Den lille folkmördaren inom oss

Jag kommer nog aldrig glömma Lektor Gert Lienhart första lektion i samhällskunskap som jag hade med honom. Det var valåret 1982. Han inpräntade noga i oss vikten av att verkligen tänka igenom vad vi röstade på. Han gjorde det, på sitt säregna men mycket tydliga sätt:

”Jag är det överlevande exemplet på ett val som gick snett. Mina föräldrar och jag var bland de sista judarna som kom ut ur Österrike i samband med ”Anschluß”. Resten av min familj och släkt slutade som rök ur Auschwitz krematorier”

Lienhart hade många andra kvaliteter och vi lärde oss snabbt vikten av att följa AIK:s framfart på olika arenor. Vinst medförde i regel ett lättsamt och inspirerande lektionspass, förlust innebar allt som oftast ett läxförhör som bäst kan illustreras av läraren ”Caligula” i filmen ”Hets”. Aldrig har jag lärt mig så mycket som under det året av en enskild lärare, aldrig har jag heller funnit sådan glädje i att ta del av hans visdom. Aldrig har jag heller följt ett fotbolls- respektive ishockeylag så noga.

Dagens två stora nyheter som engagerar mig, eller berör mig, är dels Aftonbladets kartläggning av hatet på Flashback. Dels Expressens förnyade kartläggning av Svenska Motståndsrörelsen. Båda är viktiga att lyfta fram men kanske viktigare är att fånga upp ungdomar i rätt ålder. Det jag känner nu är att Gustav Fridolin, som ansvarig skolminister, trampar snett när han tar upp att kvinnorna i historien är underrepresenterade i skollitteraturen. Karln har stirrat sig blind på snippor och snoppar i jakten på att vara så politiskt inne som möjligt. Men med dagens snabba, och polariserande klimat, siktar han fel. Och träffar även fel. Fler snippor i historielitteraturen är fel fokus.

Om jag bara fick vara skol– och utbildningsminister för en dag och utan för den skull upplevas som jag kom med pekpinnar skulle jag ta tillfället i akt och önska något. Att varje gymnasielev tvingades att läsa bara en enda bok. Den bok som jag sedan jag läste den bär med mig varje dag. Gitte Serenys ”Vid avgrunden”. ”Vid avgrunden” handlar om Franz Stangl, kommendanten i Treblinka. Ingen man kan så tydligt förknippas med Förintelsens industriella skala och planering. Treblinka hade, till skillnad från Auschwitz som hade inslag av arbetsläger, en enda funktion. Utrotning. Treblinka var förintelse och utrotning, ingenting annat. Och Franz Stangl dess kommendant och organisatör.

”Vid avgrunden” porträtterar dock inte ett monster utan en blid, närmast försynt, trogen statstjänsteman. Som gjorde sitt jobb i tron och övertygelsen över att han gjorde det rätta samtidigt som han på sidan 66 (tror jag det är) ger oss svaret på en av frågorna varför han till slut blev den han blev. Svaret borde skaka om de flesta:

”Jag var för feg för att tacka nej”.

Boken gav även andra svar på många frågor kring rasism, kring främlingsfientlighet och framför allt kring hatbudskapens kraft. Hur nära folkmördaren vi alla lever. Inte i form av Klas Lund (dömd för dråp, ej folkmord) eller som att föra vidare min partikamrat Adrian Kabas antisemitiska retorik. Utan den latente folkmördaren i oss alla. Gitte Sereny satte ljuset på denna vår talang i sitt porträtt av Franz Stangl. Vi besitter alla, vågar jag påstå, denna talang. Mer eller mindre. De som säger att de inte har den alls brukar dessvärre vara just de som besitter den något mer är min erfarenhet.

Om jag skulle ge alla lärare och alla gymnasielever ett boktips. Bara ett. Då skulle det vara ”Vid avgrunden”. Den åskådliggör med smärtsam skärpa hur nära vi lever rasisten, antisemiten, hataren och folkmördaren. Närmare än vår egen bror, syster eller våra föräldrar. Vi lever med honom. Folkmördaren inom oss. Han finns där. Det är även därför Aftonbladets och Expressens kampanjer är så viktiga. För han finns där. Han är en del av oss. Så länge vi inte erkänner detta så kommer han vinna. Och det vet han. Han har tiden på sin sida.

Obehagligt. Eller hur?

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.