Panikläge

EU bör införa säkra länder- och återvändarprogram, det är hög tid att avskaffa kommunvetot i flyktingpolitiken och Viktor Orbáns Ungern måste ta ansvar om man vill ta del av EU-bidrag. Det var några av statsminister Stefan Löfvens budskap på presskonferensen inför morgondagens möte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Listan på åtgärder är lång, bland annat märks ett kommunalt etableringsprogram som kommer lanseras.

Det finns både bra och dåliga punkter i det som Stefan Löfven presenterat. Det som genomsyrar presskonferensen är paniken och att regeringen inte tänkt klart. Vi skall ställa denna stämning mot Carin Jämtins besked vid socialdemokraternas kongress för bara tre månader sedan. Då lades munkavle på alla delegater och Jämtin sade att migrationen är en ickefråga då regeringen höll på rulla ut en färdig politik. Vad den politiken innehöll får vi nog aldrig veta. Sveriges agerande kantas av panik och ingreppen i det kommunala självbestämmandet kan komma att straffa sittande regering hårt om inte Löfven har något att erbjuda som kommunerna värderar högre. En rimlig balans skulle kunna vara att involvera kommunerna mer i vilken form av migrationspolitik vi skall föra och inte bara sitta och ta emot. Vidare bör den rimligen bygga på att kommunerna får full kompensation för sina åtaganden. Det kan inte uteslutas att vi annars kommer se allt fler kommuner bryta mot olika lagar vad de är skyldiga att erbjuda medborgarna. I de fallen så är det inte fel på värdegrunden, det är redan idag slut på pengar. Annars kommer vi se hur Skollagen och Socialtjänstlagen kommer kollapsa.

Det som dominerar regeringens handlingsplan är ord som ”hög tid”, ”måste” och ”vi kan”. Ingenting om hur alla dessa punkter skall genomföras. Carl Bildt kommenterade europeiska tvingande fördelningstal med att det kommer kräva fördragsförändringar, en process på mellan fem och tio år. Flyktingsituationen i länderna som utgör barriär mot öster och söder är av karaktären att vi får vara glada om den håller i mellan fem och tio veckor. I Ungern mellan fem och tio dygn.

I Malmö rapporterar gränspolis och Migrationsverk om en takt på mellan 100 och 200 nyanlända flyktingar per dygn. I augusti sökte 4 791 syrier asyl i Sverige. Vilket är tusen fler än samma period under förra året och mer än dubbelt så många som juli 2015. Migrationsverket tar nu höjd för en takt om 4 000 asylsökande i veckan och har möjlighet att öka kapaciteten då de inte börjat förtäta boendena ännu. Idag är normen fem kvadratmeter per boende, det finns möjligheter enligt Migrationsverket att gå ner till tre kvadratmeter per boende. Detta är en sanning med stor modifikation då flyktingförläggningar i privat regi redan ligger på den undre siffran. Det är inte ovanligt att sex vuxna män delar på ett rum på tolv kvadratmeter och en toalett skall delas på arton personer. Det är, Migrationsverkets lugnande ord till trots, rimligt att anta att vi inom ett par månader slår i kapacitetstaket och tvingas till Ungerska lösningar.

Flyktingläger. Tältläger.

Det är sannolikt en syn ingen vill riktigt ta in men läger har en rad med fördelar om vi ser till övriga processer. Som identifiering. Jag är inte helt övertygad om att alla asylsökande är de de påstår att de är. Erfarenheterna från Balkan torde tjäna som grund där vi hamnade i en situation att vi tog in både bödel och offer utan egentlig eftertanke. Konflikter togs med in i det svenska samhället med allt vad det innebar. Det har även den stora fördelen att repatriering av de som får avslag kan ske kontrollerat och utan avvikelse. Flyktingläger i en industriell skala helt enkelt för att värdesäkra att de med reella skyddsbehov får vårt skydd. Med detta anslag skulle vi kunna tredubbla antalet kvotflyktingar utan större problem. Kvotflyktingar som är färdigutredda och klara men befinner sig i ett annat flyktingläger någonstans i världen.

Det andra som bör införas är ett absolut försörjningskrav för anhöriginvandring. Ett försörjningskrav som bygger på att den enskilde försörjer sig själv till att börja med, inte går på olika former av bidrag.

Det tredje är obligatorisk medicinsk ålderskontroll för att kunna säkerställa att den asylsökande får åldersadekvat vård. Såväl kroppen som psyket fungerar olika hos en 14-åring i förhållande till en 20-åring. De kognitiva förmågorna är olika utvecklade och behöver olika typer av vård för att behandla trauman.

Det fjärde är direktavvisning för de som kommer från säkra länder. En enkel biljett helt enkelt. Går vi in i statistiken för asylsökande hittar vi ursprungsländer som Japan, Nederländerna och Norge bara för att ta några exempel.

Stefan Löfven spelar idag med höga insatser i ett spel jag inte tror han förstår fullt ut. Han saknar en långsiktigt hållbar idé som han kan börja jobba med redan på kort sikt. För om vi nu ponerar att takten håller i sig, med 3 200 asylsökande per vecka, så kommer det innebära att alla tidigare rekord slås och bara att skaka fram sängplatser för 150 000 personer per år kan visa sig oöverstigligt om vi inte snabbt går in i en mer industriell lösning. Som flyktingläger och kontrollerade processer. Där ingen tillåts lämna området förrän utredningen är klar och beslut fattats. Ett löpande band helt enkelt.

Jag skriver inte ner detta förslag för att jag tycker att det är roligt. Eller att jag har problem med värdegrunden, allas lika värde. Jag skriver ner det för att jag bedömer att vi måste. Om vi inte gör någonting eller får saker och ting börja hända snabbare, vilket dessvärre mycket tyder på, så kommer vi hamna i ett läge där vi på riktigt måste göra ingrepp i vår värdegrund.

Och vad vann vi egentligen då? Förutom att ett gäng hann skrika sig hesa när de mulnade SD-kortet på allt och alla som ville börja försöka strukturera problembilden samt att vi gjorde oss ovänner med Finland, den forna östra delen av riket?

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.