Helene Bergman: Bit by bit

Helene Bergman. Photo: Photo by Wilmarsgård

I skuggan av terrorbombningarna, nu senast i Bryssel, äger den islamistiska kvinnoförtryckande missionen rum, inte minst i Sverige. Medan kraven på ökad säkerhet höjs, tappra ord om att inte låta rädslan segra uttalas från politikerna, smygs kvinnoförtrycket i Guds namn in i landet. Statsminister Stefan Löfvén talar med kluven tunga när han säger att det öppna och demokratiska Sverige skall försvaras, samtidigt som de teokratiska salafistiska/wahabistiska jihadisterna får ekonomiskt, kulturellt och politiskt stöd.

Teokrati betyder gudsvälde. Den yttersta politiska makten ligger hos prästerna som svarar inför gud. Folket har inget att säga till om.

Islamiska staten Iran är ett utmärkt exempel på en teokrati. Den som nu ser samma tecken i Sverige som i Iran innan och när Mullorna tog över 1979 är Solyeman Ghasemiani, kurd från Iran, som deltog i den väpnade kampen för bland annat kvinnornas rättigheter mot det förtryckande prästerskapet. Solyeman har alltid slagits med och utan vapen för jämställdheten mellan kvinnor och män, såväl i Iran som här i Sverige. Han har gjort det som poet och författare. Han utbildade sig till socionom och är synnerligen aktiv i GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, som kämpar mot hederskulturen i Sverige.

En kultur som växer och gror i de utanförskapsområden som omger våra storstäder. Där också den extrema jihadismen verkar och växer.

– När jag som 20-åring deltog i den väpnade kampen i Iran var kvinnor och män med i samma brigad av Peshmerga, som är en samlingsbeteckning på väpnade kurdiska nationella rörelser.

Kvinnorna sov för sig och männen för sig, men allt annat delade vi på. Vi slogs och demonstrerade för jämlikhet, frihet och socialism., säger Solyeman och fortsätter.

– Prästerskapet, som redan innan revolutionen var kritisk till den kvinnliga rösträtten som Shahen infört, lurade människorna. Målet var att avsätta Shahen, vad som sedan skulle hända visste ingen. Men där var en dold agenda – att skapa Islamiska republiken, utan kvinnofrihet, säger Solyeman som minns hur ayatolla Khomeini den 7: e mars 1979, dagen före internationella kvinnodagen beordrade alla kvinnor i landet att bära slöja.

Dagen därpå, på själva kvinnodagen drog en av världens största kvinnodemonstrationer genom Teheran. Tiotusentals kvinnor protesterade mot slöjtvånget. Solyeman tar fram en bild på sin Iphone och visar mig hur ett hav av barhuvade kvinnor med knutna nävar i luften ropar och protesterar i en jättelik demonstration i Teheran.

– Vi såg hur det religiösa förtrycket började sänka sig över landet. Sakta men säkert anfölls kvinnorna. Det handlade inte bara om slöjan, flickor och pojkar separerades i skolorna, i badhusen, på universiteten. Varenda kvinna som protesterade avskedades. 1000 -tals kvinnor avrättades.

Haideh Daragahi berättar samma sak i en DN-artikel 2009. För henne liksom för Solyeman Ghasemiani var det självklart att fördöma hedersmord, tvångsgifte, slöjtvång och andra former av kvinnoförtryck som en avskyvärd del av kulturarvet.

– Men vi trodde aldrig att människor med medeltida värderingar skulle kunna gripa makten i ett så pass utvecklat samhälle som Iran, säger Haideh Daragahi. Men hon liksom Solyeman tvingades fly via iranska Kurdistan till Sverige 1984.

Solyeman, eftersom han blivit sårad av granatsplitter i ryggen av den islamiska republiken Irans armé. Båda lika trötta på den stenhårt patriarkala traditionen som härskar på många håll i Mellanöstern. Nu är den kulturen här i Sverige och säger Solyeman medan hans ögon mörknar:

– Jag ser samma skit sprida sig här och det med stöd av bland annat det ekonomiska och politiska etablissemanget inklusive vänstern i Sverige. På det altaret offras alltid kvinnorna och deras frihet.  För kvinnofrihet kostar och kvinnor är billig arbetskraft för samhället. Kan kvinnorna tryckas tillbaka till hemmen behövs ju varken daghem eller äldrevård. Det sköter kvinnorna gratis om.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Ett uttryck kommer till mig, som vi använde under den svenska kvinnokampen på 70-och 80-talen i vår protest mot hemmafru idealet och det var “att vårda frisk man i hemmet” Med allt vad det innebar av ofrihet. Det var bland annat det vi kämpade för att slippa! Men nu glider dessa tankar om männens makt över kvinnorna långsamt men säkert in i vårt svenska samhälle. Det sker via religionen men med demokratiska förtecken. De extrema islamisterna följer det demokratiska samhällets agenda, men har själva en annan agenda.

De extrema islamisterna använder sig av det administrativa och politiska uppbyggda Sverige. De är religiöst övertygade medan verktygen är politiska – att få en plats i regeringen, riksdag, kommuner och i myndigheter – att få inflytande på samhället och utvecklingen.

En strategi är att få upp sina frågor på agendan i politiken och i media. Och det har de hitintills lyckats väl med. Problemställningar som vi i vårt svenska sekulariserade samhälle trodde att vi för längesedan hade lämnat bakom oss kommer återigen upp i media och i debatter.

De extrema islamisterna har lyckats med benäget bistånd av den svenska rädslan, kulturrelativismen, media, naiva och okunniga artister, myndighetspersoner och politiker. De extrema islamisterna har genom sin propaganda finansierad av skattemedel höjt sina röster samtidigt som de tystat all kritik mot den verksamhet de bedriver som islamofobi. Det demokratiska samhället förstår inte vad som händer, förrän det redan är ett fullbordat faktum. Detta kallas psykologisk krigföring.

Bit för bit, steg för steg har de vunnit mark, medan det demokratiska samhällets representanter, inklusive media, varken lyssnat eller frågat de människor som finns här med erfarenhet från de länder där den islamistiska extremismen har makten. Vi har nu fått:

  • Koranskolor som kom till i skuggan av friskolorna.
  •  Hijab, som blev rumsren mycket tack vare Hijabupproret 2013 då Gina Dirawi, Gudrun Schyman, Mona Sahlin och Åsa Romson satte på sig Hijab i missriktade solidaritet.

– Först kom slöjan, sedan hijaben och nu är också burkan rumsren i Sverige. Alla uttryck för kvinnoförtryck, säger Solyeman.

  • Halal kött i skolorna, eftersom föräldrar av religiösa skäl kräver det.
  • Mullor som blivit anställda som kulturöverbryggare i skolorna.

– Det är som att anställa någon från Jehovas Vittne för att förklara kristendomen, förklarar Solyeman.

  • Krav och genomförande av könsseparation i skolorna och annan undervisning.
  • Krav och genomförande av särskilda tider för män och kvinnor i vissa svenska simhallar.

De könsseparerade badtiderna för män och kvinnor har den senaste tiden väckt stor debatt, för eller emot. Men det handlar inte bara om badtider. Eftersom många moskéer i varmare länder själva har simhallar, där kvinnor och män badar separat, har man så att säga flyttat ut kulturen till de svenska kommunernas stolthet – de svenska simhallarna. Kraven på separata badtider har rests i religionens namn. Inte nog med det – flickorna och kvinnorna ska bära heltäckande baddräkter, burkinis, så att deras nakna kroppar inte ska hetsa upp männen.

I dessa svenska simhallar har mängder av barn, pojkar och flickor tillsammans lärt sig simma. Där har svenska kvinnor och män simmat sida vid sida i samma bassäng på samma tid, iklädda badbyxor och bikinis.

Men nu ska till och med Diskrimineringsombudsmannen, DO, ta upp frågan om skilda badtider i de svenska simhallarna.

– Vi kommer att utreda om det finns tillräckliga skäl att ha skilda tider för män och kvinnor av religiös hänsyn, säger DO:s jurist Per Holfve till Sydsvenskan.se

“Extrema idéer har betydelse. Det finns en koppling mellan idén om att kvinnor tillhör män och att flickor säljs som sexslavar i Syrien, ” skriver de två terrorforskarna Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren på DN Debatt och fortsätter:

“I grunden existerar en djup konflikt mellan västvärlden och den salafistiska – jihadistiska ideologin om hur ett samhälle ska styras och fungera. Det är då bekymmersamt att stat och kommuner i Sverige fortsätter att betala ut generösa bidrag till föreningar som till exempel bjuder in hatpredikanter, separerar män och kvinnor eller har en värdegrund som bakom kulisserna står i konflikt med den liberala demokratin.”

Dessutom kräver de islamistiska, extremistiska männen respekt för sitt kvinnoförtryck i religionens namn. Respekt är inget någon kan kräva. Genuin respekt får du om du förtjänar det oavsett Gud eller inte.

Bit för bit. Bit by bit…..

Helene Bergman

 

Tycker du detta var värt en donation? Eller ett abonnemang i form av en månadsdonation på en krona per dag? Alla bidrag mottages med största tacksamhet. I veckan som kommer startar Ledarsidorna sin egen pod samt vi kommer utöka redaktionen med två, kanske tre, mycket namnkunniga skribenter om ekonomin håller. Donationsmöjligheterna finner du nedan.

Om författaren

Helene Bergman
Helene Bergman
Helene Bergman är journalist och författare bland annat till boken "Med svärtad ögonskugga" är främst verksam i Västsverige men ett känt namn i feministiska kretsar. Hon sitter bland annat i GAPF regionstyrelse i Västsverige och arbetar för att hålla Pela och Fadimes minne, två kvinnor som fick plikta med sina liv för att de satte sig upp mot hederskulturen, vid liv.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.