Växeln hallå, hallå!

Mona Sahlin, nationell samordnare, presenterade tillsammans med kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP )efter ett års arbete vilka åtgärder som skall vidtas för att bemöta den våldsbejakande extremismen. Det hela redovisas i ett 21-punktsprogram men en sak var samordnaren och ministern eniga om skulle sjösättas direkt.

En stödtelefonlinje för anhöriga. Med en frivilligorganisation som operatör.

Att denna krislinje varit Mona Sahlins fokus från början är allmänt känt, hon har pratat om den i ett år och detta förstärktes i den debatt jag var i tillsammans med Sahlin i SR Studio Ett. Det är ett rätt magert resultat och förstärker det Sahlin menade i debatten om de repressiva åtgärderna. När en politiker säger, som Sahlin gjorde, att det ”pågår samtal” i Regeringen är det ett sätt att säga att läget låst sig. Att läget ÄR låst är ingen hemlighet. Olika krafter vill dra åt olika håll och vissa krafter vill helst begrava frågan. Den nationella kristelefonen var allt hon kunde få igenom. Den är både rätt och fel tänkt. Att det krävs någon form av stödlina för anhöriga är i enlighet med empiri men sedan slutar de svenska åtgärderna följa internationella erfarenheter. Av fler skäl.

Stödlina för anhöriga har en låg preventiv effekt. Tonåringar och unga vuxna befinner sig oftast i någon form av frigörelseprocess från sina föräldrar. Föräldrarna är i regel de sista som kan påverka beslut. Alla som haft en strulig uppväxt vet det. Alla som är föräldrar till struliga barn delar den erfarenheten. Dessa tonåringar och unga vuxna, som faller in i en extrem ideologi, drivs kanske kraftigare än andra av det som jihadister, högerextremer och autonom vänster delar:

Viljan att vara del av något som är större än de själva.

Bästa exemplet på personlighetstypen är rapparen Sebbe Staxx. Han har gått från att vara våldsbejakande vänster till att bli djupt religiös. Om vi sedan ser till hur Sahlin valt att organisera denna stödlina finns det ännu mer att ifrågasätta.

  • Stödtelefoner har visat sig vara något effektivare om de kopplas till en lokalt representerad organisation. I hela landet. Samverkan mellan pusselbitarna är basalt, i form av personkontakter, och det kommer inte kunna gå med Sahlins modell.
  • Valet av frivilligorganisation har visat sig vara det sämsta alternativet tidigare. Fryshuset hade en sådan linje för ett par år sedan, bemannad av en alawit. Med de religiösa spänningar som finns inom den muslimska diasporan, Bashar al Assad, Syriens president är alawit, resulterade detta i att ingen ringde. Det finns även en risk, vilket internationell erfarenhet visar, att frivilligorganisationerna förtäckt skulle ingå i ett nationellt STASI som angivare. Denna kritik har lyfts fram av de muslimska organisationerna i Sverige.

En bättre väg hade varit att organisera denna stödlina till officiella lokala företrädare. Kopplade till kommunernas socialkontor eller annan myndighet som kan agera som stöd i praktiken. Som har kompletterande resurser lokalt. Och framför allt varit klar med hur hela pusslet skall se ut. Det är möjligt att Sahlin befinner sig där, till och med troligt. Men. Hon har en regering som uppdragsgivare som inte fungerar. Som låst sig i dogmer och prestige. Under tiden som vittnesmålen från ISIS offer blir allt fler. Som vittnar om en brutalitet som närmast kan associeras med de mest bestialiska dåden under andra världskriget.

Sahlin och regeringen har för sitt förslag fått välförtjänt kritik från bland annat internationellt erkända terrorexperter som docent Magnus Ranstorp som, med all rätt, konstaterar att vi befinner oss på förskolenivå i jämförelse med övriga EU. Även efter förslaget nu lanserats. Daniel Swedin, Aftonbladet Ledare, hyllar inte helt oväntat resultatet till skyarna som ett under.

Men det är inte Sahlin som skall lastas enkom för det magra resultatet, det är regeringen. Med en uppdragsgivare som nuvarande regering att förhålla sig till så blir det inte bättre än så här. Vi kan inte förvänta oss mer helt enkelt.

Resultatet efter ett drygt års arbete blir ett telefonnummer. Vi kan fundera på hur bra det blir i slutändan.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.