Cirklar sluts och historien går igen

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Jan Guillous kolumn i Aftonbladet igår är en kolumn som bör läsas av flera. Han tar i denna bladet från munnen och pekar på det alla vet men få vågar skriva om. Hur wannabeisterna, ungdomsgängen i miljonprogrammen, hotar kvinnor till att bära en viss klädsel. Det som förenar dessa ungdomar är bristen på teologisk kunskap om sin religion, Islam, varför de gör som de gör.

Guillou har i en annat format, en bilaga i Aftonbladet 1996, beskrivit något som även många vet men som idag 19 år senare beskrivs i andra termer. Han beskriver den kriminalitet som fanns då. Utan att bli fälld för vare sig ha använt ordet ”zigenare” eller pekat på romers överrepresentation bland kriminella vid den tidpunkten. Guillou konstaterar ändå hur pass begränsat det journalistiska utrymmet var då när han torrt skrev

Det statliga forskningsorganet BRÅ tillsatte en utredning för att visa att zigenare verkligen inte stal för mycket. Utredningsresultatet gick emellertid dramatiskt åt motsatt håll, varför utredningen hemligstämplades.

Denna gällande politiska moral, att förtiga olämpliga fakta, hindrade alltså länge all vettig journalistik i ämnet invandrare och brott.

På nitton år ser det dessvärre ut som att inte mycket har hänt. Kanske snarare tvärtom. . Vi kan ta ett fall i Östersund som exempel. Östersundsposten beskriver ett händelseförlopp några dagar i mars på ett nästan infantilt sätt:

Redan på förmiddagen var polisen på plats sedan två grupper på fyra, fem personer hade råkat i luven på varandra.

Det låter i det närmaste som ett litet gruff på ett torg i en byhåla. Samt att dessa individer var sysselsatta med att ”samla in pengar”. Vad alla i Östersund visste var att det var tiggande romer, från Rumänien respektive Bulgarien, som slogs om revir. Med tämligen brutala metoder precis i anslutning till lekande barn. Redan tre timmar efter publiceringen hade Avpixlat publicerat ett mer korrekt återgivet förlopp samtidigt som man på Flashback kunde ta del av ytterligare detaljer från ögonvittnen. Östersundspostens motiv till omskrivningarna var att de ”inte ville driva en främlingsfientlig nyhetsrapportering”. Något som gjorde många läsare och medborgare lätt irriterade. Redan två dagar senare blev rapporteringen väsentligt mer korrekt men skadan var skedd. Igen. SVT reagerar dock snabbt på läsar- och tittarreaktioner och samlar upp det i ett mer rättvisande inslag den 20 mars.

Genom en politiskt korrekt, eller tillrättalagd, rapportering gavs Avpixlat en fördel. Det går med detta, och fler liknande exempel, inte att utesluta att det förakt som media idag möts av från lite för många väljare har sin grund i en tillrättalagd rapportering. Och i fallet Östersund är vi långt ifrån klara. Den efterföljande domen, efter två dygns oroligheter som kulminerade kring en av kyrkorna, talar ett mycket tydligt språk.  Östersundsposten å sin sida talar ett annat språk till sina läsare. Uppmjukat. Tillrättalagt. Det var kanske inte så farligt ändå.

Ur domen, längst ner som Slide-share dokument, kan vi läsa med vilken brutalitet misshandeln, med medvetna sparkar mot huvudet på offret, genomfördes samt att den ene gärningsmannen hade brutit mot ett utvisningsförbud samt hans domar efter tidigare brott. Något som  Sveriges Radio rapporterade om.

Jan Guillou hade en poäng 1996 i Aftonbladet, att en alltför politiskt korrekt rapportering av journalister och medier spelar fel krafter i händerna samtidigt som beslutsfattare invaggas i falska förhoppningar om en annan verklighet. Guillou ifrågasätter, med all rätt, dagens praktik. Nu börjar han om den resan igen. Det finns goda skäl att plocka upp vad han sade för nitton år sedan. En annan fråga som onekligen blir aktuell är om Aftonbladet idag skulle kunnat publicera den bilaga de gav ut 1996.

Har inte Jan Guillou haft rätt hela tiden? Han säger exakt samma sak 1996 i en hel bilaga i Aftonbladet, som nu, 2015. Dessutom i samma tidning. Det kan väl inte vara så att journalistiken och det politiska klimatet gått bakåt, med mer inslag av konstlad feel-good rapportering och censur, under 19 år. 

Hur ska vi ha det?

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.