En explosiv blandning

Adrian Kaba, ledamot av Malmö kommunfullmäktige samt företrädare för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet genom att han sitter i dess förbundsstyrelse, avgår nu som ordförande för “Dialoggruppen mot antisemitism” efter upprepade antisemitiska uttalanden. Han har dock, vilket uttalanden från Tro och Solidaritet tyder på, fortsatt förtroende efter uttalanden som

“Kurderna i Norr välkomnar Mossadtränade ISIS”. (uppgiften presenterades som fakta med nättidningen “Mellanösternbladet” som källa).

“IS är tränad av israeliska Mossad. Det är inte muslimer som krigar, det är andras krig som muslimer används som brickor i ett spel i”.

Under 2012 använde han begreppet “judisk-europeisk sammansvärjning” i en ledare i den socialdemokratiska sidoorganisationen Tro och Solidaritets egen tidning. För detta fick Kaba kraftig, och relevant, kritik av Jonathan Leman i tidningen Expo. Leman pekar på att Kaba konsekvent försökt använda sig av Expo som legitimering av sina uttalanden om bland annat Counterjihadrörelsen vilket Expo, genom Leman, kraftigt tar avstånd från. Att Socialdemokrater för Tro och Solidaritet försvarar och har fortsatt förtroende för Kaba ter sig lika märkligt som logiskt efter en rad med märkligheter som började med den numera rikskände Omar Mustafas rekordkorta karriär i Socialdemokraterna. En karriär som innebar att han redan efter två år blev invald som ersättare i partistyrelsen men var tvungen att avgå redan efter två veckor efter att han inte kunnat svara redigt på en rad frågor i synen på kvinnors rättigheter och homosexualitet. Mustafa hade att välja mellan sin religiösa övertygelse och socialdemokratiska grundvärderingar och kom att välja den förra. För detta skall Mustafa dock ha respekt och Mustafas beslut sätter fingret på en springande punkt. Du kan komma hamna i situationer när du tvingas välja mellan religiös och politisk övertygelse.

Som aktiv socialdemokrat gäller, anser jag, att vi då alltid sätter de socialdemokratiska värderingarna före religiöst präglade föreställningar om hur världen ser ut. I allt vårt arbete. I vår opposition mot det som är orätt.

Detta aktualiserar hur vi nu för förnyelsearbetet vidare i partiet. Jag anser att vi ånyo skall separera begreppen politik och religion. Idag är Socialdemokrater för Tro och Solidaritet permanent inadjungerade till partiets Verkställande Utskott, partiets mäktigaste organ, och ger därmed 5 000 aktivt troende en fördel före andra medlemmar. Detta är inte rimligt i ett i grunden sekulärt arbetareparti som säger sig värna om allas lika värde. Den muslimske tänkaren Ibn Rushd, i den kristna kontexten mer känd som Averroes, menade under sin livstid på 1100-talet att det enda sättet att garantera en stats likabehandling av medborgaren var att separera religion och politik. Ett synsätt som idag nära 1 000 år senare borde prägla det socialdemokratiska arbetarepartiet.

Av den anledningen sänder jag idag in denna motion till min Arbetarekommun, Norrtälje AK, för beredning inför nästa partikongress samt till den förening jag kanske är mest aktiv i, S-2000, i Stockholms AK för samma beredning. De medlemmar som tycker detta är en väg att gå är välkomna att skicka in den i eget namn för beredning i sina föreningar och sina arbetarekommuner så att vi internt kan skapa opinion för att förnya partiet och få det att gå i takt med den sekuläre, moderna, människan.

Religion och politik har aldrig varit en bra blandning. Den tenderar att bli lättantändlig. Dags att separera de två. Igen. Att vi aldrig lär oss.

 

SvD (Rayman)

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.