Utan sorg eller sentimentalitet

Stefan Löfven ser ut att bilda en av Sveriges svagaste regeringar, med bara 38 procent av rösterna bakom sig. Priset för att kunna samarbeta med borgerliga partier i framtiden blev att utesluta Vänsterpartiet ur regeringsbildningen. Segerns stund brukar inte säga så mycket om en politiker. Ingenting är så lätt som att vara en vinnare. Man tackar och kan njuta av stunden skriver DN i både en analys och på ledarplats som resonerar en del kring regeringsbildningen.

Ingen av ledarredaktionerna på någon tidning lyckas alls med att börja bända i vad valresultatet innebär för våra relationer till den enda part som hela tiden ser på oss som land utifrån ett strikt objektivt perspektiv. Den enda part som aldrig dömer någon efter etnicitet, kultur, hudfärg. Som inte dömer dig om du skulle vara fascist, kommunist eller ens rasbiologiskt övertygad. Den bryr sig nämligen inte alls och kommer aldrig att göra det. Den enda part som kan sägas vara strikt neutral eftersom den sätter sin egen roll och sin egen säkerhet före alla andra. Kapitalets makt. Pengar har den egenheten att vid slutet av dagen landa där de känner sig mest välkomna och kan på sin höjd uppvisa nervositet som enda känsla. Historien har bjudit oss på många exempel. Den ekonomiska frizonen Hongkong är en, Pinochets Chile en annan på tiden när det begav sig. Kinas regering är ingen som de som hyllar mänskliga rättigheter håller speciellt högt men det struntar pengarna i. Lika mycket som de struntade i hur Pinochets junta såg på respekten för oliktänkandes rätt till sina liv. Pengar möter andra pengar och produktionskapital för att skapa ännu mer pengar åt redan förmögna eller världens alla pensionsstiftelser. Pengar, eller kapitalet, älskar risk eftersom den går att räkna på men skyr osäkerhet. Ett osäkert politiskt klimat leder oftast till att pengar och produktion helt sonika flyttar sorglöst till platser de känner sig välkomna på. Utan sorg eller sentimentalitet.

 Stefan Löfven, men även Folkpartiets och Centerpartiets ledningar, har en del att tänka på dessa dagar. Det gäller inte bara att försöka marginalisera Sverigedemokraterna och samtidigt bibehålla sin särart. Över tid har alla dessa något att börja fundera på om de inte börjat göra det. Vilket de borde.

Ju längre tiden går och ju mer oviss och instabil ett lands politiska klimat blir desto nervösare kommer kapitalet bli. Nervositet är den enda känsla detta kan visa. En osäker politisk situation och en nervös kapitalmarknad, som med ett knapptryck kan börja flytta till andra marknader, skulle vara en förödande, dödlig, reaktion för många kapitalintensiva näringar och tillsammans med den politiska osäkerheten skapa en mycket farlig situation.

Ju längre osäkerheten består, desto farligare blir situationen. Detta är något som alla inblandade, inklusive Annie Lööw och Jan Björklund, bör börja fundera på. Och hur de själva tolkar ordet ansvar eller om det bara är deras egen prestige som skall vara styrande och inte ansvar för landet. För kapitalet kan mycket väl börja röra på sig från Sverige inom kort. Utan sorg eller sentimentalitet för egen del och ni kan ju lista ut vad det skulle innebära för svenska jobb.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.