Frågar åt en kompis

Arbetsmarknaden klarar inte av att ta tillvara på kraften hos flyktingar, anser statsminister Stefan Löfven (S). Nu pekar han ut integrationen som ett möjligt samarbetsområde över blockgränserna.

– Där vill jag ju ha med mig flera partier.

säger statsministern till Aftonbladet som även återges i SvD. Han säger vidare att Sverigedemokraternas tal om minskad invandring inte är lösningen. Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson svarar på inviten följande att

 – Socialdemokraterna har ingen integrationspolitik.

samtidigt som statsminister säger sig ha svårt att sätta fingret på varför Sverigedemokraterna ser ut att gå fram i opinionen. Det är inte utan att jag häpnar över detta sista uttalande. Att inte statsministern begriper att hela migrationsprocessen har kollapsat med rätt allvarliga ringvågor in i andra system måste ses som ett direkt underkännande av hans stab och hans intellektuella kapacitet. Det finns dock i intervjun några intressanta detaljer – de flesta politiker utom SD har gärna försökt sätta bilden att merparten av dagens flyktingar är högutbildade akademiker. De siffror jag har fått fram har pekat på en helt annan riktning som statsministern nu faktiskt direkt vitsordar. Tjugofem procent av flyktingarna från Syrien har en akademisk examen som borde kunna komma ut i produktionen snabbare. Det känns faktiskt som om min partiledare nu ger mig en halv upprättelse när jag pekat på att mellan 10 och 30 procent, beroende på diaspora, har en användbar utbildning. När jag pekat på dessa siffror har jag blivit stämplad som rasist men nu lär ingen stämpla statsministern som rasist. Den detaljen känns rätt bitter när jag tänker på mina partikamraters beteende i olika fora.

Men en sak är säker i detta. Statsministern har, med händelseutvecklingen med den av flyktingarna ockuperade bussen i Östersund blivit ett händelseförlopps fånge. Och moderaternas Svantesson har rätt – socialdemokraterna har ingen politik på området värd namnet samt sitter gisslan med miljöpartiet som kommer vägra reglera något som kan kopplas till dagens migrationspolitiska situation. Oavsett om hela eller delar av välfärdssystem nu kollapsar. Händelserna i Östersund kommer påverka den svenska opinionen kraftigt bedömer jag och inte heller här har någon rikspolitiker kommenterat detta. Jag kan finna hela situationen vara lätt stötande faktiskt. Min första spontana känsla var att är det så att någon flytt för sitt liv så kanske inte det första som den personen gör när de anländer till den trygga hamn som Sverige ska utgöra börja ställa absoluta krav – utan motprestation. Det är inte utan jag måste ifrågasätta den personens skyddsbehov och implicita krav på att Sverige skall lastas för att inte de personliga preferenserna på samhällsservice efter att ha räddats till livet uppfylls.

Men åter socialdemokraternas förutsättningar att moderera fram en migrations- och integrationspolitik. Svantesson har rätt. Socialdemokraterna har ingen, och inte heller några idéer i vilken riktning den skall utvecklas efter att Mona Sahlin effektivt kväst all debatt och därmed kompetens på området.

När jag nu når slutet på denna postning så sköljer bitterheten igenom mig. Det jag pekat på – systembrister, en assymetrisk systembelastning, en dysfunktionell arbetsmarknad och även förutsättningarna för ett mottagande inom respektive flyktinggrupp i form av kompetenser – har jag fått SD-kortet mulat i ansiktet för. Jag har sagts, i vissa kretsar, vara lika obehaglig som en Sverigedemokrat. Jag har fått höra av min egen Arbetarekommuns eniga styrelse att jag inte var nomineringsbar för min opinionsbildnings skull. För att jag sagt det jag sagt. Och att jag har haft det synnerligen dåliga omdömet att basera det på sakförhållanden samt står för det har inte gjort saken bättre. Partiet, som säger sig hylla akademien och kompetens, tål inte beska sanningar förrän Ledaren sagt sitt.

Ja, jag blev fruktansvärt bitter nu. För nu passar det. Statsministern kommer slippa den i stora delar Bommersviksskolade mobb jag haft efter mig trots att han nu börjar säga samma sak. Men tyvärr, tiden är kort. Och så länge vi sitter fast med Miljöpartiet och tillåter dagens situation fortgå är vi inget annat än ett händelseförlopps fånge.

Är vi alla rasister nu i partiet när Stefan Löfven, efter mycket vånda, nu äntligen börjar närma sig ämnet på det exakt det sätt jag arbetat i flera år med det eller är det fortfarande bara Johan Westerholm?

Frågar åt en kompis.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.