Ordning och reda

Varje dag anländer hundratals det media felaktigt nu kallar transitflyktingar. Eftersom de inte söker asyl i Sverige har varken Migrationsverket eller kommunen ansvar för dem. Stockholms stad vädjar nu till regeringen om att de ska få rätt att sträcka sig utanför lagen för att säkerställa omsorgen om dessa hitkommande människor som vi inte vet vilka de är, varför de är här eller vart de tar vägen. De är, enligt de lagar vi har och de internationella förordningar vi anslutit oss till, “illegala invandrare” tills de ansökt om flyktingstatus på något sätt. I Sverige eller i det land de har som slutdestination. Karin Wanngård, huvudstadens främste politiker och finansborgarråd kommenterar det hela:

– Vårt besked till regeringen är att det räcker inte med att några kommuner gör de här enorma insatserna. Att Stockholm räcker sig utanför lagens arm, det kan vi göra, men vi behöver naturligtvis stöd från regeringen att vi bryter mot lagen.

Wanngård menar sannolikt lagens ram men det är en irrelevant detalj i sammanhanget som möjligen kan ge en ledtråd till nivån på hennes övriga juridiska kompetens. Det som är intressant är att hon är medveten om lagtrotset som hon redan beslutat om och begär nu hos regeringen att få fortsätta med detta förhållningssätt till Sveriges lagar och förordningar. Vi har, vilket bör poängteras, inga mekanismer för att införa undantagstillstånd i vår författning som sätter lagar ur spel. Men det är exakt det som Karin Wanngård nu gör. Det finns en hel del att säga om detta. Wanngård påstår dessutom att

Det finns inget uttalat regelverk när de gäller transitflyktingar och det är inte helt enkelt för oss att agera. Men nu gör vi det.

Påståendet från socialdemokraternas mäktigaste finansborgarråd är långt ifrån korrekt. Regelverk finns i internationella och europeiska konventioner. 

Begreppet transitflykting innebär att transitolandet utfärdar transitvisa samt att det finns inresetillstånd och biljetter till landet personen tänker fly till. Detta har Sverige och framför allt Stockholms stad nu gjort avsteg ifrån. Sverige registrerar inte dessa hitkommande människor som vi inte vet vilka de är, varför de är här eller vart de tar vägen. Intill dess att de deklarerar att de är transitoflyktingar och kan uppvisa den dokumentation som krävs, som inresetillstånd till Norge eller Finland för denna status är de  “illegala invandrare” i lagens mening.

Karin Wanngård, S, skapar genom sitt agerande ett icke lagligt prejudikat för sina efterträdare att manövrera inom. Om hon tänker tanken att något annat parti sitter vid makten i Stockholms stad i framtiden och upplever situationen kritisk på ett annat sätt och då sätter andra lagar ur spel kan vi komma att hamna i en mycket obehaglig situation. Flyktingar har dessutom inte bara rättigheter. De har skyldigheter enligt en rad med internationella fördrag. Bland annat denna passage i FN:s Flyktingkonvention:

“Every refugee has duties to the country in which he finds himself, which require in particular that he conform to its laws and regulations as well as to measures taken for the maintenance of public order.”

I detta fall har en flykting att förhålla sig till den registreringsplikt enligt Dublin 3 som ankomstland, ansökt om flyktingstatus i det land som är dess slutdestination samt den svenska utlänningslagen. Nu agerar dessa människor, i ett tryggt land, på ett sådant sätt att de medverkar till att lagar och regelverk sätts ur spel. Grundprincipen är att det EU-land som medverkat till den asylsökandes inresa i EU ska pröva ansökan. Om den asylsökande har familjemedlemmar som redan beviljats asyl i ett annat medlemland så ska ansökan behandlas av det landet.

Karin Wanngård, samt den svenska regeringen och SJ, har aktivt varit en del av att löpande göra medvetna undantag eller se genom fingrarna på för var tid gällande svensk lag och författning. Detta har skett okontrollerat och spontant vilket idag försatt delar av den svenska statsapparaten samt ett flertal kommunala förvaltningar ur balans. Även fast statsminister Sipilä och Löfven från Finland respektive Sverige är överens om att Aftonbladets rubriksättning häromdagen blev fel så vitsordas implicit den finske utrikesministerns bedömning. Sveriges agerande kan innebära brott mot olika lagar men det är något som förnekas av inrikesminister Ygeman som låter meddela att asylsökning är en rättighet, inte en skyldighet. Även Ygeman negligerar de krav som finns på flyktingarna enligt FN:s flyktingkonvention första kapitel, andra paragraf. Om nu inrikesministern gjort ett aktivt val att göra avsteg från denna paragraf torde vi få en del att förklara för vår omvärld. Återigen slår annars den moderna diplomatin och den feministiska utrikespolitiken igenom.

Vi befinner oss mer och mer i ett Kafka-liknande tillstånd nu. Stat, SJ och nu Stockholms stad sätter regelverk ur spel eller gör medvetna undantag från gällande lagar och regelverk och bidrar till att förbise dessa människors underlåtenhet att leva upp till sina skyldigheter. Att tillåta dessa agera på ett sådant sätt att lag och ordning svårligen kan upprätthållas samt underlåtenheten att efterleva lagar och förordningar. Till synes okontrollerat och utan konsekvensanalyser. Mer om detta kan läsas på Merit Wagers sida.

Den inställning från regeringen och olika kommunala ledningar visar öppnar en fallucka till en lägre nivå av respekt för staten. Vi bör ställa oss frågan om hur pass medvetna Stockholms finansborgarråd Wanngård och andra är om vilka långsiktiga konsekvenser, eller lagstridiga prejudikat, ett alltför spontant agerande kan resultera i.

Bakom alla lagar, regler och förordningar, även internationella, finns – som av en ren händelse – en baktanke som kommit bort i dagens debatt. Syftet är att skapa en stabilitet och förutsägbarhet som ytterst är till för att skydda de allra svagaste.

Ordning och reda.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.