varför Migrationsverket hela tiden måste ha mer pengar. Påståendet om en lönsam invandring och Migrationsverkets ekonomi är två saker som inte går ihop. De ryms inte i samma stycke om båda skulle vara sanna. De är varandras motsatser och dessvärre är det Migrationsverkets akuta problem som pekar på vem som ljuger.

Det är dags att ta tag i detta nu. Ju mer av försvar av rapporter med tveksam underbyggnad, som den som Wallström försvarade, desto mindre tror folk på den politiska nivån. Och i det korta perspektivet? Var ska vi skaka fram 12 Miljarder per år ifrån. Det är ofantligt mycket pengar, det är faktiskt dubbelt så mycket som Konjunkturinstitutet bedömer reformutrymmet till inför nästa mandatperiod. Ett reformutrymme som redan nu är intecknat av andra vallöften.

Det kokta fläsket är stekt nu. Eller rökt. På riktigt.

 

 

 

DN (Håkan Boström), Lars Wilderäng,

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.