Tre kvinnor

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Dagen efter regeringen Löfvens regeringsförklaring, som för mig var full av besvikelser vartefter jag granskar den, finns det goda skäl att en gång för alla markera vem jag är och varför jag tycker som jag tycker. Vad som format min världsbild och mig som politiker. Det är tre kvinnor som innehar huvudrollerna. En av dem känner jag mycket väl, en träffade jag på under sommarloven men en har jag bara fått uppleva i media eller i historieböckerna. De är, i nämnd ordning,

  • Barbro Westerholm, FP, riksdagsledamot och professor emerita i klinisk farmakologi
  • Astrid Lindgren, författaren
  • Anna Lindh, S, Utrikesminister och för tidigt död av en mördares hand.
Copyright Kjell Nilsson Mäki

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Alla tre har de gemensamt att de inte kan eller kunde gå förbi en orätt utan att stanna till och ta tag i problemet. Jag kommer aldrig glömma bort den sensommardag mamma kom hem från jobbet som Generaldirektör på Socialstyrelsen och berättade om trapphusockupationen av homosexuella som protesterade mot sjukdomsklassificeringen. Hur vi resonerade oss igenom middagen det felaktiga att sjukdomsstämpla människors kärlek till varandra. Dagen efter gick mamma resolut till jobbet och påbörjade arbetet med att förändra detta och bara några månader senare var inte längre denna kärlek en psykisk sjukdom. Denna händelse kom att innebära en viktig milstolpe för HBTQ-rörelsen och för mig som person. Det mindre kända som hon lyckades med var det första EXIT-programmet för avhoppare till religiösa sekter där hon var en pionjär med arbetet mot religiös extremism.

Och som en liten adress till ett antal av dagens politiker: Familjen har full dokumentation på mammas arbete om det nu är någon som skulle få för sig att försöka kapa detta arbete för att klä sig i lånta fjädrar en dag. De kommer få en överraskning de aldrig kommer glömma.

Astrid Lindgren, denna unika människa, hade sitt sommarhus vid den numera nedlagda affären på Furusund där jag bor som fastboende numera. Jag kommer ihåg att det tog många år för mig att koppla ihop att det var hon, vår granne på ön, som skrivit alla dessa klassiska barnböcker. Henne kunde jag träffa på somrarna när jag cyklade ner till konditoriet för att köpa färskt bröd eller ute i skogarna på norra ön under blåbärs- eller lingonsäsongen. Alltid ett varmt ord till oss barn men även i hennes litteratur finns samma drag som hos mamma. Människans lika värde, avskyn mot högerextremism och hela tiden i oppostion mot orättvisor. Citatet från Bröderna Lejonhjärta säger allt:

”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.

Sist men inte minst Anna Lindh, som förutom allt ovan – om jag har förstått hennes person rätt – var en stark vän av interna kritiker till socialdemokratin.

Jag tror inte på ett parti där alla dansar i takt. Jag har med sorg i hjärtat sett hur många i min egen ålder försvunnit bort från politikens centrum, trots att de borde ha funnits där. Det är lätt för ledare eller chefer att premiera ja-sägare och stöta ut kritikerna. Hade socialdemokratiska partiet lyssnat bättre på sina egna kärleksfulla kritiker hade vi kanske haft en starkare ställning idag.

Även det ledarskap hon stod för var något unikt. Vänner kan berätta om hennes första dag på UD som utrikesminister hur hon ägnade timmar att gå runt departementet och presentera sig med

”Hej, jag heter Anna och är ny utrikesminister. Vad heter du och vad gör du?”

Hon hade ett ledarskap som inte finns längre i politiken. Hon såg människan och utnyttjade genom att samarbeta med tjänstemännen sekel av kompetens. Hon fick ett helt Utrikesdepartement med sig med denna enkla ledarskapsstil och blev en av våra största utrikesministrar någonsin. Idag kännetecknas ledarskapet  av karriärister med näsan upp i vädret.

Dessa citat hörs inte längre i socialdemokraterna. Inte ens på årsdagen av hennes död är det något som någon längre vill kännas vid. Jag mår alltid lika illa när jag ser alla dessa kända och framträdande gråtare och gråterskor vid hennes grav när de lägger ner kransar eller blommor den dagen. Hon var större än dom, den enda som har någon trovärdighet av alla dessa är Mona Sahlin. Under hennes korta tid som partiordförande var det faktiskt ganska högt i tak utom inom det område som idag präglar alla debatt. Migrationspolitiken. När det kommer till att få kritisera sitt parti är det idag inte ens kryphöjd. Antalet tjänstemän och även de med makt i partiet som har framfört att jag bör gå ur partiet har sedan lång tid jag tappat räkningen på. Men jag vet vilka de är, det gör lika ont varje gång. De spänner från försteombudsmän till lokalföreträdare. Jag får inga nomineringar av mitt parti då de saknar förtroende för mitt sätt att driva opinion. Men jag är likväl socialdemokrat.

Jag ser inget annat parti som möjligt. Det finns fortfarande en liten skärv kvar av Nils Karlebys arv i partiet. Det idépolitiska arv som formade Tage Erlander och Ingvar Carlsson. Det arv som idag försvinner allt mer från partiet för att ha ersatts av en postmodern kulturrelativistisk vänster. Som idag ersatts av taktiker och identitetspolitiker som ser väljaren som konsument av politiska åsikter istället för människor i ett samhälle som vi måste få att fungera. Som ser partiet som en karriärväg istället för att ta ansvar för vårt samhälle. Det sistnämnda var det som mamma, Astrid Lindgren och Anna Lindh representerar. Dagens ledning gör det inte.

Om dagens ledning vill göra mig arbetslös kan de med viss fördel återta Nils Karlebys idéarv och börja regera landet istället för fortsätta med dagens cirkus.

Detta är det som format mig, tre kvinnor. Ingen av dem skulle ta i företrädare som Kent Ekeroth, Björn Söder och dess gelikar med tång. Och ännu mindre andra som delar deras värdegrund och världsbild. Inte heller jag. Det är omöjligt för mig såväl värdegrundsmässigt som känslomässigt.

Tre kvinnor. I deras idévärld hämtar jag mina tankar och den styrka jag kommer behöva.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.