Åsiktskorridorens pris

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Det går fruktansvärt fort nu inom migrations- och flyktingpolitiken. EU är överens om att fördela flyktingar mellan sina länder enligt SVT. Överenskommelsen slöts efter en omröstning vid gårdagens ministermöte där majoriteten var överens – men fyra länder röstade nej. Fördelningen av de 120 000 asylsökande som kommit till Grekland, Italien och ”andra länder” till övriga medlemsstater görs i enlighet med ländernas storlek, ekonomi och tidigare flyktingmottagande. Sveriges andel blir 4 358, Finlands med sin svaga ekonomi tar emot 2 338.

De som är insatta i denna fråga hinner knappt med nu, journalisterna hinner definitivt inte med och informationsunderskottet är gigantiskt. Siffror bollas, det kommer nya hela tiden som läggs till de gamla och samtidigt så väller det fortfarande in flyktingar till…. ingenting.

Den stora flyktingströmmen till Sverige i kombination med bostadsbristen sätter press på kommunerna. I Göteborg går nu fastighetskontoret igenom alla tomma lokaler för att se om de går att göra om till tillfälliga bostäder för att möta bara de som ska ha tak över huvudet under asylprocessen. Efter beviljat uppehållstillstånd så kvarstår bostadsbristen som en realitet. Och det stannar inte där. Avsaknaden av en längre tids debatt kommer bli kostsam. Skruvandet på ekonomiska argument  kommer slå tillbaka med oerhörd kraft eftersom de första riktigt stora kontingenterna nu slår igenom i kommunernas ekonomi. När statens försörjningsansvar efter två år rullas över på kommunerna kommer det bli märkbart. Effekterna av 2012 års kommunplaceringar slog igen först 2014.

  • 2012  beviljades 111 090 uppehållstillstånd. Ansvaret för försörjning rullades över på kommunerna 2014 reducerat med 50 000 personer (siffran är i stort konstant över tid) som antingen är arbetskraftsinvandrare eller inom EES-avtalet. Siffran som rullas över är med andra ord drygt 60 000.
  • 2013  beviljades 116 587 uppehållstillstånd. Ansvaret för försörjning rullas över på kommunerna i år reducerat med 50 000 personer (siffran är i stort konstant över tid) som antingen är arbetskraftsinvandrare eller inom EES-avtalet. Siffran som rullas över är med andra ord drygt 65 000.
  • 2014  beviljades 110 610 uppehållstillstånd. Ansvaret för försörjning rullas över på kommunerna 2016 reducerat med 50 000 personer (siffran är i stort konstant över tid) som antingen är arbetskraftsinvandrare eller inom EES-avtalet. Siffran som rullas över är med andra ord drygt 60 000.

Den ackumulerade siffran som belastar de kommunala budgetarna för försörjningsstöd blir över tid väsentligt högre då endast 50 procent är i sysselsättning (ej egenförsörjning) först efter åtta år.

Ludvikas budget för försörjningsstöd övertrasserades med 80 procent för att ta ett exempel. De nyanlända kommer helt enkelt inte ut i egenförsörjning. Och då fanns redan bostäder i Ludvika att kunna inkvartera dessa arma livsöden i. Idag är bostadsbristen akut i hela landet. Effekterna av dagens migrationsströmmar slår inledningsvis på biståndet där vi flyttar var femte biståndskrona till asylmottagandet – i strid med statsminister Löfvens explicita löfte i hans tal i Addis Abeba i somras som enligt hans egen pressavdelning fick stort bifall. Det löftet tog det bara två månader för honom att svika och han kommer tvingas svika det igen. Redan nu står det klart att biståndsbudgeten kommer urholkas ytterligare.

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Varje dag dör 320 barn i mässling. Vaccination är det enda sättet att helt skydda barn mot sjukdomen och UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Två doser mässlingsvaccin behövs för att få fullgott skydd. För 350 kronor, samma kostnad som för en ensamkommande man ett dygn på ett asylboende, kan vi vaccinera femtio biståndsbehövande barn mot mässling som i de länderna är en dödlig sjukdom. 350 kronor räcker till 7 000 vattenreningstabletter eller att rena 35 kubikmeter vatten.

Stefan Löfven har att förklara urholkningen av biståndet för bland annat Afrikanska Unionen vid migrationstoppmötet i Valetta den 11-12 november. Förklara för samma församling som han så rundhänt lovat att inte omfördela mer av biståndet mer. Detta tillfälle utgör för övrigt inledningen av Sveriges spurt i kampanjen för valet till FN:s säkerhetsråd.

Vi är i en situation där vi ställer olika gruppers behov mot varandra. Inte bara i Sverige utan även globalt. Att prioritera är att välja bort. Vi väljer ett liv för att kanske låta tiotals dö. Det är dagens situation. För att citera Morgan Johansson:

Ibland gör man saker man inte tycker om.

Problemet blir mer och mer mångfacetterat nu. Dels kommer vi nu vara tvungna att bygga reella flyktingläger om det här ska gå. Med allt vad det kommer innebära. Samtidigt så vet vi inte vilka som kommer längre. Vilka som har ett skyddsbehov och vilka som kanske “bara” flyr från fattigdom. Parallellt urholkas biståndet för de som verkligen skulle kunna behöva det mest.

Detta är svåra etiska och humanistiska avgöranden. Svåra frågor som väljarna inte tillåtits vara delaktiga i att prata om i ett debattklimat som styrts av dogmer och invektiv.

Vi betalar nu allt snabbare, och till allt högre ränta, priset på åsiktskorridoren. Morgan Johanssons framgång, för det var en framgång att få EU ministerråd att ta ett litet steg till i en jämnare fördelning, kommer inte räcka. Listan han och framför allt Mehmet Kaplan och Ylva Johansson har framför sig i form av arbetsuppgifter blir allt längre samtidigt som vi fortfarande lider av en smal åsiktskorridor.

De icke SD-märkta debattörer som försökt varna och som försökt finna lösningar har tystats eller frysts ut av sina partikamrater under resans gång. Jag är en av dem. Beredskapen att debattera med och motivera väljarna finns helt enkelt inte i bredare led när nu samhället snabbt kommer förändras. Inte bara gatubilden med tiggarna som varit det stora ämnet i Stockholms innerstad. Under mandatperioden kommer vi behöva se omfattande ingrepp i vårt samhällskontrakt och i vår infrastruktur om vi skall få runt detta. Och då handlar det inte bara om tillfälliga flyktingläger utan även den undanträngning som kommer behöva ske i vår gemensamma budget om inte fler barn skall dö i mässlingen eller på grund av orent vatten. Att utbilda väljarna kommer ta år för att vi skall kunna landa i en fortsatt humanistisk migrationspolitik, som det nu ser ut möts jag bara av fler och fler frågor. Fler och fler har börjat ana att det här kan bli jobbigare än politikerna lovat.

Vi betalar nu inte bara för flyktingströmmarna i reda pengar eller samhällsförändring. Vi kommer betala ett politiskt pris för att vi en gång tillät åsiktskorridoren. 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.