En bra dag

Aftonbladets ledare, signerad Karin Pettersson, är idag den från min sida – obstinat betongvänster – efterlängtad som få. Hon kliver bort från den destruktiva identitetspolitiken genom att konstatera att det finns inga vinnare i ett polariserat samtal om vem som är mest utsatt för rasism. De enda som gläder sig i en sådan diskussion är hatets kolportörer: jihadisterna och de politiska arvtagarna till segrarna på Bollhusmötet – varav en utlöpa i dag sitter i Sveriges riksdag som landets tredje största parti (citat Pettersson)

Som jag har längtat efter detta tydliggörande från den ledarsida som stämplat alla som pratat om religiös fundamentalism som latenta eller faktiska rasister eller nazister. Äntligen. Äntligen kan jag säga att jag känner mig på samma planhalva som Aftonbladet men det har tagit tid.

Annat som är läsvärt i dagens flöde är annars justitieminister Morgan Johanssons (S) debattartikel i Expressen. Johansson pekar på att högst på regeringens dagordning står bland annat att förbjuda terroristresor, kriminalisera id-kapningar, samt göra om polisutbildningen till högskoleutbildning. Johansson skriver bland annat:

Bekämpning och förebyggande av terrorism kommer att prioriteras. Det är inte minst viktigt mot bakgrund av terrordådet i Paris. Den förra regeringen vidtog dessvärre inga åtgärder för att förbjuda personer att resa till andra länder för att delta i terroristträning eller terroristhandlingar. När vi kom in på justitiedepartementet den 6 oktober förra året, hade arbetet för att ta fram en sådan lagstiftning inte ens börjat förberedas, trots att Fredrik Reinfeldt talat om det före valet. Den nya regeringen fick börja från början. Nu är en utredning tillsatt som ska vara färdig i juni, och därefter kommer vi att lägga förslag till riksdagen.

Det är viktigt att stoppa dessa terrorresor, inte minst mot bakgrund av att de som deltagit i sådana kan utgöra ett hot mot säkerheten i Sverige när de kommer tillbaka. Samtidigt måste det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism stärkas. I det arbetet har Mona Sahlin ett viktigt uppdrag som nationell samordnare.

Det finns skäl att kommentera detta ur fler perspektiv. Dels fokus, dels en glidning på vad Mona Sahlins uppdrag nu kommer gå ut på.

Fokus är bra i bekämpningen av terrorism. Vad som saknas i texten är de preventiva åtgärderna kring finansiering och rekrytering av nya terrorister – det kanske mest effektiva sättet i all bekämpning är att just strypa kapitalförsörjningen samt få bort rekryterarna från gatorna. Ju färre som är ute och predikar våld, desto färre riskerar att radikaliseras. Ju mindre pengar dessa har att röra sig med, desto svårare har de att bedriva sin verksamhet. Enkel matematik.

Sedan stämmer inte Johanssons uttalande riktigt med verkligheten. Alliansen lämnade en del efter sig – bland annat en del förstudier till lagförslag om beslag av resehandlingar – för de som stod i begrepp att resa ner till krigshärdar. Dessa har nu dammats av och ligger på Anders Ygemans bord efter att i anslutning till maktskiftet stoppats på lägre politisk nivå. På något sätt blev Ygeman varse detta stopp och agerade. Ygeman tittar på detta samt hur vi kan begränsa okynnesanvändningen av svenska pass. Det är inte rimligt att en person tappar bort sin viktigaste identitetshandling, passet, upp till tio gånger per år och måste skaffa nytt pass. Ygeman gör här en bra insats och växer för varje dag in i rollen som inrikesminister. Utöver Morgan Johansson, Sven Erik Bucht, Ylva Johansson och Peter Hultqvist är Ygeman idag en av de fem ministrar som bär regeringen och ger den legitimitet i min värld.

När det kommer till skrivningarna om Mona Sahlin, nationell samordnare, så är den ny. Det kan tänkas att hennes roll kommer begränsas till informationsarbete i skolor och miljonprogram och blir det så – då kommer hon säkert räcka till. Räcka till för att täcka en liten pusselbit i vad som annars kommer krävas. Det finns dock i sådana fall goda skäl att ändra hennes titel eftersom de som arbetar med nationell samordning i övriga EU har helt andra befogenheter och ett vidare ansvarsområde än vad hon ser ut att få. Intressant glidning som jag hoppas inte stoppar här eftersom Sahlin på det stora hela hamnat snett. Det är även bara i Sverige som den nationelle samordnaren sorterar under kulturdepartementet, i övriga länder – som tagit frågan på något större allvar – sorterar denna funktion under inrikes- eller justitiedepartementen.

Om polisens högskolestatus finns det, som jag ser det, ändå en del som Morgan Johansson måste ta hänsyn till. En alltför djupgående akademisering av polisyrket riskerar att bli kontraproduktivt. En filosofie kandidat i polisiärt arbete kanske inte är så motiverad att stå i stenregnet i Husby med brinnande bilvrak omkring sig. Inte heller vara så benägen att finna motivation i att bli nersölad med blod och kroppsvätskor på Sergels Torg av en knivskuren missbrukare. Kompetensutveckling – ja, självklart – men vi får inte glömma att polisyrket är ett yrke med stora praktiska inslag. Att möta människor i kris, att ta fysiskt tag i våld, hot och misär samt olyckor. För det krävs praktik och inte i huvudsak mer teoretiserande. Hur Morgan Johansson löser denna latenta konflikt i ytterligare akademisering av något som egentligen kräver hantverksskicklighet skall bli intressant att följa.

Men. På det stora taget en rätt bra dag för en obstinat betongvänstersosse som jag. Aftonbladet kliver äntligen fram, min justitieminister tar initiativ samt att Mona Sahlins roll ser ut att förändras vilket skapar möjligheter för att någon med reell kompetens kan kliva fram. En bra dag helt enkelt.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.