Vissna blommor

Copyright Kjell Nilsson Mäki
Copyright Kjell Nilsson Mäki

Copyright Kjell Nilsson Mäki

Det fanns inga spår av krismedvetande i statsministerns regeringsförklaring. Trots en radikalt förändrad politisk debatt och deprimerande opinionssiffror trampar Stefan Löfvens regering vidare enligt sin sen länge uppgjorda plan. Det menar Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Aftonbladet ledarredaktion har genom Daniel Swedin en snabbsummering som ger ett bra sammandrag. K G Bergströms kritik i Expressen följer samma linje.

Ramberg gör i huvudsak korrekt analys som bär klara spår av näringsminster Mikael Dambergs sätt att parera alla kriser. Under socialdemokratins ledarkris under Håkan Juholt gick Damberg, då distriktsordförande för Stockholms Läns partidistrikt, ut med direktivet att alla skulle sitta still i båten. Att Damberg placerat sig nära Stefan Löfven är ingen hemlighet eller slump och varför kan du läsa i personporträttet som publicerats på Ledarsidorna av honom. Damberg har en historia av just denna taktik, att sitta still i båten och beordra resten att göra det, genom sin karriär. Det har alltid varit gynnsamt för honom då han efter varje kris kunnat ta ett kliv till i karriären.

Löfven har gjort ett taktiskt val, han har övertygats att personalförändringar är att signalera svaghet när det i näringslivssammanhang annars är tvärtom. Ministrar som Kristina Persson, Helene Hellmark Knutsson och Anna Johansson bedömdes även av SR som i svagaste laget men Löfven väljer att jobba vidare med dom. Hur Stefan Löfven tänker kring framför allt framtidsminister Persson är högst oklart då hon för den bredare allmänheten mest gjort sig känd för att uppmana skåningarna att älska Stockholm mera samt retat upp finnarna. Att reagera på är när Ramberg och Furtenbach säger att miljöpartiets ministrar är inget som Löfven rår på. I form fel, det är statsministern som till – och avsätter alla ministrar. Sedan kan Löfven kommit överens om att Kaplan, Bah Kuhnke och Romson skall skonas från yxan och då blir det ingen alls.

Om vi börjar med det positiva i regeringsförklaringen kan vi notera satsningen på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bejakandet av deras livsvärde. En mycket viktig markering för en svårt stigmatiserad grupp i samhället där statliga företag försökt avskeda lokförare efter 30 års prickfri tjänst för att de kommit ut med en diagnos i vuxen ålder. Stefan Löfven har en viktig roll att spela här genom att föra en inkluderande politik i offentlig sektor och statliga bolag.

I övrigt dessvärre enligt Ramberg men vi kan göra några nedslag för att göra det tydligt:

  • Förklaringen fokuserade mycket kring ett fossilfritt samhälle. Statsministern pratade om elbussar och laddstolpar samt kollektivtrafik. Med en tydlig hänvisning till storstadsutredningen. Detta innebär i praktiken att allt liv utanför de tio största städerna kan se sig i stjärnorna efter både laddstolpar och elbussar inom en överskådlig framtid – statsministerns storstadsfokus löpte som en röd tråd genom hela infrastruktursatsningarna. Livet norr om Dalälven kommer bli ett hårt och ensamt liv om denna andemening omsätts i politik.
  • Finland som vår viktigaste säkerhetspolitiska partner. Det finns goda skäl att ifrågasätta hur det skall gå till. Utrikesminister Margot Wallström har läxat upp Finland för att de inte är tacksamma nog gentemot Sverige, trots att Finland stått ensam som gard mot öster i snart sjuttio år samt att Morgan Johansson, migrationsminister, har låtit släppa igenom mellan 150-250 asylsökande till Finland utan att låta kontrollera identiteterna på dessa. Ett brott mot Dublinförordningen. Finnarna är lätt irriterade rapporterar tjänstemän på berörda departement från Helsingfors.
  • Sverige kommer verka för ett fredsinitiativ i Mellanöstern. Även här finns det frågetecken då utrikesminster Margot Wallström är den av EU:s utrikesministrar som rankas lägst av Arabförbundet och Israel sedan ett knappt år tillbaka. Hur statsministern skall klara ut detta utan regeringsombildning är okänt i dagsläget. Den tidigare lösningen, att skicka ut Björn von Sydow som speciellt sändebud, kommer inte kunna vara hållbart i längden.
  • Löfven fångade inte upp situationen i de 55 no-go zoner som finns i Sverige. De områden som inte längre behärskas av statens våldsmonopol och myndighetsutövning. I ett Sverige som håller ihop borde dessa områden samt de 186 utanförskapsområden få något mer uppmärksamhet kan vän av ordning tycka.

Årets blombukett i form av regeringsförklaring har vi sett förut. Årets version är i grunden samma bukett men med den skillnaden att den inte ser ut att ha fått någon näring på ett bra tag.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.