Ett skepp kommer lastat

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Migrationsverket höjer nu prognosen för hur många ensamkommande flyktingbarn som väntas anlända till Sverige under 2015. Tidigare 12.000 minderåriga på flykt väntas nu bli runt 30.000 innan årets slut, erfar SVT Nyheter. Det är i dagsläget omöjligt att säga om den stora tillströmningen är tillfällig, eftersom EU:s flyktingförhandlingar går trögt.

Lågt räknat kommer detta innebära en ökning av Migrationsverkets kostnader om 30 miljarder kronor då varje ensamkommande flyktingbarn ”kostar” runt en miljon kronor per år.

Men att skylla på EU:s flyktingförhandlingar är att göra det hela för enkelt för sig. I helgen tillbringade jag en del tid på en av alla dessa asylslussar som arrangerats i Stockholms län. Den jag besökte var anordnad för ensamkommande barn mellan 14 och 17 år. Eller som uppgivit att de är mellan 14 och 17 år gamla. Jag kan konstatera att det finns en stor osäkerhet kring åldern på de som här slussades in i systemet. En osäkerhet som även fältassistenterna och de tillfälligt inhyrda personalen som skulle svara för mathållning kunde vitsorda.

  • Runt femtio procent av de ensamkommande kunde utan tvivel klassas som ungdomar mellan 13 och 16 år gamla.
  • En sjättedel fanns det osäkerhet kring.

Men

  • En tredjedel kan inte rimligen varit ensamkommande flyktingbarn. Det måste ha varit unga män. Förutom kropp, rörelser och annat fanns det tydliga tecken på att något inte stämde. De som vi alla kunde identifiera som garanterat ensamkommande barn tydde sig till varandra och skydde den ”äldre” kategorin som pesten. De som vi uppfattat som ”äldre” höll sig dessutom på sin kant och undvek kontakt med andra men i främsta hand med den del av personalen som hade rötter i Iran eller Iraq och som behärskade språket bättre.

När nu den svenska låneprognosen måste skrivas upp finns det goda skäl för oss att dra efter andan. Om det är rimligt att vi skall låta det föreligga en osäkerhet i vilka vi tar emot. Om de som verkligen är ensamma barn får rätt hjälp och om vi resursallokerar rätt. Om det är etiskt försvarbart att släppa igenom de som söker – och erhåller – asyl på falska grunder.

Vidare ser vi hur nu Migrationsverket blir mer och mer desperata i sin jakt på boenden. Ledarsidorna.se har tagit del av beslut om beordrad övertid och asylprocessen visar nu upp tecken på systeminfarkter på flera ställen Boendeytan är nu nere i två kvadratmeter per boende i ett beslut från den operativa ledningen i september. Nu snabbutreds även huruvida färjor skall kunna hyras in för att logera asylsökande. En nöt som ser ut att bli svår att knäcka är om de är utlandsregistrerade varför endast ett fåtal passagerarfärjor kan komma i anspråk. Om inte omfattande undantag beslutas.

I media kan vi ta del av att det undantag som så här långt tillämpats om inspektion av brandskydd är borttaget men nu diskuteras om att sänka kvaliteten på maten. Inte en helt okomplicerad fråga då måltiderna är det enda som bryter dagar av sysslolöshet. På boendet jag besökte serverades lasagne vilket de asylsökande aldrig sett förut. De framförde, med viss rätt, när de fått reda på vad de åt att det sannolikt varit billigare med ris och köttfärs samt att de då kunnat förstå vad de åt. Nu satt de mest och tittade, inte utan avsmak, på det som landat på tallriken.

Hunger har en tendens att få människor på dåligt humör. Dåligt humör leder ofta till konflikter av olika slag och inte sällan av triviala skäl. I praktiken kan en dålig matkvalitet riskera säkerheten på ett boende där var och en bara har två kvadratmeter att bo på samt att de delar rum med fem andra. Lika hungriga. Lika sysslolösa.

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Överlag märks belastningen på Migrationsverket av rätt väl. Information blir svårare och svårare att få ut och verksledningen är sannolikt så belastad att den tidigare dialogen med journalister nu är nere på noll. Det finns en svårighet att få ut dokument då handläggare inte längre söker på interna beslutsnummer, något som de tidigare gjorde då journalister sällan eller aldrig har det åtta till tiosiffriga diarienumret till hands. Diariet finns heller inte tillgängligt on-line varför journalister och allmänhet har svårt att följa vad som sker.

Enligt Regeringsformens andra kapitel kan informationsfriheten inskränkas om det finns risk för samhällssäkerheten. Vi får hoppas att de svårigheter vi ser nu att ta del av vad som sker inte är något som Migrationsverket nu tar ut i förskott då ett sådant agerande kräver riksdagsbeslut. Den dagen då informationsfriheten inskränks är nämligen samma dag som vi upphör att vara en demokrati.

23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Klimatet hårdnar, polisen medger att de saknar kontroll och vi närmar oss ett allvarligt samhällstillstånd där vi ser hur asylboenden bränns ner. Med allt vad det innebär.

Vi bör hålla ett öga på detta. Ett skepp kommer lastat inte bara med människor i behov av skydd utan en hel del annat som ingen riktigt vill prata om. 

 

Några av besluten bifogade som Slideshare i slutet av artikeln.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.