Med nya rutter och nya spelare

De 28 EU-ledarna har sagt ja till en migrantöverenskommelse med Turkiet. Överenskommelsen ska träda i kraft redan idag, söndag. Bland de viktigare punkterna är att Turkiska medborgare ska ha tillgång till den visumfria Schengen-zonen från och med slutet av juni samt att EU lovar att åter vitalisera arbetet med förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap. Ett nytt så kallat förhandlingskapitel ska öppnas med förhandlingar i juli. Men detta kommer inte innebära att det vi sett slutar. Snarare att dessa migrantströmmar kommer ta andra, farligare, vägar.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

För Turkiet kommer detta innebära att de har tre månader på sig att kunna skapa märkbara effekter på numerären migranter som försöker ta sig till EU. Ju mer ”effektiva” de visar sig vara, desto starkare förhandlingsposition i juni. Turkiet kommer vilja se framsteg på sin medlemsansökan, inte ytterligare hinder. De har varit aktuella som EU-medlemmar sedan tidigt 1960-tal.

Grekland kommer fortsättningsvis efter avtalet ta mycket av den initiala strömmen vilket öppnar för att de kommer vilja ha en del till att säga till om.

Det kan inte uteslutas att Grekland kommer kräva omfattande avskrivningar av sin skuld till EU-länderna, inte bara stöd med poliser, för att motiveras till att bära sin del av bördan. Om skuldavskrivningen kopplas samman med det nyligen tecknade avtalet kommer till slut inte heller Sverige komma undan de kreditförluster de grekiska nödlånen kommer behöva landa i. De länder som har undantag för EU:s gemensamma migrationspolitik, som Danmark och Storbritannien, kommer klara sig undan Greklands euronota. Alla andra kommer få vara med och dela oavsett om vi har euron eller inte.

Det är inte frågan om Grekland kommer komma på att koppla ihop frågorna, det är mer en fråga om när och i hur öppna ordalag de spelar ut detta kort.

Storbritannien ser ut, som konsekvens av detta, att räkna med att migranterna börjar ta en västligare rutt över Libyen. David Cameron, premiärminister, börjar nu förbereda sig för att skicka stridsfartyg till den libyska kusten för att sänka människosmugglares flytetyg på plats rapporterar The Telegraph. Detta är möjligt då Libyen idag består av kaos. Två regeringar och mellan 1 200 och 1 700 milisgrupper samt ett alltmer närvarande IS gör Libyen till ett levande exempel på ”State failure”. Ingen av regeringarna, vare sig den valda eller den självutnämnda, har kontroll över sitt territorium. Vare sig Storbritannien eller någon annan aktör behöver bry sig nämnvärt över folkrätten som konsekvens av detta. Följer ingen av de två libyska regeringarna upp sitt anspråk på farvattnen utanför den libyska kusten med vapenmakt är folkrätten mest en pappersprodukt i detta avseende.

Migrantströmmen kan därmed pressas ytterligare västerut mot Tunisien, Algeriet och Marocko. Att Algeriet skulle bli ett transitland för flyktingar till EU är mindre troligt. Landet är redan instabilt men även en hårdför polisstat som av algerier själva betecknas som ”mindre trevlig”. President Bouteflika, som styrt landet i snart 17 år med järnhand, har dessutom rapporterats ha en bräcklig hälsa. I den senaste valrörelsen gjorde han endast ett framträdande. I rullstol. Den dagen Bouteflika går bort kommer Algeriet sannolikt destabiliseras ytterligare. Huruvida även detta land kollapsar i en spiral av våld är det ingenting som någon kan säga något om men att det skulle bli en helt oblodig övergång till demokrati är inte rimligt att anta.

Migrantströmmarna, av flyktingar och alla de som söker sig en annan framtid än deras ursprungsländer kan erbjuda, kommer fortsätta med minst lika mycket dramatik 2016 som 2015. 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.