Journalistikens stoltaste stund borde vara nu

Idag börjar valrörelsen. Stefan Löfven har varit i praktiken tyst på sociala medier, eller rättare sagt hans profil, tills Pridefestivalen där hans pressavdelning gjorde en uppdatering från tåget och senast igår. Annars har det varit sparsam närvaro sedan Almedalsveckan, detsamma gäller de övriga partiledarna. Men idag börjar valrörelsen på allvar och ledarredaktionerna kan förväntas att gå tillbaka till någon form av ordinarie bemanning nu när semestervikarierna gjort sitt. Vissa med viss framgång, andra lämnar över efter tämligen mediokra insatser. Detsamma gäller samhällsredaktionerna med sina politiska journalister.

Det är nu journalist- och ledarskribenterna förväntas ha sin stoltaste stund. Under sex veckor skall de granska de politiska partierna samt vrida och vända på varenda argument eller förslag som kommer från de politiska partierna. Valrörelse. Journalisternas stoltaste stund. Eller?

Igår höll folkpartiets ledare sitt tal, ett tal till sina egna som inte bidrog nämnvärt till att höja temperaturen men han gjorde sitt jobb och hyllas inte oväntat på borgerliga ledarsidor och fler tal är att vänta med traditionella inramningar. De två statsministerkandidaterna håller sina respektive tal först om en vecka, 10 respektive 14 augusti och sedan är det bara upploppet kvar till valdagen. Under de kommande sex veckorna kan vi förvänta oss att sociala medier mer eller mindre kommer att kollapsa under trycket av utpumpade one-liners samt enskilda företrädares tankevurpor. Kampanjstaberna kommer försöka göra allt för att mätta såväl Twitter som Facebook med budskap men de kommer aktivt att motarbetas av såväl Twitter som Facebook själva. Socialdemokraterna försökte sig på en central koordinering genom att uppmana medlemmarna till en s.k ”Thunderclap”, att fler användare lägger ut en och samma tweet vid ett givet klockslag eller inom ett snävt tidsintervall. Vad dessa rätt välavlönade tjänstemän missat är att Twitter har lagt in en spärr för detta ”trick” i sina system eftersom det inkräktar på deras affärsmodell, annonsförsäljningen. Att inte de ansvariga tjänstemännen, som ser sig själva som experter på sociala medier, visste detta säger en hel del om vad vi kan förvänta oss i övrigt i valrörelsen.

Tabloidpressen kommer dessutom ha en alldeles egen julafton genom att kunna publicera det ena ogenomtänkta tweeten efter det andra och ett par kommer se sin politiska framtid i ruiner efter att ha glömt bort hur sociala medier fungerar. Den virala spridningen på varje misstag blir enorm och antalet skärmdumpar på ogenomtänkta uttalanden i stridens hetta kommer nå nya rekordnivåer.

Men. Allt detta är bara skräp. Det har inget, eller väldigt lite, med demokrati att göra. Det är bara yta. Det är nu demokratin, med de politiska partierna och de granskande journalisterna borde ha sin stoltaste stund. Framför allt de senare har ett och annat att leva upp till, den oberoende granskningen och det folkbildande anslaget som sträcker sig längre än alla dessa valkompasser. De politiska journalisterna förväntas av Ledarsidorna.se nu granska de politiska programmen efter en och samma strikta måttstock. Och för sina läsare presentera resultaten. Hänger politiken ihop? Vad blir effekterna av olika förslag? Finns det motsägelser? Fram tills idag har två partier lyckats undvika mer ingående granskning, MP respektive F!, och förklaringen till detta kan vara att Miljöpartiet dominerar inom journalistkåren. Kent Asps, professor vid JMG i Göteborg, undersökning från i våras slog ner som en bomb i journalistkåren och där även annars sansade politiska journalister som Mats Knutsson vred sig som en mask och spelade kränkt i de egna mediekanalerna. Kanaler där han, som av en ren slump, fick agera oemotsagd.

Journalisternas stoltaste stund är nu. Eller borde vara nu. Den 15 september vet vi hur det gick. Om de lyckades extrahera något begripligt för väljarna ur det mummel i mittfältet som dominerar de större partierna och skriket på kanterna från extremerna.

Journalistikens stoltaste stund är nu. Eller borde vara det. Undrar om de begriper det.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.