En medborgare höjd över all misstanke

På tre månader sökte 100.000 människor asyl i Sverige. DN:s granskning har visat att beredskapen inte höll när krisen kom. Nu ska regeringen under våren tillsätta en oberoende utredare för att granska hur myndigheter – och regeringen – hanterat flyktingkrisen rapporterar DN. Morgan Johansson, justitie- och migrationsminster (S), anser att Sverige fortfarande befinner sig i en kris, även om antalet asylsökande nu minskar kraftigt. Han kommunicerar dock när DN träffar honom på kontoret på Rosenbad att han är nöjd över regeringens insatser under hösten.

Ann Lindhe, inrikesminister Anders Ygemans statssekreterare, ger sig själv samma form av självberöm då hon pekar på alla de möten som regeringen haft i ärendet sedan september. Problemet är dessvärre att signalerna att det inte stod rätt till fanns på justitiedepartementet redan i mars månad. Som DN konstaterat blev situationen uppenbar under sommaren när de stora flyktinglägren i Levanten började tömmas men det finns mer information än så.

Lindhe´s beskrivning kan dessutom omöjligen stämma med Migrationsverkets dateringar på interna beslut som till exempel förberedelserna för tältläger för 10 000 personer.  Dessa är daterade i augusti. Det skulle kräva att Lindhe är såväl döv, blind som stum till vardags. Eller att hon agerar filter åt någon högre upp i pyramiden.

Ledarsidorna.se har tagit del av underlag från en av enheterna på Justitiedepartementet daterat i mars månad med en 21-punkts åtgärdslista som i praktiken är identisk med den 20-punktslista som sedan blev den första migrationsöverenskommelsen. Tjänstemännen på justitiedepartementet kan inte rimligen tagit fram denna åtgärdslista utan extern information eller att den politiska ledningen varit omedveten om den.

En utredning är därmed högintressant. Men. Risken är uppenbar att såväl Ann Lindhe som Morgan Johansson är mer intresserade av att putsa sitt politiska eftermäle och de kan komma att begränsa utredarens avgränsningar, befogenheter och resurser på ett sådant sätt att den inte kommer upp i en högre kvalitet än DN:s artikelserie. Skall en utredning ha något att tillföra bör den omfatta

  • Tillgång till samtliga protokoll och interna arbetsunderlag ner på enhetsnivå från såväl Statsrådsberedningen, justitiedepartementet, justitieutskottet, civilutskottet samt relevanta statliga myndigheter. Även inom myndigheterna bör en utredare kunna söka direkt kontakt, utan myndighetschefens inblandning, till enskilda enhetschefer och nivån under. Det finns tecken på omfattande omskrivningar och till och med utgallring av obekväma handlingar under hela första halvåret 2015 av enskilda
  • Tillgång till relevanta personers mailkorrespondens.
  • Tillgång till telefonlistor, vem som ringt vem eller sms:at vem vid vilken tidpunkt
  • Tillgång till kalendarium samt inpasseringslistor i anslutning till konstaterade möten på framför allt Justitiedepartementet. Ett protokoll kan tvättas på olika sätt i efterhand, men få har ärenden till ett departement om de inte har något att berätta. Läggs dessutom samtalslistor samman kan vi få ett bättre grepp om vilka som var delaktiga och när
  • Ett obligatorium för alla relevanta personer att infinna sig för utfrågning om de kallas.

Arbetet bör ledas av en grupp personer höjda över all misstanke. De jag spontant kommer att tänka på är Inga-Britt Ahlenius, den förre Riksrevisorn, som har en historia av omutbarhet. På samma sätt bör även den norska riksrevisionen engageras. Norge är vitsordat skickliga på statlig revision och en sådan extern medlem kan tillföra extremt mycket visar tidigare erfarenheter. Det finns även ett värde i att engagera tidigare medarbetare från MUST eller SÄPO för att granska hur underrättelseinformationen insamlats, bearbetats samt delgivits. Utifrån uppgifter från källor i de olika statliga myndigheterna till Ledarsidorna.se har det även i den processen, framför allt på ledningsnivå, framkommit sådan information att det inte med säkerhet går att utesluta politisk intervention. Det finns även tecken som tyder på att myndighetschefer agerat mer som semi-politiker än de självständiga verksledningar som vår regeringsform stadgar. Att myndighetschefer tagit politiska hänsyn.

Risken är nu uppenbar, med Morgan Johanssons inledande anslag  att denna utredning bara blir en riggad tillställning för att rädda Morgan Johanssons eftermäle. Ett eftermäle som skulle kunna bli något bättre om han hade det personliga och politiska modet att tillsätta en medborgare höjd över all misstanke, med ett brett mandat och tillräckliga resurser, att gå till botten med något som dels kostat, men även kommer kosta, stort mänskligt lidande samt stora ekonomiska värden för många år, sannolikt generationer, framåt med den påverkan de senaste åren kommer ha på samhällskontraktet.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.