Sverige tillsammans?

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.seCopyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se
Dela artikeln via e-post










Submit

Nu är det tidigare rekordet för antal asylsökande under ett år slaget. Regeringen kraftsamlar i dag tillsammans med myndigheter, kommuner och organisationer för att lösa integrationsarbetet med ett heldagsseminarium på Münchenbryggeriet i Stockholm. Parollen som används är ”Sverige tillsammans”. Samtidigt med detta rapporterar SR om hur Norbergs kommun nu öppnar för att förlägga skolundervisning utomhus. Det finns helt enkelt inte några lokaler att uppbringa längre. Även Arbetsförmedlingen rapporterar dystra siffror då nu arbetslösheten, som var på väg ner, nu stiger. Regeringens grepp att möta detta, för att uppmuntra bolag att anställa, presenterar också Stefan Löfven under måndagen en konkret satsning, som går under namnet ”100-klubben”. De bolag som under en treårsperiod tar emot minst 100 nyanlända får en gräddfil till Arbetsförmedlingen.

”De företag som vill ge minst 100 nyanlända möjlighet att visa vad de går för på arbetsmarknaden får en särskild ingång till Arbetsförmedlingen och tillsammans skräddarsyr man insatser som skapar möjligheter för företagen att ta emot nyanlända.”

Jobb åt nyanlända ska hittas i de gröna näringarna säger Stefan Löfven till  ATL, Lantbrukets Affärstidning.

– Regeringen ser behov av moderna beredskapsarbeten i de gröna näringarna, skogsbruket, jordbruket, med mera. Där kan de som har låg utbildning göra en fin insats för Sverige, sa Stefan Löfven när partiledarna debatterade mottagandet av nyanlända.

Det går att med viss lätthet att erinra mot varje enskild punkt i detta.

NCC har sammanställt en rapport om vilka förutsättningar som finns att bygga bort såväl bostadsbrist som lokalbrist. En i allt väsentligt dyster läsning.

  • Höga markpriser.
  • Brist på planlagd byggklar mark.
  • Höga transportkostnader.
  • Utdragna detaljplaneprocesser.
  • Många och långa överklagandeprocesser.
  • Omständliga byggregler.
  • Brist på enhetliga krav över landet.

Genomstnittstiden för ett bostadshus eller annan lokal i Sverige inom planlagt område är tio år. Att jämföra med Tysklands förutsättningar där de landar på två år. Bostadsminister Mehmet Kaplan har  levererat ens en lagrådsremiss för förenkla regelverket men samtidigt kommer kretsen av personer, enligt samma lagförslag, som får överklaga ett beslut om startbesked utökas. Med fler som får överklaga kommer detta innebära ökad belastning och förmodat fler ärenden att pröva i domstol.

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Svenskt Näringslivs medlemföretag nyttjar Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal i allt mindre utsträckning. Detta trots att miljardrullningen tillåts fortsätta på myndigheten. Anslaget till myndigheten för personal och lokaler har ökat med 40 procent sedan 2008 men trots detta har dyra programinsatser som arbetsmarknadsutbildning ha visat sig ha mycket svaga programeffekter. Om vi slutligen ser till ”de gröna” näringarna så finns det skäl att ifrågasätta det politiska underlaget.

172 700 svenskar är sysselsatta med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Jordbruk med binäringar står för 1,25 procent av sysselsättningen i Sverige. Dagens jordbruk, som dras med låg lönsamhet, präglas av ensamarbete utom i samband med bärplockning, grönsakshantering samt rensning av fröstabbar i betodlingen. Betor odlas i huvudsak i Skåne då klimatzon, skatter, avgifter och miljöpålagor gjort det olönsamt i övriga delar av landet. Dessa spannmålsjordbrukare möter de tillfälliga, endast några veckor per år, personalbehovet med bemanning från Östeuropa. Just polacker är särskilt populära då de är mångsidigt kompetenta samt vana vid manuellt jordbruk. Men detta behov föreligger kanske maximalt sex veckor av årets 52. I övrigt ensamarbete.

Samtidigt med detta lägger nu en mjölkbonde om dagen ner sin verksamhet för att lönsamheten är för dålig. För grisuppfödaren är det en i veckan i snitt som lägger ner sin produktion då Sveriges regler för uppfödning helt enkelt inte gör det lönsamt längre. Sverige importerar idag istället allt mer av vår livsmedelskonsumtion.

Det är denna arbetsmarknad som skall ta emot merparten av de nyanlända. Och då har vi inte kommit in på den andra problematiken. Många lantbrukare är deltidslantbrukare. Ensamma på sin gård. Och det finns därmed ingen arbetsledning på plats även om staten skulle svara för 100 procent av lönen.

Vi ställer frågan till regeringen en gång till eftersom man inte ens i Astrid Lindgrens ”Emil i Lönneberga” hade mer än en dräng och en piga på de mer välmående jordbruken:

Var ska de bo? Var ska de gå i skolan? Vad ska de jobba med? Vem tror ni kommer betala?

Antonsson skriver med sitt oefterhärmliga perspektiv.

Dela artikeln via e-post










Submit

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.