”Skomakare, bliv vid din läst”

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Hur mycket kostar egentligen invandringen – och skulle du verkligen göra något bättre för pengarna? Den frågan ställer komikern Henrik Schyffert i ett inlägg på Facebook, som delats över 8 000 gånger.

Vi har råd att hjälpa folk. Punkt.

säger Henrik Schyffert till Metro.

Det finns nog rätt goda skäl att ifrågasätta vilket perspektiv Schyffert och andra profiler som Malena Ernman egentligen har. Docenten i nationalekonomi, Tino Sanandaji, har gått igenom de siffror som Henrik Schyffert lutar sig mot och sågar dessa i ett replikskifte med bland annat vår nuvarande utrikesminister Margot Wallström. Wallström återkom aldrig efter Sanandaji´s genomgång av lätt insedda skäl.

Men väl så, Schyffert blir säkert lycklig och känner sig som en god socialdemokrat på sin fason. Låt oss i varje fall dra ner hans önskan till vad han anger som reella tal. Att invandringen kostar varje svensk, han avrundar till tio miljoner, tolv tusen kronor per år är något han sluter sig till i sitt resonemang. Eller tusen kronor per månad och svensk de första åren. Har alla de pengarna? Till att börja med är antalet svenskar som kan betala denna tusenlapp inte alls tio miljoner. Vid utgången av 2013 var 1 953 166 i åldern 0-18 år. Om vi avrundar på Schyffertskt visså landar vi i åtta miljoner som då ska betala runt 1 200 kronor per månad för att kompensera. Utöver detta betalade CSN ut studiestöd till drygt 470 000 högskole- eller universitetsstuderande samma år. Vi hamnar då, snällt avrundat, på 2,4 Miljoner medborgare som inte har den betalningskapacitet som Schyffert vill mena att vi har. Det blir en något annan matematik då. Men vi är inte klara än.

Vi tar med socialbidragstagarna i matematiken. Det som kallas för försörjningsstöd. Försörjningsstödet baseras på riksnormen samt på kostnader utanför denna som bedöms vara skäliga. Socialstyrelsen har statistik över antal biståndstagare perioden 1990–2010. Enligt denna var antalet biståndsmottagare som högst 1996 då 721 040 personer fick ekonomiskt bistånd. Perioden 1993–1998 översteg antalet konstant 600 000. 2010 låg nivån på 437 050 personer. Nu är vi uppe i runt 2 850 000 som inte rimligtvis kan bidra till Henrik Schyfferts öppna hjärta. Men vi är inte klara på långa vägar ännu.

Svenska Dagbladet har funnit att exempelvis en sjuksköterska med cirka 40 år i yrket och en allmän pension på 11 500 kronor i månaden med stor sannolikhet kommer att få en total pension (allmän plus tjänstepension) på mindre än 14 500 kronor före skatt och under 10 150 kronor efter 30 procents inkomstskatt.

”Den nivån ligger en bra bit under fattigdomsgränsen i Sverige som av EU fastställts till cirka 10 800 kronor i månaden i disponibel inkomst.” skriver tidningen som även citeras i Veteranen. 200 000 pensionärer i Sverige lever under EU:s fattigdomsgräns. Gränsen för fattigdom har EU satt vid 10 800 kronor. Detta drabbar fler kvinnor än män”.

 Runt 2,7 miljoner svenskar skall därmed tas bort från det Schyffertska beräkningsunderlaget. Lägg därtill antalet arbetslösa personer som uppgick till 359 700 personer i december 2014 så måste siffrorna justeras ytterligare. Vad Henrik Schyffert inte heller nämner är de långa etableringstiderna för nyanlända på arbetsmarknaden, 50 procent har en sysselsättning först efter åtta år efter kommunplacering, så blir siffrorna besvärande. Endast två av dessa år, de två första, står staten för. Resterande står primärkommunerna för i form av försörjningsstöd. Att vi sedan lever med en myt, att alla nyanlända är professorer eller doktorander i olika vetenskapliga discipliner belastar även det debatten. Endast 10 till 30 procent av de som anländer i yrkesverksam ålder, beroende på diaspora, har en för svensk arbetsmarknad adekvat kompetens. Resterande behöver någon form av arbetsmarknadsintroduktion för att landa i låglöneyrken med låg skattekraft och därmed ”återbetalningsförmåga”. Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar på sakprosa att Arbetsförmedlingen misslyckats med denna något som den senare vitsordat så sent som 2014.

Men låt oss återvända till privatekonomin en sista gång. Hushållens skulder uppgår idag till 86.08% i förhållande till BNP (GDP) med därtill hörande ränte- och amorteringskostnader. Många hushåll har inte marginalen på den tusenlappen som nu tydligen alla kan avvara. Lägg då på vad varje medborgare idag är skyldiga sin omvärld. Medelskulden per kommuninvånare är 30 913:- SEK. Oavsett om du är nyfödd eller 99 år gammal och inte ”fattigpensionär”. Hushållens manöverutrymme, och kanske framför allt kommunernas, är tämligen begränsat. Inte alls i nivå med vad Schyfferts bolag kan visa upp.

Jag är, med dessa siffror som grund, inte alls säker på att den Schyfferska matematiken går ihop. Faktiskt tvärtom vilket professorn i nationalekonomi vid Oxford University, Paul Collier, redovisar i rapporter och hans mer skönlitterära redogörelse ”Exodus”. Collier har utöver detta haft ansvaret vid Världsbanken för migrationsfrågor men har å andra sidan inte Schyfferts komiska erfarenhet.

Schyfferts hjärta är stort, tvivelsutan, men frågan är om alla har den tusenlapp över som han vill göra gällande. Det finns ett och annat som pekar i en annan riktning samt att hans tro på att dessa nyanlända snabbt bidrar finns det sannolikt skäl att ifrågasätta.

Sverige skall, anser jag, ha en humanitärt präglad flykting- och asylmottagning. Men vi skall vara ärliga med oss själva och säga att det kostar. Inspel som Henrik Schyfferts, Malena Ernmans och Margot Wallströms förvärrar faktiskt debatten med sin rent ut sagt illiterata framtoning. Jag måste faktiskt ställa mig frågan om Henrik Schyffert, med flera varmhjärtade, någonsin läst någon högre matematik än den om lärs ut på lågstadiet. Dessvärre gör de oss alla en otjänst med att redovisa just det som råkade fastna just i lågstadiet. Inget annat fick fäste.Trots dina bolag (du är duktig på det du gör), varav ett har en kassalikviditet på mer än 300 procent och omsättning på mer än 11 MSEK, så är samhällsekonomi ur ett makropersektiv inte din ”bag”.

Henrik Schyffert, du har din roll att spela i opinionsbildningen. Och framför allt i opinionsbildningen mot främlingsfientlighet. Vill du spela den väl så bliv vid din läst. Humorn. Matematik och ekonomi är inte riktigt din grej utan kommer bara slå tillbaka och stimulera just de krafter du säger dig vilja verka emot.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.