Det kom en man från Eritrea

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Göteborg. Det ösregnar och haglar samtidigt. På tvären. När jag lämnade Stockholm tidigare på dagen i veckan som var strålade solen och nu ligger paraplyet kvar i bilen. Som står i Parkeringshuset 400 meter bort. Det blir taxi som blir lösningen till mitt slutmål, en resa på kanske tio till femton minuter.

Taxin kommer efter en stunds väntan och jag sätter mig i framsätet bredvid föraren. Vi börjar konversera jag frågar nyfiket var i Nordafrika han kommer ifrån. Han kommer från Eritrea och sedan börjar vi prata, jag nyfiken – han lite förvånad över min nyfikenhet. Hans historia är inte unik – snarare ett typfall i en av alla dessa mänskliga katastrofer som en flykt från ditt hemland och dina nära och kära är. Han till hörde för 25 år sedan den eritreanska oppositionen. Inte nog med det, han är dessutom kopter – arabisktalande kristen. Han flydde för sitt liv från en av de absolut mest repressiva regimerna i Nordafrika – fråga journalisten Dawit Isaak, han vet, om han nu är vid liv.

Han ger ett bildat intryck, efter den första tvekan om vem jag egentligen är kommer orden allt snabbare. Det är så mycket han vill berätta. Om förföljelsen, flykten genom öknar och över hav i natten. Rädslan. Metallsmaken i munnen av stresspåslagen. Färden till Sverige och hur allt vid ankomst bromsade in. SFI, ett år på Komvux och sedan utbildning till laboratorieassistent. Han berättar om det första jobbet, på sommaruppehållet, som städare när han bara varit i Sverige i ett par månaer. Den första lägenheten. Att kunna låsa om sig och känna sig trygg. Glädjen över lönen på kontot den 25:e. Egna pengar, ingen annans. Åren som laboratorieassistent kom att sedan bytas ut mot taxiförarens efter att läkemedelsföretaget valt att lägga ner grundforskningen men det spelar mindre roll. Ett jobb är ett jobb. Det enda som är förnedrande är att inte ha ett jobb säger mannen.

Vi glider snabbt över hur hans släktingar har det i Eritrea. Livet är svårt, han vågar inte ha för mycket kontakt med dem. Regimen har satt ett pris på hans huvud. Jag frågar honom mer generellt om vilka som utgör det största hotet i Eritrea idag – utöver regimen. Jag får inte det svar jag trodde, att ISIS skulle utgöra ett akut hot utan han svarar

”Egypten – Egypten är skit”

Han utvecklar resonemanget. Det är inte Egypten som är skit, det är i Egypten den stora faran för Afrikas nordöstra hörn ligger.

Egypten leds idag av militären och detta har lett till att Muslimska Brödraskapet idag är tillbakapressat. Min chaufför för dagen berättar om hur illa arabisktalande kristna for under Muslimska Brödraskapets tid vid makten. Misshandel, mord och fördrivning, på agendan även staten Israels utradering. Han säger det jag hört på annat håll – Brödraskapet är inte slagna, endast tillbakapressade. De är, vilket är väl känt, kanske farligare än ISIS men på sitt sätt. En polerad yta av skriftlärda som tilltalar många i väst men med samma mål, ett kalifat, och som skall styras med samma brutalitet.

Vi återvänder till Sverige och jag frågar honom om han känner sig trygg. Han svarar, nu med ett snett leende, att jo – men även nej. Han känner sig trygg med sitt arbete även fast det är hårt, han trivs i sin lägenhet men han säger även att han och hans trosfränder, andra arabisktalande kristna, känner sig hotade av den muslimska radikaliseringsvåg som sveper över landet.

”Ni måste ge skydd. Ni svenskar tror att vi alla är samma sorts muslimer och dömer oss därefter. Jag är inte ens muslim. Jag är kristen. Shiamuslimer är inget större problem alls, snarare tvärtom så har vi goda kontakter. Även armenier och kristna syrianer. Men.”

Han pekar bort mot Hisingen och säger att där, på andra sidan, finns det några riktigt otrevliga källarmoskéer som står Brödraskapet nära.

”Dom hotar oss, trakasserar oss och misshandlar oss och vet du vad? Vi får inget skydd. Av någon. Ni svenskar tror att vi alla är samma sorts muslimer och dömer oss därefter. Ni ser bara yta, inte innehåll.  Jag är inte ens muslim. Jag är kristen.”

” Ni måste förstå att vi är olika och att vi faktiskt kom hit för att söka skydd. Jag börjar känna mig mer utsatt här än tidigare. Det kommer smygande och ni tittar bort när det sker”.

Vi kommer fram till min slutdestination. Jag betalar och ger honom rundligt med dricks, han ler och jag kliver ur droskan med orden att jag önskar att han en dag kan åtminstone besöka sitt hemland samt att han en dag kan känna sig trygg även här i Sverige. Vi tar varandra i hand och ser varandra i ögonen. Vi skiljs åt – sannolikt för att aldrig mer ses. Men samtalet, som varade i exakt 16 minuter, kommer aldrig lämna mig.

Med denna historia, endast några dagar gammal, röstar idag Socialdemokraternas kongress för att upphöja HBTQ-sossen som officiell sidoorganisation. Detta är ett drag från partistyrelsen för att undvika att kasta ut Socialdemokrater för Tro och Solidaritet ur Verkställande utskottet där alla officiella sidoorganisationer har en permanent inadjungering. Tro och Solidaritet har en lång historia tillsammans med Muslimska Brödraskapet som rört sig från öppet stöd till mer diskreta kontakter genom folkbildnignsrådet Ibn Rushd och det mer kända IFIS med Omar Mustafa som affischnamn. Att IFIS ordförande genom tiderna har klara kopplingar till den idévärld som Brödraskapet representerar blev kanske tydligast med dess tidigare ordförande som ville införa sharialagstiftning för svenska muslimer. Den ordföranden var dessutom riksdagsledamot för moderaterna.

När jag står kvar i regnet så undrar jag om min droskförare var medveten hur långt in i de olika politiska partierna de idéströmningar som han är rädd för trängt. Jag tror nog han är det. Han gav ett bildat intryck och var väl förtrogen med samhällsskeendena.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.