Likabehandling eller särbehandling?

Dela artikeln via e-post










Submit

Enligt Migrationsverkets årsstatistik tog Malmö emot 1 616 kommunplacerade med uppehållstillstånd 2015. Lund tog i sin tur emot 164. Lunds kommun hade vid utgången av 2015 116 496 invånare och tog därmed emot 1,4 per 1 000 invånare. Malmö, med 321 581 invånare, tog emot  5 nyanlända med uppehållstillstånd per 1 000 invånare.

För att jämna ut mottagandet har riksdagen beslutat i enlighet med proposition 2015/16:54, ”Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning”. Lund kan eller kommer tvingas till att ta emot väsentligt fler än de gör idag.

Rekordmånga kommuner säger att de har bostadsbrist, på fem år har antalet bristkommuner fördubblats. Enligt en sammanställning som SVT Nyheter gjort är det nu bostadsbrist i närmare 250 av landets 290 kommuner. Lund är en av de kommuner som dragits med en akut bostadsbrist längre tid och som ändå hade blivit ohanterlig oavsett migrationsökningen under hösten 2015.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Bostadsbristen slår hårt mot studenter och unga och hämmar regionens utveckling. Den dystra bilden ges i rapporten ”Skåne som bostadsmarknad för unga” som presenterades i maj 2015. Situationen bedöms förvärras ytterligare när ESS står klart. European Spallation Source (ESS) är en planerad sameuropeisk forskningsanläggning som kommer att byggas i Lund. Enligt den europeiska forskningsorganisationen ESFRI kommer ESS att bli världens mest kraftfulla neutronkälla och kommer locka till sig forskare i absolut världsklass.

Att Sverige fick stå värd för ESS bedöms vara Alliansregeringens, och Sveriges, kanske största triumf på det akademiska området. ESS positiva effekter på svensk grundforskning kan inte underskattas, inte heller den hävstång det kommer innebära för Öresundsregionens tillväxt.

16 europeiska länder deltar i samarbetet och finansierar tillsammans forskningsanläggningen i Lund. Sverige blir den största delägaren i anläggningen och delar värdskapet med Danmark. Enligt planerna ska anläggningen vara helt utbyggd 2025, men delvis kunna tas i drift redan 2019. ESS är ett högprestigeprojekt inom EU och det sågs som en seger för Region Skåne att få stå värd för denna anläggning i internationella kretsar.

Lund har, med den akuta bostadsbrist som nu föreligger med ESS etablering och start inom tre år redan börjat snegla på grannkommunerna för bostadsförsörjningen med utbyggd kollektivtrafik då den egna bostadsproduktionen inte kommer kunna möta behovet av både större bostäder samt studentbostäder för de internationella studenter och doktorander som förväntas söka sig till ESS.

Konstruktionen har beräknats kosta cirka 1,8 miljarder € och ha en årlig driftskostnad på runt 140 miljoner € och skall då bemannas med runt 500 forskare och gissningsvis 5 000 studenter. Idag finns dock inte bostäder i tillräcklig omfattning. Lund förväntas utöver detta bereda skolplatser för dessa forskares barn samt arbetstillfällen för anhöriga. Studenten vid Lunds Universitet, Marko Huttunen, har granskat detaljplaner i Lund och dess omedelbara närhet och hans slutsats är bister:

– Lunds kommun har bostadsbrist redan i dag. Hela regionen behöver därför förbereda sig för ESS. Medarbetarna ska i många fall ha med sina familjer. Barnen ska ha utbildning och de medföljande arbete. Forskningsanläggningarna kommer generera en efterfrågan på olika former av bostäder. Genomgående blir att ingen vill ha alltför långt till jobbet.

Målkonflikterna blir nu tydliga. De bostäder som Lund idag sneglar på i grannkommunerna kommer behöva fördelas till nyanlända istället. Det finns ett antal frågor och avvägningar som hänger löst i luften. Frågor vi bör fundera på är om Lund på något sätt kommer undantas migrantmottagandet som skulle behöva tredubblas för att komma upp i Malmös nivåer.

  • Kommer regeringen våga riskera förutsättningarna för att ESS skall bli lyckosamt eller kommer regeringen vara likabehandlande i sin politiska praktik som i dagens retorik?
  • Hur kommer regeringen motivera de nya förutsättningarna för ESS i dialogen med övriga femton länder som är del av en av världens mest avancerade forskningscentrum?
  • Om regeringen radikalt försämrar förutsättningarna för ESS internationella forskare att finna bostäder, skola och arbete för anhöriga, hur kommer Danmark, som den näst störste finansiären och konkurrenten, reagera?
  • Hur påverkas den hävstång som ESS skulle inneburit för Region Skåne om förutsättningarna förändras?
  • Kommer Lund få ett positivt urval i jämförelse med andra kommuner av nyanlända med fokus på forskarutbildade och disputerade akademiker?
  • Kommer ESS-forskare ingå i kvoten ”nyanlända kommunplacerade” för att motivera en särbehandling av Lund?
  • Kommer, i sådana fall, även andra orter få annan tilldelning baserat på dessa kommuners särskilda behov, särintressen och förutsättningar?
  • Om regeringen skapar prejudikat i form av särbehandling, vilka orter kan förvänta sig de nyanlända som står längst ifrån den svenska arbetsmarknaden, de med ofullständig grundskola?
  • Hur hårdhänt kommer regeringen kunna vara när de skall tvinga alla kommuner dela lika?
Dela artikeln via e-post










Submit

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.