Åtta partier i riksdagen

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Avståndet mellan parterna i Försvarsöverenskommelsen är fortfarande mycket stort. Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna har enats om ett motbud på 13,7 miljarder kronor för femårsperioden 2016-2020. Samtidigt har S-MP-regeringen lagt på drygt en miljard från 6,2 till 7,3 miljarder, vilket ger ett avstånd i pengar på 6,4 miljarder kronor. För att nå fram till en uppgörelse krävs alltså att båda sidor är beredda till stora rörelser i anslagsnivåerna.

Att Moderaterna lägger sig på en så pass hög nivå är rent ut sagt patetiskt. Försvarsmakten idag är inte den jag lämnade 1995-1996. Långt ifrån, och huvudansvarigt för det akuta moraset är främst Moderaterna som betraktar Försvaret som ett särintresse. Det politiska samtalet idag präglas av Decemberöverenskommelsen vilket även tvingat Löfven in i en vänstersväng som inte var vad valresultatet resulterade i. Vi skall ha klart för oss, eftersom SD i grunden är ett borgerligt socialkonservativt parti, att det var högern som gick fram. Inte vänstern. Vänstersvängen har med andra ord inte väljarnas stöd.

Annars kommer dagen i den politiska debatten sannolikt präglas av vårbudgeten. De som är arbetslösa påverkas ganska påtagligt genom en höjning av taket. Alla som har en inkomst upp till 25000 kr kommer att få 80 procent om de blir arbetslösa. Detta gäller från och med september. Sedan är det en stor satsning på äldreomsorgen som troligtvis kommer att märkas men på det näringspolitiska området är det klent. Jordbruksdelarna är, vilket jag kommenterade i förrgår och som kommenterades vidare igår av Torbjörn Iwarsson på SvD Brännpunkt. Att regeringen Löfven saknar näringspolitiskt DNA blir tyvärr alltmer tydligt. Mikael Damberg utvecklades från en habil skolpolitiker till en vattenkammad minister som anser att bolag som har det svårt skall låna pengar för driften för att överleva. Som Iwarsson påpekar i jordbrukets fall: Det är lönsamheten som måste upp, inte krediterna som skall ökas. En bransch som haft lönsamhetsproblem i tio år skall inte låna sig ur krisen. Mikael Damberg ser ut att upprepa den svenska varvskrisen en gång till och för det förtjänar faktiskt Stefan Löfven kritik. Han borde utsett en näringsminister som kan näringslivets villkor, inte en som håller på att lära sig.

På minuskontot kommer även den fortsatta urlakningen av biståndsbudgeten och oförmågan att adressera migrationsområdet. Rapporter från Rosenbads undervegetation vittnar om en i det närmaste total låsning inom regeringen där Miljöpartiet helt enkelt vägrar diskutera migrationsområdet som lyfts in i en särskild grupp i Statsrådsberedningen. Ett sex-procentsparti håller hela detta område i ett stypgrepp som kommer bli dyrköpt.

I övrigt? Höjningen av A-kassa var och är viktig för regeringen, vi skall även ha klart för oss att höjningen gäller endast de första 90 dagarna och det stora flertalet går arbetslösa väsentligt kortare tid än så. Genom den kraftiga höjningen får A-kassan legitimitet även i vissa tjänstemannafack vilket är bra. Att äldreomsorgen tillförs resurser är även det bra även fast det sannolikt måste följas upp av regleringar som bemanning etc. för att slå igenom.

Men vad trattar allt ner i? På distans tittar jag idag på den politiska debatten och jag citerar en av mina vänner som sade följande till mig i förra veckan:

”Vi har åtta partier i riksdagen. Jag kan inte tänka mig att rösta på något”. 

Och det är inte utan att jag förstår honom idag.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.