Tyst min mun så får du socker

Copyright Kjell Nilsson Måki i samarbete med Ledarsidorna.se

Margot Wallström försökte rädda sitt eget skinn genom att angripa Kommunal och Annelie Nordström. Hon anklagar dem för att ha blivit förd bakom ljuset och det märkligaste är att hon inte nu lägger av med sin öppna krigsföring skriver Lotta Gröning på Expressen.

Det finns något märkligt över hela denna debatt. Den grundar sig på att ministrarna, utom statsministern, inte har samma möjligheter som riksdagsledamöterna till en en tjänstebostad i huvudstaden. Skulle de ha det, vilket är en självklarhet i många andra länder, skulle detta vara en icke-fråga. En vindslägenhet i Arvsfurstens Palats, helt separerad från UD i övrigt, skulle löst frågan helt i det enskilda fallet. Som bisatts kan vi alltid annars spekulera i om Carl Bildt hade fått samma förmånliga erbjudande av Kommunals ordförande eller hur det låtit i arbetarrörelsen om Svenskt Näringsliv erbjudit honom en tillfällig bostad.

Skenheligheten, i höga toner, löper som en röd tråd genom retoriken.

Men något märkligt är det över det. Att utrikesministern ger sig in i en debatt som i grunden handlar om Kommunals korrupta internkultur. Margot Wallström har rosat den internationella mediemarknaden med en rad märkliga utspel. Som hon inte viker ifrån. Lägenhetsdebaclet har nått såväl Bloomberg News som Israel. Hon säger dock att det är bra att allt kommer fram nu.

– Jag är helt lugn inför detta. Varsågoda och granska. Jag vet precis vad det är som har hänt och det är bara att undersöka.

säger Margot Wallström till SVT när hon träffar journalister efter gårdagens utrikesministermöte i Bryssel. Detta är den enda rimliga försvarslinjen för utrikesministern i en överhettad debatt som sannolikt har sin temperatur beroende på annat. Ett missnöje med det mesta som sker i svensk politik har framkallat en debatt som handlar om något annat. Margot Wallströms formuleringskonst har dock spelat in igen. Vi har nu en uppsjö av exempel på hennes osvikliga förmåga att skapa uppskruvade tonlägen. De allvarligaste har vi bakom oss i dagsläget, som där hon drog in Israel-Palestinakonflikten i terrorattentaten i Paris som utfördes av IS / Daesh. Eller när vi var tvungna att skicka Björn von Sydow som brevbärare till Saudiarabien åt vår kung för att reparera relationerna nödtorftigt.

Copyright Kjell Nilsson Måki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Måki i samarbete med Ledarsidorna.se

Idag gästar Marockos talman Sveriges Riksdag. Sverige har börjat färden tillbaka till normaliserade relationer med Marocko efter att de riskerat att gå in i permafrost. Detta har dock regeringen undanröjt med att deklarera att det inte kommer bli något erkännande av Västsahara under regeringen Löfven utan vi ansluter oss till övriga EU och även FN:s rekommendationer i ärendet. Vi skall dock ha klart för oss att detta sker i strid med vad Margot Wallström och UD:s politiska ledning i grunden anser. De är aktivister skolade i Olof Palmecentrets regi.

Sverige har dock valt att toppa besöket genom att se till att Marockos talman får träffa vår kung. Ett skickligt drag för att höja statusen i besöket och kanske snabba på processen att normalisera relationerna av Urban Ahlin, talman, som står som värd. Urban Ahlins arbete i kulisserna, och förmåga att ordna avgörande möten, är väl känd i utrikespolitiska kretsar. Ett “Dream-team” i utrikespolitik skulle kunna vara Carl Bildt som minister med Ahlin vid sin sida. De har olika personligheter och egenskaper men kompletterar varandra och kan skapa resultat. Ahlins prestation vid förhandlingsbord är inte så känd men han har på egen hand fått loss svenska medborgare som suttit fängslade i bland annat Iran vilket säger något om med vilken finess och diskretion han rör sig i internationella kretsar.

Men. Regeringen kommer sannolikt beredas möjligheter att träffa Marockos talman. Frågan är då om vilka frågor som regeringen kommer resa. Talmannen är inte exekutiv utan representerar parlamentets alla partier. Att ta upp gatubarn eller ens IKEA är inte en fråga på talmansnivå. När det kommer till Marockos konstitution har regeringen och de flesta visat upp en oroväckande låg kompetens. Ingen företräder marockansk utrikespolitik förutom kung Mohammed VI och hans särskilda sändebud. Utrikespolitiken samt administrationen av Västsahara är de enda politikområden i Marocko som inte sköts av parlament eller regering. De har inte det mandatet enligt konstitutionen.

Risken finns  att ”we did it again” genom att missförstå vår gästs roll genom att vara dåligt pålästa på hur Marockos konstitution är utformad eller att våra företrädare drar ”one-liners” mer för att stilla eller tillfredsställa en hemmaopinion. Om vi börjar ta upp problematiken med gatubarnen så tar vi upp en fråga som inte är en fråga för Marockos parlament. Detta är, sedan barnen eller vad det nu är, lämnat Marocko en utrikespolitisk fråga och sorterar under kungen. Tar vi upp IKEA:s förutsättningar är det en exekutiv fråga för Marockos regering och myndigheter. Och inte talman. Talmannen fördelar ordet i parlamentet och försvarar konstitutionen. Han lägger sig inte i regeringens eller de marockanska myndigheternas beslut. Och att be honom ta med ett budskap hem är att förnedra honom till brevbärarens roll.

Dagen har därmed mycket att erbjuda i form av nya möjligheter till ”fuck-ups”. Margot Wallström är en av spelarna, vid sidan av inrikesminister Ygeman, som nu skall ut på diplomatisk slak lina. Minsta felsägning, eller lyfta fel fråga till fel person, kan komma att få oss att fortsätta stå och stampa på samma fläck. Med känt resultat.

Tyst min mun så får du socker.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.