Det mörknar för basnäringarna

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Nära 40 procent av den svenska varuexporten utgörs av maskiner och transportmedel. Hit räknas bland annat också export av telekomprodukter. Sveriges basindustri står också för en betydande del av den svenska varuexporten. Till basindustrin räknas i allmänhet skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin. Så här beskriver Centrum för tillväxtanalys basindustrins villkor:

Skärmavbild 2015-05-04 kl. 06.22.16

400 000 svenskar är direkt eller indirekt beroende av basindustrin. Runt fabrikerna finns nätverk av mindre företag för transporter, varor och servicetjänster vilket har stor betydelse för den lokala och regionala tillväxten. Basindustrins roll för Sveriges handelsbalans är betydande; den står för 29 procent av exportintäkterna (2012). Möjligheten att kunna sälja sina varor till konkurrenskraftiga priser på världsmarknaden är nödvändig för svensk basindustri.

En av de viktigaste förutsättningarna för basindustrin är en säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Varje år vidareförädlar de svenska basindustrierna nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning. Elkostnaderna kan motsvara upp till 40 procent av förädlingsvärdet. För de mest elintensiva företagen kan elkostnaden ligga i nivå med lönekostnaden. Om regeringen för en politik där elkostnaderna skjuter i höjden måste industrin, för att bibehålla lönsamhet och konkurrenskraft, minska på något annat. Som antalet anställda eller andra åtgärder för att få ner lönekostnaderna. Åtgärder som vi alla vet att främst en och annan fackföreningsbas borde ha synpunkter på.

Sveriges statsminister, Stefan Löfven, har sedan han valdes valt att positionera sig som en ”näringslivets statsminister”. Som gammal fackbas, från just den elintensiva industrin, gav han intrycket att ha en grundförståelse för industrins villkor. Inom industrin, framför allt exportindustrin, fanns stora förhoppningar. Utvecklingen har dock gått åt ett annat håll sedan regeringen Löfven tillträtt. Miljöpartiets inverkan har satt tydliga spår.

Effektskatten på kärnkraft som införs den 1 januari 2016 kommer nu innebära att, med de låga elpriser som råder, att reaktorerna Ringhals 1 och 2 stängs på grund av dålig lönsamhet. Vidare har en skatt på förnyelsebar energi införts. Om detta är illa så kommer det komma mer för andra näringar. Jordbruket står näst i tur. Sverige har idag en av de lägsta självförsörjningsgraderna av livsmedel av de länder med egen livsmedelsproduktion, 50 procent samtidigt som vi har den hårdast reglerade jordbrukssektorn i hela världen. Svenska livsmedel håller i en internationell kontext en kvalitet högre än alla andra men samtidigt så innebär det att vår låga livsmedelsproduktion har en hög miljöpåverkan i andra länder. Livsmedel skall produceras, ofta på ett miljöskadligt sätt, i andra länder och transporteras på lastbilar till Sverige genom Europa.

Den aviserade konstgödselskatten föll i riksdagen men kommer sannolikt återkomma i höstbudgeten. Skatten motiveras för att minska övergödning av vattendrag men är mest en fiskal produktion. Jordbruket kommer inte minska sin användning då alternativen – inte använda gödsel eller att övergå till naturgödsel. Gödsel krävs för att hålla igång någon form av produktion samt naturgödsel inte går att dimensionera med den exakthet som produktionen kräver. För att prata klartext: Djuravföring håller olika kvalitet, en kvalitet som skiftar från djurindivid till djurindivid, och kommer kräva helt nya tekniker för att kunna ställa in gödselspridarna. Dagens redskap för växtbearbetning är inte heller anpassade för naturgödsel utan kräver, om det nu skulle finnas naturgödsel i tillräcklig mängd, miljoninvesteringar för den enskilde jordbrukaren. Om nu även så skulle ske krävs det dessutom att stora arealer, som idag producerar spannmål, omfördelas till boskapsuppfödning. Hur dessa djurbesättningars metangasutsläpp (kor ”släpper väder” i ej föraktfulla volymer) samt ammoniakutsläpp påverkar miljön finns det forskning på och de negativa återverkningarna kan visa sig mer skadliga än dagens användning av handelsgödsel.

Regeringen har dessutom aviserat att mjölkbönder nu skall kunna dra nytta av statliga kreditgarantier då mjölkbranschen levt med en global överproduktion i 15 år och befinner sig i kris. Sedan 15 år har dessa bönder levt med dålig eller negativ lönsamhet. För att möta detta har regeringen funnit att ökad lånebörda är vägen till framtiden, inte ökad lönsamhet eller stimulans till omställning till annan livsmedelsproduktion. Bankerna, som är de som skall ge ut lånen, kommer dessutom heller inte låta sig luras. Parallellerna med hur Sverige mötte varvskrisen på 1970-talet är uppenbara. Med känt resultat. Det spelar ingen roll om staten går in som garant, bankerna ser till markavkastningen och den totala lönsamhets- och lånebilden vid en kreditprövning. Idag försvinner  ett jordbruk i veckan på grund av för dålig lönsamhet. I Sverige finns idag 71 000 jordbruk med i snitt en areal på 37 hektar.

Annat som ligger i framtiden, som regeringens partier på olika sätt har aviserat är arvsskatt på gårdar. Även det är att beteckna slag i luften som möjligtvis ger en retorisk poäng. Det finns en uppfattning av att jordbrukare är rika hemmansägare som gott och väl kan betala mer skatt. Den stämmer inte. De flesta jordbrukare tvingas idag till lönearbete vid sidan om för att få ekonomin att gå ihop

Det som skulle kunna falla in på den beskrivningen är de stora skånska fideikommisserna som regleras av särskild lagstiftning. En fideikommiss kan inte arvskiftas och är en konstruktion för att behålla stordriftsfördelarna. En arvsskatt på ”vanliga” jordbruk skulle innebära att merparten av dagens gårdar i praktiken inte skulle överleva generationsskiften om de själva inte genom snillrika bolagskonstruktioner och anlitande av skattejurister undviker detta. Något som i sådana fall endast berikar konsulter och inte staten för de som har råd att anlita en skattejurist för 3 000 kronor per timme. Just jordbruket är en familjelivsstil, yrket går i regel i arv, och är beroende av att det finns rimliga villkor för generationsskiften. Det är ofta jobbigt nog att lösa ut ett syskon, skall dessutom generationsskiftet belastas av skatt så kommer sannolikt fler jordbruk läggas ner. Det är, vilket den insatte förstår, inte det som kommer öka vår livsmedelsproduktion.

Det finns goda skäl att både ifrågasätta och kritisera den näringspolitik som regeringen för. Ingenting i den förda politiken underlättar för vår elintensiva industri som fortfarande utgör ryggraden i vårt näringsliv. Det finns heller i praktiken bara dåliga nyheter om vad som komma skall inom jord- och lantbruksproduktionen. Ökad reglering är inget som kommer innebära att vår livsmedelsproduktion kommer öka.

Generellt sett så kan jag personligen inte landa i något annat än att det mörknar. Om detta är en positiv utveckling för svenska basnäringar vill jag nog inte veta hur en negativ ter sig.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.