Tre terrorister gripna i Marocko. Vad hade hänt dem i Sverige?

Berlingske Tidene, BT, rapporterade igår om att Marocko har stoppat tre resande stridande på väg till Danmark för genomförande av terrordåd. De tre männen hade sitt ursprung i Afghanistan och greps med förfalskade pakistanska pass. Det finns två detaljer i detta som är värda att uppmärksamma. Terrorister, som genomför terrordåd i Islams namn, ,bryr sig inte nämnvärt om att helga Ramadan vilket Marocko är väl medvetna om. De låter sig inte duperas eller slappna av ens under fastemånaden.

Dessa män har sannolikt en hård straffutmätning att vänta, marockanska fängelser är inte heller direkt välkända för sin höga komforts skull. Det är inte Burj Arab som väntar dem för lång tid framöver, sannolikt något med enklare faciliteter. För hur lång tid? Det återstår att se men det finns fog att se hur det skulle gått om de gripits i Sverige, vilken straffutmätning som väntat dessa herrar om de nu gripits i Sverige.

I grunden regleras denna lag genom internationella överenskommelser. FN:s resolution 2178 från den 24 auguste 2014 samt EU rambeslut 2008/919/RIF. Det senare resulterade i två regeringsbeslut fattade av Alliansr egeringen. Framför allt 2010:299 om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, som regleras i rekryteringslagen (prop. 2009/10:78).

Ramverket är med andra ord inte nytt. Men. Det har efter 2010, efter Nyamko Sabunis sorti från politiken, i praktiken stått stilla. I den SOU, Statens Offentliga Utredning, som Morgan Johansson och Anders Ygeman lanserade den 18 december 2014 och som skulle varit klar den 18 juni men istället fick tilläggsdirektiv kan vi läsa följande om straffbeläggning av terroristresor:

 Skärmavbild 2015-07-14 kl. 09.03.01

Värt att notera är att försök, förberedelse eller stämpling till terrorresor skall vara fortsatt straffbefriade enligt regeringen. Det finns även en annan parameter i detta. Med den låga strafftid som utmäts, maximalt två år, har åklagare inte möjlighet att häkta den misstänkte. För att en person skall kunna häktas krävs en strafftid på minst ett år. Hade de tre afghanerna gripits på svenskt territorium hade de sannolikt släppts under utredningstiden och varit fria att antingen försvåra utredningen eller resa fritt till andra länder. Vi skall även ha fullt klart för oss att eftersom Sverige saknar författningsdomstol så kommer detta resultera i att den första tingsrättsdomen kommer att behöva överklagas hela vägen upp till Högsta Domstolen för att vi skall få nödvändiga prejudikat, eller tolkningar, av lagrummet. Det är ingen hemlighet att åklagare drar sig för att väcka åtal innan ett HD-utslag kommit i ny lagstiftning.

Den resan, en hel överklagandeprocess, kan komma att ta mellan tre till fem år för att vara helt realistiska. Vi kommer, oavsett om regeringen klarar av att leverera en lag under hösten inte ha en tillämpbar lagstiftning före 2018. De tre afghanska männen, som greps i Marocko, hade sannolikt önskat att de haft Sverige som bas för sina aktiviteter då ett gripande och inlett rättsligt förfarande inte på något sätt hade satt hinder i form av häktning av dem.

Sverige kommer ha, även efter införandet av lagarna som de ser ut nu i regeringens eget underlag, bland världens svagaste lagstiftning mot terrorresor. Vi toppar det med en av världens lusigaste processer för införandet.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.