En hälsning till Lars Vilks

 “Är ni inte kloka? Fattar ni inte allvaret? Hur tänker ni”?

Kvinnan i 40-årsåldern som utropar dessa ord spontant är madame Malika Chgoura, tillika Casablancas vice chefsåklagare. Klädd i västerländska kläder och hon skulle kunna passera som vilken sekulariserad kvinna var som helst i Europa. Hon blir uppriktigt upprörd när jag redogör för hur många svenska medborgare som befinner sig i IS sold i Syrien och Iraq. Hon häpnar över hur hatpredikanter tillåts sprida sina budskap med statliga medel via olika föreningar och folkbildningsförbund. Hon förvånas över att Sverige inte har en effektiv lagstiftning mot resande stridande och med vilken lättja den svenska regeringen tycks hantera FN:s resolution 2178. Den resolution som ett enigt Säkerhetsråd står bakom och som syftar till bekämpning av bland annat IS och andra religiösa fundamentalistiska terrororganisationer. Samma Säkerhetsråd som Sverige ser sig som given framtida medlem av.

Hon har själv drivit processer mot radikaliserade personer som i Islams namn mördat, våldtagit och lemlästat. Under den eleganta ytan är hårdheten högst påtaglig. Hon accepterar inte att landsmän eller gäster i deras land sprängs i bitar. Hon accepterar inte de övergrepp som al Quaida, IS, al Shabab eller Boko Haram gör sig skyldiga till i Islams namn. Oavsett var. Varför? Hon är muslim. Mitt svar på frågan hon ställde, synligt upprörd, håller jag för mig själv för en tid till.

Detta är ett av de mer centrala budskapen jag fick mig till livs under min resa i Maghreb nyligen, en resa som hade sitt fokus på Marocko och de globala utmaningarna på radikaliserad Islam. En radikalisering som fött rörelser som IS för att ta ett exempel. En resa som föranledde intervjun i Norrtälje Tidning.

Chefsdomaren Abdelhak Elaisassi förklarar:

”Vi tog de civilrättsliga surorna, främst de som skyddar minoritetsgrupper, kvinnor och barn, och arbetade in dessa i vår konstitution. Det är inte alla suror som är relevanta i dess bokstavliga form idag.

Om du ser ut genom fönstret så ser du mycket som inte fanns på Profetens tid. Vi måste anpassa vår tolkning av vår Heliga Skrift till hur samhället utvecklas för att få det att fungera i harmoni. Inte i konflikt.  Arbeta med religionen i samhällsutvecklingen. Inte arbeta mot samhällsutvecklingen eller mot religionen”.

Skärmavbild 2015-07-10 kl. 04.18.33

Längst till vänster  vice överåklagare madame Malika Chgoura, längst till höger chefsdomaren Abdelhak Elaisassi

Koranen fick genomslag i delar i Marockos nya konstitution och öppnade därmed dörrarna till ett samarbete – inte motarbete – med Koranskolorna. Konstitutionen, en av MENA:s modernaste, är idag legitim även i starkt religiösa grupper. Det underlättas naturligtvis av att kung Muhammed VI kan uppvisa ett släktskap med Profeten Muhammed i rakt nedstigande led samt att Islam är att betrakta som statsreligion. Regeringarnas samarbete med koranskolorna, initierade av ingen annan än profetens levande ättling, är själva nyckeln för att skapa långsiktig stabilitet i denna del av världen. Att medvetet söka samarbete med religionen var något som även Kemal Atatürk tillämpade när han i spillrorna av det Ottomanska riket byggde det moderna Turkiet.

En tredje nyckelfaktor är synen på hatpredikanter och de som utgör till exempel IS underhållsorganisation. De som bidrar med andra tjänster än stridande. Detta är straffbart enligt Marockansk lagstiftning. Att sprida budskap om våld och hat mot otrogna. Hatpredikanter, som de som tidigare bjudits in till de olika sammankomster i Sverige eller som föreläser i svenska moskéer, skulle inte tillåtas i Marocko. Att sprida hat och hot om våld i Allahs namn är inte tillåtet. Detta var ett av alla de möten och erfarenheter jag tog med mig till Sverige. Något som kommer bearbetas vidare och framför allt ligga till grund för ytterligare resor i regionen.

Men viktigast av allt som jag fick med mig var en mycket speciell hälsning tillbaka till Sverige. Till en mycket speciell person.

Lars Vilks.

Vi kan lova dig att din landsman Lars Vilks kan röra sig säkrare på gatorna i Casablanca än i Malmö. Vi tycker illa om det han gjort mot oss men det kan aldrig försvara våld mot honom. Här är han trygg, en riktig muslim tror inte på våld eller förtryck i religionens namn.

Hälsa honom det. Lova oss det”.

Ett budskap som profetens ättling, Marockos kung Mohammed VI även han står bakom som statschef. Hur debatten förs i Sverige kring religionsfrågor i allmänhet och Islam i synnerhet samt hur vårt samhälle utvecklas i dessa frågor är inga nyheter i Marocko, de följer utvecklingen noga. Framför allt radikaliseringen. Att dessutom något förändrats vitsordas av de marockanska-ättade franska judars uttalande efter attentatet mot Charlie Hebdos redaktion 2014.

De sade sig känna sig säkrare i Rabat än i Paris.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.