En exceptionell piruett

Sanna Rayman, SvD, pekar på hur jobbigt det måste vara att vara Miljöpartist dessa dagar när Migrationsverkets prognoser revideras löpande samt att hålen som Migrationsverket visar upp täcks med medel avsedda för bistånd. Senast i augusti uttryckte sig Åsa Romson i starkt fördömande ordalag när Alliansen valde samma lösning som regeringen Löfven tvingas till nu.

”Läget är exceptionellt”

låter Romson förstå. Det finns inget mer exceptionellt idag än i augusti på den statliga nivån varför Romsons piruetter ytterligare spär på bilden av en regering som har en bit kvar innan den kan sägas fungera rimligt väl. Miljöpartiet var kanske det parti som kritiserade Anders Borg och Fredrik Reinfeldt hårdast när de gjorde detsamma.

Men om det bara vore en fråga om Migrationsverkets tilläggsanslag så skulle nog situationen gå att lösa. Men så är det inte. Arbetsförmedligen lät i augusti meddela att anslaget för introduktion av nyanlända på arbetsmarknaden inte skulle räcka till. Det är med andra ord inte endast Migrationsverkets budget som påverkas av den ökade pressen men endast den budgetposten kan förstärkas av biståndsmedel. Arbetsförmedlingens behov har vi fortfarande inte börjat bända i. Men det stannar inte där. I primärkommunerna, och landstingen, så kommer det inom kort hända otrevliga saker. Idag sitter 12 400 personer med Permanent Uppehållstillstånd, PUT, fast i Migrationsverkets olika boendeformer utan att ha kunnat påbörja kommun- och arbetsmarknadsintroduktion. Så länge de sitter fast där så är de hänvisade till den vård och den skola som kan erbjudas på orten där de uppehåller sig. Och de orterna, eller kommunerna, får ingen eller mycket liten kompensation för detta. Då har vi dessutom inte räknat in de nyanlända flyktingar som fördelas slumpmässigt, med kort varsel, över landet.

Att Miljöpartiet inte har någon större förståelse för detta är rätt naturligt. Miljöpartiet är ett utpräglat livsstils- och storstadsparti. Storstäder som Stockholm är underrepresenterat i statistiken om mottagande av flyktingar och därmed saknas den lokala förståelsen för hur primärvård och skolor påverkas på såväl kort som längre sikt.

I Ljusnarsbergs kommun, med tätorten Kopparberg, kommer vi inom några veckor ha en situation där fler än var femte kommuninnevånare inte pratar svenska eller är i sysselsättning förutom de skolpliktiga barn där kommunen är skyldig att skaka fram en skolplats senast 30 dagar efter ankomst. Oavsett om personerna sedan får PUT eller behöver avvisas. Det är ingen slump att Miljöpartiet i denna kommun i riksdagsvalet endast fick 3,29 procent av rösterna och att de partier som upplevdes ha en restriktivare syn på invandring landade på mellan 23 och nästan 42 procent. Väljarna i Ljusnarsbergs hjärtan är öppna till bristningsgränsen och de ser ingen relevans i Miljöpartiets ännu generösare inställning till migration. De går bokstavligen på knäna nu och även om Åsa Romson skulle kunna skjuta till ekonomiska medel så finns inte de lärare och läkare som skulle behövas kortsiktigt att rekrytera. Och det vet Ljusnarsbergsborna om. Det saknas idag 1 500 specialistläkare och 1 000 allmänläkare i primärvården. Lärarbristen är ännu större. Och Ljusnarsbergs kommun, 22,5 mil från Stockholm, är ett mycket talande exempel på hur det står till i landet nu.

Skärmavbild 2014-11-03 kl. 03.46.07

Veckans intressantaste, och kanske mest tragiska, piruett kommer vi eventuellt kunna få se från Åsa Romson och Gustav Fridolin samt i praktiken av alla företrädare för det storstadsorienterade miljöpartiet. Det vill säga, om någon journalist, som äntligen börjat behandla just MP som alla andra, får häng på dem – Romson har sedan en tid endast ställt upp på SMS-intervjuer och Gustav Fridolin har bland annat presterat Youtube-klipp där han adresserar Sveriges lärare som de vore 12-åringar. Kommuninvånarna i Ljusnarsberg, Åtvidaberg, Sölvesborg, Svalöv, Askersund och alla andra kommuner med öppna hjärtan kommer få stå utan svar alternativt kunna se på ett nytt Youtubeklipp eller läsa obegripliga SMS-svar på sin oro. Utan svar på hur de skall hantera sin vardag. Med läkarbrist, med lärarbrist och med en förväntansfull skara nyanlända att rå om. Utan att ha varit tillfrågade ens.

Är det någon som håller emot?

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.