Den knutna nävens politik

Dagen efter Göran Hägglunds artikel om migrationspolitiken i DN ger en rätt märklig bild av vad som håller på att ske nu i svensk politik och på ledarplats. Idag hyllar DN Hägglund och om jag ska lätta något på vad jag vet pågår i andra partier så verkar det som om FP håller på att byta fot och är i färd med att hitta en ny position. I det partiet finns en bred diskussion om jag tolkar de signaler jag får rätt och vi kan förvänta oss någon form av utspel inom kort.

Inom socialdemokratin är det dock helt tyst. Gårdagens märkligaste uttalande i samband Hägglunds artikel sammanfattar rätt väl var socialdemokraterna står. Tyvärr kom uttalandet från statsministern och vår partiordförande. Niklas Svensson ställde frågan att det nu kommer ett förslag från ett alliansparti och du vill inte ens diskutera?

– Om det finns en överenskommelse så börjar man inte med att skriva en debattartikel. Det är väl bättre att man sätter sig ner och diskuterar med dom partier som står bakom överenskommelsen, det vore en riktig ordning. Om man vill ha förändringar ska man sätta sig ner och diskutera.

Stefan Löfven förtjänar kritik för det svaret och den reaktionen på Hägglunds artikel. Han säger att den socialdemokratiskt ledda regeringen är en samarbetsregering och är det något som Hägglund faktiskt gjorde var att han inledde en debatt och en bredare diskussion med väljarna. De som ger rikspolitiken sitt mandat. Han möts av min partiledare med en knuten näve och ett artigt formulerat ”håll käften”. Detta bådar inte gott men är en logisk konsekvens av den medlemsdialog som finns i partiet. Den är minimal, gränsande till obefintlig, om du inte är under 35 och kan kvala in till Bommersviksakademin. En naturlig reaktion, för varje intellektuell, skulle ha varit att det var ett intressant inlägg i debatten och att vi, även om vi inte ser att vi kan nå varandra i de förslag som nu levereras, ser fram emot att kunna samtala kring detta område ytterligare för att se om vi kan hitta former för att tillsammans förbättra.

Inte leverera en knuten näve som enda svar då han insett att andra har initiativet.

Jag ser mörkare och mörkare på extravalet nu. Och mörkare och mörkare på situationen efter detta val, opinionsundersökningarna pekar på samma eller värre situation i riksdagen efter den 22 mars. Och även där så undrar jag vilka Stefan Löfven omger sig med som rådgivare och analytiker. S framgång i opinionen tillskrev han regeringsduglighet och tydlighet emedan han inte kunde begripa Sverigedemokraternas framgångar i samma undersökning. Tittar han närmare, utan Bommersviksskolade politiskt sakkunniga vid sin sida, på siffrorna och lyssnar lite på debatten så borde han förstå att migrationsfrågorna är viktiga för väljarkåren. Och sannolikt många socialdemokrater. Men han väljer att, som självutnämnd samarbetsman, möta detta med den knutna nävens svar på alla frågor och debattinlägg.

Den knutna nävens politik är inget som är särskilt passande för en socialdemokratisk samarbetsregering. Inte ens för en socialdemokratisk regering. Det finns all anledning att börja vara orolig och internt i partiet börja ställa en rad frågor till vår partiledning. Och där förväntar jag mig andra svar och en annan attityd än den som vår partiledare visar upp för dagen.

Den knutna nävens politik.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.