Skjut budbäraren

Att bli uppmärksammad av Politism är udda. Så är fallet i ett raljerande och i allt väsentligt förminskande blogginlägg författat av Daniel Swedin, på heltid anställd på Aftonbladet ledarredaktion.

Daniel Swedin far, måste poängteras i presentationen av mig, med en uppenbart felaktig uppgift. Han påstår att jag är anställd som krönikör på Dagens Samhälle. Med två stycken Perspektiv-artiklar på frilansbasis så blir det uppenbart för de flesta att så inte är fallet. Daniel Swedin hade med viss lätthet kunnat kontrollera detta via webben men gjorde sannolikt ett medvetet val att inte göra detta. Som ledarkrönikör på heltid på en av Sveriges största tidningar kan det uppfattas som lite nonchalant i hans relation till läsare och arbetsgivare.

Politism är finansierat av Aftonbladet (genom Schibsted) och LO gemensamt. Det som skrivs på Politism är att betrakta som LO:s officiella linje och de talar för deras medlemmar. LO-medlemmarnas gemensamma medel ligger till grund för Politism´s opinionsbildning. Daniel Swedin är dessutom fast anställd på Aftonbladet varför kombinationen är solklar, Aftonbladet och LO Sverige står enade bakom Swedins text. Swedin fick sitt jobb för att han delar och tillämpar LO:s värderingar. Swedin kan inte rimligtvis ha en åsikt i ett sammanhang och en annan i ett annat. Jag driver, som bekant, Ledarsidorna.se på min fritid.

Politisms skribet, Daniel Swedin, med LO:s och Schibsted:s finanser i ryggen, raljerar över företeelsen att resa runt i Sverige och prata med väljare. Denna raljanta ton över att prata med väljare utanför Stockholm, är något förvånande. Jag har löpande, i många fall på daglig basis, kontakt med olika delar av landet. I olika funktioner försöker jag skapa mig en någorlunda sammanhängande bild av hur samtalet i Sverige förs bland dess innevånare. Swedin anser, med sin ton i artikeln, att detta är slöseri med tid.

När sedan Swedin kontaktar presschefen på KS och talar med en ospecificerad chefsläkare och presschef blir Politism´s journalistik tydlig. En presschef har heller inte det statistiska underlaget under näsan till vardags, än mindre i semestertider, med den komplexitet som detta har. En presschefs yrkesroll går inte heller ut på att erkänna fel och brister, bara för att en journalist ringer. Då vore det journalistiska arbetet enkelt och slippa begära ut listor med ekonomisk redovisning. Jag antar att, enligt Swedin, behövs då heller ingen grävande journalistik i hans Sverige?

Sedan den 1 juli 2013 har landstingen en skyldighet att erbjuda papperslösa över 18 år vård som inte kan anstå samt avgiftsfri vård som sker med stöd av smittskyddslagen. Kostnader för vård och mediciner som ska subventioneras av landstingen. Under 2014 registrerade landstingen 19 000 besök som erbjöds papperslösa. Vården var koncentrerad till storstadsregionerna. Stockholms läns landsting stod för ungefär hälften av de redovisade kostnaderna. Samtliga instanser vittnar implicit om ett mörkertal. Papperslösa saknar personnummer och då använder landstingen olika reservnummersystem, för att dokumentera den vård som erbjuds. Detta sammantaget gör att statistiken är komplex och kräver platsbesök och djupintervjuer. Intervjuer som jag gjort. Till detta skall fogas sekretessen kring patientsäkerhet.

Stockholms Läns Landsting fick kostnadstäckning för mellan 50 och 80 procent för sitt åtagande eller totalt  50 MSEK. SLL är själva osäkra på hur mycket vården kostade själva. Att Politism saknar budgetvana slår igenom i Swedins text men det är kanske vanligt att sakna sådan, när man leker med andras pengar? Som LO-medlemmars pengar. Drar ett kostnadsställe iväg kommer andra behöva dra ner. Det kallas undanträngningseffekt.

Begreppet ”kan anstå” är, enligt Vårdförbundet, svårt att översätta till medicinsk verklighet. Inom medicinen görs uppdelning i akut och elektiv vård. Med det senare menas vanligen ”planerad vård”. Detta är en vårdinsats som är nödvändig men inte akut och därför kan tidsplanernas. Detta är något annat än ”kan anstå”, vilket innebär en förskjutning i tid utan planering av om eller när en vårdinsats kan bli aktuell enligt Vårdförbundet. Denna typ av prioritering förekom inte tidigare i medicinsk verksamhet. Men gör det nu.

”Vård som kan anstå” definieras med dagens praktiska tillämpning, efter lagens tillkomst, som onödig eller överflödig vård och borde i så fall rimligtvis inte ges till någon patient.

Riksdagen beslutade år 1997 om den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prioriteringarna ska utgå från tre grundläggande etiska principer:

  1. Människovärdet:

Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället

  1. Behov och solidaritet:

Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störs

3.  Kostnadseffektivitet:

Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer åtgärder mätt i hälsa och livskvalitet.

Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Det innebär till exempel att om det finns effektiva åtgärder så går svåra sjukdomar före lindrigare, även om vården av de svårare tillstånden kostar väsentligt mycket mer.

Av förarbeten till lagen framgår vidare att begreppet vård som inte kan anstå är avsett att vara en utvidgning av den vård som definieras som omedelbar och omfattar:

  • vård och behandling (inklusive följdinsatser) av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära följder för patienten
  • vård som ges för att motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
  • vård för att undvika mer omfattande vård och behandling
  • vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
  • vård för personer med särskilda behov (tortyr, allvarliga övergrepp, trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt
  • hjälpmedel vid funktionshinder, om inte patienten kan få tillgång till det på annat sätt.

Inom ramen för ”Vård som ej kan anstå” ligger det i sakens natur för en papperslös utan fast punkt att de flesta söker sig direkt till akutmottagningarna, även vid lättare krämpor. Därmed aktualiseras den första punkten och tränger undan andra patienters behov. Vilket också vitsordats av personal på golvet, vid såväl akutmottagningar som uppvakningsavdelningar (Anestesienheterna).

Även Vårdförbundet pekar på detta i sina svar.

Därför sker besöken i en majoritet av fallen på en akutmottagning. Med begränsad kostnadstäckning och med mindre i plånboken för landstingen trängs andra vårdinsatser undan. Budgeten skall även den gå ihop.

Det är sakläget.

Om vi vill ändra på detta så skall vi anslå mer resurser till såväl primärvård som akutvård. Det är mitt budskap, inget annat. Om vi inte gör detta trängs andra vårdbehov undan. Det är konsekvensen.

Att skjuta budbäraren när inte budskapet passar. Är det Swedins, Politisms och deras finansiärers budskap till väljarna 2015?

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.