Överkostnad eller undanträngd?

Dela artikeln via e-post










Submit

Hans Jensevik,  analyschef för Svensk Kommunrating, skriver en upplysande artikel på ”Det goda samhället” om de ökande överkostnaderna i Sveriges kommuner som kan relateras till migrationen. Jensevik pekar på att År 2007 fanns det 11 kommuner med överkostnader inom social omsorg som i storlek motsvarade mer än en skattesänkning på två procent. 2012 hade antalet växt till 28 kommuner och 2014 till 40 stycken. Denna överkostnad växer snabbare än linjärt.

Jenseviks siffror är intressanta men bör istället för att användas som prognos istället ses som det slutliga kvittot på en situation som stora delar av landet redan befinner sig i. Överkostnad kan även mätas i former av tid och tillgänglighet men har även ett annat namn.

Undanträgningseffekt.

I flertalet av de kommuner som under perioden 2011-2015 tagit emot flest nyanlända i både relativa och absoluta tal, som Ljusnarsberg, Ludvika, Svalöv och andra, går arbetstiden på enheterna för försörjningsstöd och annat socialt stöd i allt större omfattning ut på att hjälpa nyanlända eller ensamkommande barn. Allt fler kommuner bryter idag mot LSS-lagstiftnigen och detta lagtrots beror minst lika mycket på resursbrist i form av ekonomiska medel som av tidsbrist. I Ljusnarsbergs kommun har socialkontoret medvetet dragit ner servicenivån för ”vanliga ärenden” och begränsat sina öppettider för kommunens skattskrivna medborgare. Allt fler skolor anställer tolkar för medel som var avsedda för att anställa lärare. Överkostnad kan mätas i pengar.

Undanträngninseffekterna är svårare att mäta men de märks på ett annat sätt. Kortare öppningstider på socialkontor och färre pedagoger i skolorna är bara några av effekterna, polisens prioriteringar är andra kännbara tecken. Allt fler poliser vittnar idag om att de hinner inte med vardagsnära tjänster då de måste prioritera säkerheten vid boenden samt avvisningarna av de som saknar rätt att uppehålla sig i riket.

Att samhället, och kanske framför allt den politiska nivån, sedan länge passerat den punkt som professor Paul Collier, Oxford University, kallar för panikpunkten, måste anses klarlagt. Paniken sprider sig nu ner i systemet och omfattar även primärkommuner som tidigare inte omfattats av mottagandet. Stockholms Stads beslut att laka ur socialdförvaltningarna på kompetens är bara det ett av flera tecken på hur undanträngningseffekterna blir tydliga i vår vardag. Och de kommer bli fler och de kommer komma nära.

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se

Det framgår av den kommunala planen är att vinnande anbudsgivare placerar ut 1 500 lägenheter i år, och resten av totalt 4 000 lägenheter under 2017 och 2018.

Och det är inte endast mark som måste iordningsställas. Omställningen för Östermalmsborna kommer bli dramatisk. En socialtjänst som till vardags sysselsätter sig mest med äldrestöd kommer nu i grunden att behöva förändra sin verksamhet med kompetens att ta emot nyanlända. Även om en del av kostnaden täcks av statsbidrag inledningsvis skall dessa anställas och kontorsutrymmen iordningsställas. Östermalms Socialtjänst är inte kända för att idag sitta på för stora ytor utan kommer behöva flytta till större lokaler eller hyra in sig i tillfälligt tomma lokaler. Att kontorslokaler inte är gratis i denna stadsdel som kännetecknas av Sveriges högsta hyror på mellan 2 400 och 4 600 kronor per kvadratmeter och år. Huruvida statsbidragen även kommer omfatta de ökande lokalbehoven framgår inte men om vi antar att Stockholms Stad måste bereda 20 nya anställda för administrationen av de olika boendena och börjar räkna på lokalhyrorna hamnar vi bara där på en kontorskostnad på en halv miljon kronor och anställd. Nettoytan per anställd beräknas av tidningen Arbetarskydd till 15 kvadratmeter per person inklusive mötesrum, hygienutrymmen och personalutrymmen. För 20 anställda i form av socialsekreterare, tolkar och annan handläggningspersonal handlar det om en kostnad på tio miljoner kronor per år. De anställdas löner ej inräknade om de nu finns att anställa. Från hela landet rapporteras om en akut brist på socionomer.

I Stockholms stads upphandling för de nyanländas boenden ingår även säkerhetsarrangemang. Desto mer utspritt boendena blir, desto dyrare kommer det bli. Om vi ändå räknar lågt på det ökade behovet och antar att det kommer krävas fyra dubbelpatruller dygnet runt av väktare för att svara för säkerheten hamnar vi i 192 arbetstimmar per dygn, exklusive fordonskostnaderna landar vi på i runda tal 70 000 kronor per dygn om det upphandlade avtalet ligger på 350 kronor per timme.

Endast bevakningen och kostnaden för de administrativa lokalerna kommer därmed behöva beredas utrymme i Stockholms stads budget på 35 miljoner kronor. Detta är mer än vad Stockholms Stad har som investeringsbudget på hela kulturområdet. Stockholms Stad har budgeterat 28 miljoner kronor för 2016 på kulturen behov av investeringar för att ta en jämförbar budgetpost.

Lägg där till att den miljard, som modulerna bedöms belasta budgeten med, inte någonstans är öronmärkt i dagsläget. För att finansiera modulerna kommer medel behöva omdisponeras alternativt lånas upp. Givet att modulerna håller i tio år tillkommer med andra ord en merkostnad om 100 miljoner kronor per år som, exklusive kapitalkostnader för räntor samt drift och nödvändigt underhåll, måste beredas plats i budgeten och den kommunala ekonomin. Stockholms Stad har för 2016 budgeterat 1,3 MDR SEK för fastighetsinvesteringar och i denna budget skall nu 100 MSEK, exklusive kapitalkostnaderna som räntor med mera, beredas utrymme på något sätt. Det är inte klarlagt om hur mycket markarbeten och andra förberedelser kommer att kosta men i Stockholms Stad finns en schablon om runt 3 000 kronor per kvadratmeter boyta. Oavsett om byggnaden är permanent eller tillfällig.

Effekterna på lokalsamhället, även i huvudstadens mer fashionabla kvarter, kommer nu bli uppenbara. Inte bara fysiskt i form av boendemiljö utan i allra högsta grad finansiellt i de poster som ligger närmast medborgarna.

EDIT 11:15

De merkostnader som den nya anvisningslagen innebär för alla Sveriges kommuner och som vi nu sett i exemplet adderar upp till 145 000 000 SEK per år för Stockholm och då endast för 4 000 tillfälliga bostäder.

Stockholms stad måste hitta dessa pengar någonstans. Någonstans måste de hitta 16 552 kronor i timmen. Dygnet runt. Alla årets dagar. Utan uppehåll.

SLUT EDIT

 

Vill du donera för att säkerställa ytterligare granskning så tas alla bidrag emot med största tacksamhet. Dina donationer säkerställer att jag kan ha illustratörer som Kjell Nilsson Mäki och krönikörer som Helene Bergman kopplade till Ledarsidorna. se.

Fler högprofilerade krönikörer är på väg in under våren.

 

Dela artikeln via e-post










Submit

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.