Multikultur är mer än folkdans och mat

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

De kallas assyrier, armenier, kaldéer och melkiter. De kommer från länder som Irak och Syrien, där de hållit till i nästan 2 000 år. Nu står de kristna minoriteterna i Mellanöstern inför valet att låta sig underkuvas eller dö.

Så inleder Erik Helmersson dagens signerade ledartext i Dagens Nyheter. Helmersson tar fasta på att alla dess kristna nu sakta men säkert fördrivs av IS från länder de levt i under två millenium. I mer än tvåtusen år i vissa fall. Men det finns en annan aspekt i denna folkfördrivning av kulturer. En folkgrupp representerar en kultur och kultur är inte bara matvanor, musik eller klädkoder. Kulturer representerar även värderingar, maktstrukturer, fördomar och förtryck. Förtryck av andra etniska folkgrupper eller av kvinnor. Som en naturlig del i vardagen för vissa av dessa kulturer. Inte alla. Men vissa. Och tillräckligt många för att det kan bli ett problem.

Vi kan läsa om sporadiska lyckade integrationsprojekt som kulturaftnar med mat och dans som exempel på multikulturens goda sidor. Kanske två till tre timmar av exotiska maträtter samt lite klapp och klang som representativa för multikultur. Men ingen törs gestalta multikulturens baksidor. Hur 2 000 år gamla konflikter och maktstrukturer måste brytas eller anpassas i ett lyckat integrationsarbete.

Det är ingen hemlighet att antisemitiska vandringssägner är ”sanningar” inom den grupp muslimska syrier som nu anländer. De flyr en islamistisk despoti i form av IS men tar samtidigt med sig sin kultur. Av värderingar och av maktstrukturer. Bara för att de passerar den svenska gränsen innebär det inte att de  anammar den svenska uppfattningen om vad multikultur är. De tar inte bara med sig matvanorna och musiken. Utan även allt annat. Som 2 000 år av antisemitism och andra inbördes konflikter. Ingen vid sina sinnens fulla bruk borde vilja skapa ett nytt Malmö som mer och mer ser ut att bli tömt på judar. För att de förföljs och hotas för sin religions skull.

I Der Spiegel kan vi läsa upplysande reportage om hur det står till på överfulla flyktingboenden. Människor på flykt mår i regel ganska dåligt och med kanske 13 olika etniska grupper samlade på en liten yta så händer saker. Dåliga saker. Sysslolösa dagar i osäker väntan på besked och vidaretransport eller repatriering följs av sysslolösa dagar med samma innehåll. Situationen vid de svenska boendena är av samma slag även om motsättningarna inte skildrats på samma sätt. I Sunday Times kan vi ta del av den ökade oron från den tyska judiska diasporan över den importerade antisemitismen som stora grupper av flyktingar nu kan komma att utgöra. I det fallet finns det definitivt fog för oron visar svenska erfarenheter. För Malmös judar är situationen uppenbart hotfull och den hotfulla situationen förstärks med socialdemokrater som riksdagsledamoten Hillevi Larsson som ständigt hamnar i antisemitiska sammanhang av misstag. Hon tycks ha uppenbara svårigheter att förstå att tusenåriga konflikter består, även fast en landsgräns passeras och asyl erhålls.

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Att kultur är mycket mer än bara mat och dans är farligt att påpeka i dagens debatt. Men vi bör sannolikt börja markera vad vi ser som absoluta krav för att den som flyr för sitt liv och söker samt får skydd i Sverige. FN:s flyktingkonventions andra kapitel första paragraf är tydlig på den punkten. En asylsökande eller flykting har att efterleva värdlandets lagar och förordningar. I det svenska fallet innebär det allas lika värde och rätt till bland annat sin religion och sexualitet utan att behöva bli kränkt eller trakasserad. Och vi, som tror på detta, borde kanske fundera ett varv på hur raka i ryggen vi är när vi försvarar våra värderingar.

Flyktingvågen ser ut att fortsätta i vilket fall som helst, Ledarsidorna.se har tagit del av Gränspolisens prognoser för det närmaste halvåret och det finns ingenting i det underlaget som tyder på att dagens prognos, som kommunicerats av Migrationsverket, kommer hålla. Om ingenting görs. Men även fast vi kanske skulle kunna göra något åt inflödet så bör vi tidigt, den första veckan, tydligt inpränta att vårt skydd är villkorat till att den enskilde flyktingen måste honorera vår värdegrund.

Allas lika värde och rätt till sin politiska och religiösa uppfattning samt sexualitet. Oavsett kön. Även att vars och ens fysiska integritet är okränkbar.

Om den nyanlände inte känner att han eller hon kan leva upp till det kanske vi bör överväga att hjälpa denne finna ett land där de värderingarna han eller hon representerar och inte kan ändra på kan finna sin rätta miljö. Multikultur är inte lätt om den sträcker sig längre eller djupare än mat och lite folkdans. Vilket den gör.

Vi tar emot människor som flyr för sina liv. Det vore obegåvat att inte redan nu börja markera att vi inte tänker skapa en ny situation där människor måste fly för sina liv.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.