Kommunal pyspunka

@ Kjell Nilsson Mäki

Regeringen presenterade igår skolsatsningarna inför nästkommande budgetår. Oppositionen, eller det som kallar sig opposition men är en opposition utan ambitioner, höll med om satsningarna men att det var för lite. Eller felriktat. Den enda konstruktiva, och sakligt uppbyggda, kritiken kommer från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Kommunernas ersättning för flyktingbarn i skolåldern höjs. Satsningen hör till skolnyheter för sammanlagt 2,4 miljarder i den kommande höstbudgeten. Men pengarna räcker inte till för att kompensera fullt ut som räknat på tillskotten. Regeringen höjer schablonbeloppet till skolor för asylsökande barn med 50 procent. En av orsakerna är att kravet på kommunerna att kartlägga asylsökandes tidigare skolgång höjs, så att de nyanlända ska hamna på rätt nivå i svenska skolan.

Enligt Åsa Ernestam, utredare på Sveriges kommuner och landsting, är höjningen alldeles för liten. Enligt SKL:s beräkningar skulle det krävas en höjning på runt 85 procent av schablonbeloppet för asylsökande grundskole- och gymnasieelever och cirka 200 procent för barn i förskolan för att täcka kommunernas reella kostnader för att ordna en skolgång som når upp till kraven.

Detta kommer innebära att ett flertal kommuner nu går in i ett stadium av ”pyspunka”. De kommunala budgetarna, som redan i många fall är ansträngda efter att statsbidragen för kommunplacerade upphör efter två års placering, dräneras i många kommuner och stadsdelsförvaltningar av de ökade försörjningsstöden. Nyanlända är överrepresenterade och återfinns i statistiken som utlandsfödda. De kommer helt enkelt inte ut i egenförsörjning. Det finns inte längre något egentligt skäl att fortsätta använda begreppet ”i sysselsättning” längre då det begreppet inte adresserar problemet med sysselsättning. Dagens definition på att du skall vara sysselsatt är att du skall ha ett jobb, med eller utan lönebidrag, vara i arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller hjälpa en släkting i dennes företag minst en timme i veckan. Dagens definition lurar systemet varför den arbetsföra delen av befolkningen borde inlemmas i nya kategorier. En sådan ny, sannolikt revolutionerande för förutsättningarna att leda landet, vore ”Egenförsörjda”.

Dessutom sprids myten vidare om att dagens flyktinggrupper skulle bestå av apotekare, läkare och rymdingenjörer. Det fåtal som har den utbildningen har inga större problem att komma i sysselsättning om deras kompetenser valideras i tid. Den stora majoriteten av dagens flyktingar i arbetsför ålder har inte ens fullbordat gymnasium efter svensk norm. I den somaliska gruppen saknar 58 procent gymnasium, i den syriska 37 procent. Det är inte de högutbildade som är utmaningen, det är majoriteten lågutbildade. Lågutbildade som inte har någon plats på en av världens mest automatiserade arbetsmarknader.

Skärmavbild 2015-09-02 kl. 07.19.16

Regeringen har nu i varje fall prioriterat stora delar av budgeten. Utbildningsdelarna får blandat mottagande och trots de stora beloppen blir resursbristen uppenbar vilket SKL syrliga faktabaserade kommentar pekar på.

Minst fem, sannolikt så många som tolv, kommuner kommer under nästa budgetår drabbas av pyspunka. En pyspunka som medför att de inte längre kommer kunna upprätthålla lagstadgade krav på verksamhet. Och vad vi gör då, det får framtiden utvisa. Att dra de kommunerna inför tingrätter är som att försöka lugga en skallig.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.