Billigt, billigare, billigast, gratis

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv kritiserar nu, inte oväntat, LO:s färska rapport om sambandet mellan löneökningar och sysselsättning. LO hävdar i sin rapport att det inte stämmer att företagen anställer fler personer när lönerna hålls nere i de centrala förhandlingarna med facken. LO har granskat resultaten av avtalsrörelserna sedan 1998 och kommit fram till att när löneökningarna hållits nere i de centrala förhandlingarna har det inte lett till att fler har anställts. I stället har löneutrymmet använts till att gynna till exempel tjänstemän som kan förhandla upp sina löner på lokal nivå, hävdar LO.

Vad Svenskt Näringsliv inte på något sätt beskriver är att svensk arbetsmarknad är den personaleffektivaste i världen. Automatiseringen, samt att så många moment som möjligt utförs av konsumenten, har gjort många jobb överflödiga.

Idag är det naturligt för oss att köpa möbler i platta paket från IKEA, lasta in dem i bilen själva, köra hem dom och montera ihop dom själva under en skur av svordomar. För trettiofem år sedan var detta ovanligt i Sverige och det är fortfarande ovanligt i resten av världen. Genom Ingvar Kamprads innovation, att vi kan köpa möbler i platta paket av god kvalitet förflyttades delar av produktionen till hemmet med oss som mer eller mindre entusiastiska gratisarbetare. Visst, det har vuxit fram en mikroskopisk marknad för unga raska män med en skruvdragare i handen som kan montera ihop möblerna åt dig för en rimlig penning men denna arbetsmarknad motsvarar inte alls alla de arbetstillfällen som gått förlorade när Ingvar Kamprad lät rationalisera i förädlingskedjan.

Att möbelbranschen har varit ledande i denna process att effektivisera blir tydligt med IKEA:s syn på effektivitet. IKEA låter, enligt uppgift, ställa in skogsmaskinerna, som manövreras av en enda person, redan ute i skogen för att kapa råmaterialet till lagerhyllan IVAR i optimala längder. Minskat spill innebär minskade kostnader.  Minskade kostnader lägre priser i konsumentledet och högre vinster åt ägarna. Alla de moment där maskiner sköter arbetsuppgifter billigare eller mer exakt än människor har försvunnit eller är dömda att försvinna.

En möbel, för att ta ett exempel, har i de flesta andra länder sysselsatt väsentligt många fler personer från det att den inköps tills den står färdig för användning i ett hem än i Sverige. Vad IKEA har lyckats med är att rationalisera personalintensiva moment i produktionskedjan och lagt detta på maskiner eller på gratisarbetarna. Kunderna. Du och jag.

Andra tjänster är bank- och posttjänster som effektiviserats så till den milda grad att inom kort är bankkontor ett minne blott. Du växlar valuta i automater på flygplatser och det enda tillfälle du behöver fysiskt träffa en banktjänsteman är när du ska bli kund i en bank eller teckna ett lån. På bensinstationen, där du så sent som på 1970-talet fick bilen tankad och rutorna putsade av ett bensinmacksbiträde, får du vara glad om det ens finns en butik i anslutning. I min barndom och en lång bit in på 1970 talet fanns det en skoputsare kvar på Östermalms tunnelbanestation med full beläggning. Idag putsar de flesta sina skor själva.

Ett annat exempel ser vi i den närliggande Östermalmshallen. Idag sköter en skurmaskin golven av en person. En bit in på 1980 talet skurades golvet flera gånger dagligen av ett antal vaktmästarbiträden.

En Avery and Baker Hamburgerpress PH/85-S kan producera 2 400 färdigrullade köttbullar på en timme. Även om den kostar 500 000 kronor i inköp så är det en billig penning istället för att anställa några kvinnor som stod att endast rulla köttbullar varje dag. Dessa kommer sannolikt inte komma upp i en färdig köttbulle med exakt samma storlek en gång varannan sekund. PH/85-S kräver inte heller fem veckors semester, kollektivavtal eller är hemma för vård av sjukt barn. Den står där troget och spottar ur sig en köttbulle varannan sekund om den sköts enligt föreskrifterna. Med två sådana maskiner får du en ännu högre produktionstakt. Går dessa maskiner treskift, med korta uppehåll för rengöring och smörjning, kan två maskiner rulla 100 000 köttbullar per dygn.

Utöver paradigmskiftet i industrin, där såväl de personalintensiva varvs- som tekoindustrierna i praktiken är döda i Sverige, så har arbetsmarknaden totalt sett förändrats på ett sådant sätt att den inte går att känna igen längre om du gjorde en tidsresa från tidigt 1980-tal till idag.

Personal kostar pengar. Maskiner gör det billigare och exaktare. Konsumenten gör det billigast i slutfasen. Vi är gratis.

LO har rätt när de säger att lägre löner inom kollektivavtalsreglerade yrken inte skapar fler jobb. Det är andra drivkrafter som skapar fler jobb. Yrkeskunnigt folk finns det alltid användning för. Värre är det med icke yrkeskunnig personal. Sådana som inte omfattas av kollektivavtal.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Det finns idag inte något förbund inom LO som organiserar alla de som saknar arbetsmarknadsadekvat utbildning. Orsaken är enkel, det finns få arbetsgivare som anställer icke yrkeskunnigt folk i onödan så länge maskiner gör det billigare. Behovet av kollektivavtal är därmed noll för denna grupp.

För denna grupp måste vi skapa jobb som med löner som gör det billigare att anställa än att köpa maskinerna så länge de inte kommer upp i arbetsmarknadsadekvat kompetensnivå till en försvarbar kostnad så att de omfattas av kollektivavtal. 

Finns det då något sätt att skapa alla dessa jobb för de som saknar adekvat kompetens och lämna diskussionen om statlig reglering om låglönejobb? Ja. Det finns ett par alternativ. Det finns några alternativ som dessvärre är allt jag inte vill med samhället men till slut kanske jag pressas in i att välja mellan. De alternativen kommer jag återkomma till i en senare artikel.

 

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.