Toppen på ett isberg

Stefan Löfven följer noga skandalavslöjandena kring Karolinska institutet. Under sitt besök i Indien kommenterade han för första gången turerna som rör kirurgen och professorn Paolo Macchiarini.

– Nu är det viktigt för KI:s förtroende att de utreder detta öppet, klart och tydligt och ställer allt till rätta

säger statsministern till Expressen. För bara en vecka sedan visade Karolinska Institutets styrelse sitt förtroende för Anders Hamsten. Men nu välkomnar styrelsens ordförande Hamstens avgång.

– Helt korrekt att han avgår

säger Lars Leijonborg till SVT Nyheter. Therese Bergstedt är vetenskapsreporter på SVT Nyheter. Hon har tidigare granskat Sveriges hantering av forskningsfusk i ett längre reportage i ”Vetenskapens Värld” och kommenterar turerna runt den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini med relevanta parallella fall i Danmark.

Som tidigare ledamot i EPN, Etiska Prövningsnämnden, känner jag väl till turerna kring denna typ av lagar som reglerar forskning på människor.

Om patienten annars dör, är det värt  att chansa? Hur mycket lidande framkallar ett misslyckat forskningsprojekt på en patientgrupp som annars ändå skulle dö inom kort? Det är bara några av frågorna som vi ställdes inför i nämnderna. Men ytterst så finns det något problematiskt som Bergstedt inte heller hon lyckas fånga.

Den forskning som bedrivs idag vid bland annat Karolinska Institutet är mer och mer beroende av extern finansiering. I Paolo Macchiarinis fall är det inte bara svenska skattemedel som är så kallad ”stake-holder” utan även det företag som tillverkar luftstruparna som har ett ekonomiskt incitament att han lyckas. Marknaden värderas till miljarder. I amerikanska dollar. Likadant är det vid bland annat epidemiologiska studier, eller så kallade registerstudier. Jag själv har granskat, och i ett fall framfört avvikande mening än övrig nämnd, i fall där försäkringsbolag finansierat registerstudier som skulle utreda olycksfrekvensen vid olika diagnoser eller sjukdomstillstånd. I det fall jag gick mot en i övrigt enig nämnd handlade det om personer med en neuropsykiatrisk störning eller diagnos var mer olycksbenägna. Samma försäkringsbolag finansierade forskning kring tidiga diagnoser inom samma område. Det sammanlagda resultatet hade kunnat användas för att differentiera försäkringspremierna redan i unga år för individen och ställa en svag grupp ännu längre från samhället. Eller att helt enkelt neka personer med NPF-diagnoser visst försäkringsskydd.

Något annat som visar på hur viktig denna forskning är för försäkringsbolag, medicinteknik- och medicinföretag är hur pass genomarbetade ansökningarna är. Inte sällan får nämnden en pappershög på minst 50 cm att plöja igenom inför varje sammanträde. Företagen hyr ofta in professionella forskare för att arbeta igenom underlaget noga redan från början. Detta innebär i praktiken att resultaten av forskningsresultaten inte stannar i Sverige och skapar arbetstillfällen. De hamnar i bolag som inte har något intresse i att betala skatt i Sverige eller skapa svenska arbetstillfällen. I fallet med Karolinska Institutet finns det sannolikt bara prestige att stå som värd för banbrytande forskning samt att KI möjligen har hanterat ärendet slappt eller lättlurat från början utan att ens kontrollera Machiarinis CV som tycks ha en del märkliga motsägelser.

Problematiken är dock genomgående för hela den svenska forskningsmiljön. Den forskning som bedrivs som skulle kunna generera arbetstillfällen finansieras i allt mindre grad av staten. Oftare finansieras den av externa parter som har helt andra intressen än vilket lidande en person utsätts för eller om resultaten kan appliceras på den svenska sjukvården eller industrin. Från svenska statens och landstingens sida finns dock ett stort intresse i den forskning som syftar på produktivitetsökning i vården. Som av en händelse är det internationella intresset för denna forskning noll. Detta slår även igenom på annan forskning, som den vid Chalmers och Kungliga Tekniska Högskolan. Patentet på miljödiesel utvecklades i Sverige men ägs idag av bland annat den saudiske affärsmannen Mohammed Al-Amoudi genom bolag. De som finansierade forskningen. Och exemplen är många.

Turerna runt Paolo Macchiarini må vara dramatiska i de enskilda fallen men är bara toppen på ett isberg.  När statsministern nu rasar över KI hantering visar det dessvärre att han inte förstår att detta bara är ett symptom på något. Något ännu större som pågått inom svensk forskning och näringslivsutveckling under lång tid. Paolo Macchiarini är bara symptom på något, något som håller på glida oss ur händerna.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.