Vi investerar i människor!

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

En av orsakerna till att BNP ökade mer än väntat under det fjärde kvartalet 2015 är den offentliga stimulansen till följd av flyktingvågen. Den enskilt största orsaken till uppgången är exporten som nu hotas av Brexit skriver Dagens Industri. Stefan Löfven, och finansminister Magdalena Andersson, är inte sena med att flera europeiska länder är avundsjuka på vår BNP-utveckling. Magdalena Andersson, finansminister, poängterar att svensk ekonomi är ”urstark” för närvarande. Om nu svensk ekonomi är urstark så är det onekligen märkligt att samma finansminister på finansieringssidan av Migrationsverkets behov aviserar att sänka kostnaderna, spara på andra områden och att låna ytterligare resurser.

Begreppet ”urstark ekonomi” och behöva låna samt genomföra kraftiga besparingar i budgeten borde inte kunna rymmas i samma mening. Dessutom menar regeringen att Migrationsverkets behov av extra anslag, då dess budget är underfinansierad, är en ”investering av engångskaraktär och inte kommer behöva ske igen”. Det är en omskrivning av verkligheten, det finns inget idag som tyder på att Migrationsverket skulle behöva mindre anslag 2017 och framåt med liggande politik. Snarare tvärtom och då finns det goda skäl att anta att regeringen tar höjd för dessa anslag i det ordinarie budgetarbetet. Ett rimligare uttalande borde vara

”Vi täcker Migrationsverkets behov av förstärkningar i driftbudgeten i år med lån och besparingar. För kommande år arbetar vi in detta ökade behov i den ordinarie driftbudgeten för staten”

Det är skillnad på investering och drift. En investering kan du skriva av under viss tid och du bör i regel kunna få någon form av avkastning på den. I Migrationsverkets verksamhet är det bara frågan om drift. Att driva verksamhet för att på ett rimligt sätt ge migranter tak över huvudet samt pröva deras uppehållsrätt.

Hur goda förutsättningarna är för en återbetalning av denna ”investering” är kan exemplifieras genom Anläggningsboendet Forsgården i Bispgården i Jämtland. Gården är från början ett äldreboende som är beläget i natursköna omgivningar 11,3 mil från Östersund. Så här års en enkel resa på knappa 1,5 timmar på isiga vägar, det vill säga tämligen isolerat från omvärlden. Anläggningen drivs av Bert Karlssons Jokarjo AB. Bilderna, i slutet av artikeln, visar gemensamma utrymmen som kök, tvättstuga, allrum samt även några rum där det bor fyra personer på tio kvadratmeter. I regel lagas maten i rummen av de boende vilket syns på en av bilderna samtidigt som flera element är på väg att rosta sönder. Köket är i ett skick som inte medger matlagning med rimlig hygien. De boende rapporterar om ventilationsproblem samt att varmvattnet ger dem utslag på kroppen. Vilken form av substans som ger dessa utslag kan vi bara gissa oss till då inga prover tas.

Stanken i hela byggnaden är påtaglig på grund av bristande ventilation. Bilderna från besöket, som var tvunget att ske utan att Jokarjo AB fick reda på det, kan laddas ned eller ses som Slideshare direkt eller i slutet av artikeln som inbäddad. Jokarjo AB kan inte förbjuda de boende att ta emot besök. Bilderna får återanvändas med angivande av Ledarsidorna.se som källa.

I denna miljö bor vuxna och många barn blandat. De har mellan ett och två år framför sig i denna miljö som domineras av passivitet i väntan på besked. En utmärkt grogrund för våld, sexuella övergrepp och annat upplyftande mellan de boende men även andra som råkar ha vägarna förbi. Det är detta som regeringen menar att de investerar i och det som bland annat ökar vår BNP som gör vår svenska ekonomi urstark. Vi bör nog fråga oss dels rimligheten i regeringens retorik samt om vi verkligen anser att detta är en god investering. En investering med gott resultat.

Vi bör i varje fall fundera något på vilken avkastning vi har rätt att förvänta oss efter att människor tillbringat upp till två år i denna typ av lyxmiljö och sedan har minst åtta år till, om de har tur, till en anställning.

Om avkastningen blir godartad för samhället eller om vi riskerar att skapa något annat.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.