Spänningen stiger

Dela artikeln via e-post










Submit

Arbetsförmedlingen lämnar i dag en ny utgiftsprognos till regeringen och räknar i flyktingkrisens spår med att under 2016 ta emot drygt 37 000 nya deltagare i det tvååriga etableringsuppdraget, som förbereder nyanländas väg in på arbetsmarknaden. För att klara en framgångsrik etablering krävs fler bostäder, kortade handläggningstider i asylärenden, kraftfulla satsningar på vuxenutbildning och reformer på arbetsmarknaden, skriver generaldirektör Mikael Sjöberg på DN Debatt. Arbetsförmedlingen satsar också stort på att utveckla samverkansförmågan med kommuner och näringslivet lokalt.

Att det finns en drivkraft hos kommunerna är uppenbart. Dagens långa etableringstider, upp till åtta år för hälften av de nyanlända och femton år för 65 procent av denna grupp måste kortas om inte kommunernas kostnader för försörjningsstöd i framtiden helt dominerar de kommunala åtagandena. När statsbidragen för kommunplacering upphör två år efter ankomst rullas dessa över till den kommun som den enskilde nyanlände är mantalsskriven i. Om vi gör några nedslag i SCB nedbrutna månadsstatistik för försörjningsstöd blir drivkrafterna tydligare. De kommuner utanför storstadsregionerna som blivit dumpningsplats för nyanlända uppvisar en ökande trend i utbetalt försörjningsstöd per invånare än de som ligger nära arbetsmarknaden i storstäderna eller helt enkelt vägrat ta emot fler kommunplaceringar än avtalat.

I januari 2015 var kostnaden per kommuninvånare för utbetalt försörjningsstöd i Eskilstuna 169 kronor. Den hade i november ökat till 172 kronor, en ökning med 1,5 procentenheter. Danderyds kommuns motsvarande siffror ligger på 17 kronor respektive 24 kronor. En dramatisk relativ ökning men högst marginell i absoluta tal fortfarande.  På länsnivå är siffrorna ännu tydligare. Örebro län, med många små orter som tagit ett oproportioneligt stort ansvar betalade ut i snitt 86 kronor per månad och invånare i försörjningsstöd vid årets ingång till att ligga på 91 kronor i november. En ökning på åtta procentenheter.

För Stockholms län som helhet ligger siffrorna i praktiken helt stilla med 70 kronor per invånare och månad i utbetalt försörjningsstöd.  Den starkare ekonomin i Stockholm visavi Örebro slår igenom över hela linjen i vårt välfärdsåtagande. Kvaliteten i vården är genomgående högre likt att kollektivtrafiken är bättre utbyggd och anpassad för att ta några exempel.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Men. Det kommer inom två år bli ändring på det om vi inte snabbt får fart på integration och arbetsmarknadsetablering. Till löner som ger pensionsgrundande inkomster för de nyanlända. Liberalernas förslag om instegsarbeten som är undantagna bland annat pensionsavgifter är sannolikt vårens mest tydliga exempel på ett förslag med så uppenbar ”kissa i blöjan” effekt. Genom att inte från dag ett reservera medel för pension ökar den enskildes behov av statlig garantipension vilket Ledarsidorna.se redogjort för tidigare.

Liberalerna är med sin förståelse för pensionssystemets uppbyggnad sannolikt det parti som mest tydligt måste exkluderas från regeringsmakt då de uppenbart saknar systemkompetens. Det är genom skatter och avgifter som vår välfärd finansieras samtidigt som vi måste få till en fungerande bostadsmarknad med bostäder som den enskilde har råd att betala för med egen lön. Idag byggs det som aldrig förr men till hyror som framför allt de nyanlända inte kan betala utan bostadsbidrag. Om skatteintäkten för deras arbete, då få som kommer in på arbetsmarknaden rimligt fort, helt äts upp av utbetalt försörjningsstöd och bostadsbidrag är det frågan om hur pass stort tillskott som dessa ger. För vi behöver ett tillskott.

Försörjningskvot är ett annat statistiskt begrepp som gör det tydligt att något behöver ske även mer långsiktigt. 2006 försörjde 3,4 arbetande en pensionär, 2014 hade denna sjunkit till 2,9 förvärvsarbetare per pensionär. Med dessa siffror sammantaget, försörjningskvot samt de ökande utbetalningarna i försörjningsstöd där nyanlända är överrepresenterade, tornar molnen upp och vi ser nu hur elefanten i rummet balanserar på en upp och nedvänd pyramid. Allt färre försörjer allt fler utan att vi ser några rimligt genomförbara lösningar på det vi idag vet ligger framför oss. De migrantströmmar vi såg 2015 kommer att ge effekter i utfallet först 2018. Det vi ser idag i SCB siffror är resultaten från 2012 och bara början. Och, om ni inte glömt bort det, 2018 råkar vara valår.

Statsminister Stefan Löfven står idag ensam i manegen och försöker få denna elefant att balansera. Spänningen stiger.

Dela artikeln via e-post










Submit

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.