Ett spadtag till. Och nya maskar.

Tidigare inlägg om 2018, när den stora mardrömmen slår till för många av Sveriges kommuner har föranlett en lite djupare granskning av hur framtiden för kommunerna kan komma att te sig.

De nya, lägre, ersättningsnivåerna kommer redan 2017 att kraftigt påverka kommunernas ekonomi. Vimmerby kommun kommer få se en neddragning om 17 MSEK i en redan svag ekonomi. För Österåkers kommun handlar det om mellan 15 och 25 MSEK vid ett snabbt överslag. Dessa kommuner kommer lindrigt undan i sammanhanget då de satsat på interna placeringsalternativ. De kommuner som placerat sin andel i andra kommuner i privata boenden till högre kostnader kommer påverkas kraftigt. Täby kommun är ett exempel där de har upphandlat boenden i bland annat Norrtälje. Boenden som ofta redan från början väsentligt högre dygnskostnader än den gamla schablonen. Allt för att slippa ha dessa nyanlända runt knuten.

Utöver schablonersättningarna och den så kallade beredskapsersättningen förändras ersättningarna enligt följande:

  • Dagens dygnsersättning till kommunerna för ensamkommande barn sänks från dagens 1 900 kronor till 1 350 kronor. En neddragning på nästan 30 procent.
  • Unga vuxna, i åldern 18-21 år sänks från 1 500 kronor enligt den tidigare modellen och ersätts med 750 kronor per dygn. En halvering.

Effekterna kommer med andra ord bli dramatiska för samtliga kommuner. Mest dramatik kommer vi sannolikt se i de kommuner som valt kommunexterna placeringar.

Sveriges Kommuner och Landsting har tidigare, med den gamla ersättningsmodellen, bedömt att Sveriges kommuner behöver höja sina respektive skattesatser med 1:87 SEK per intjänad hundralapp. För kommungruppen som Vimmerby tillhör, med mellan 10 000 och 20 000 invånare bedöms skatterna behöva höjas med fem kronor för att bibehålla dagens verksamhet intakt. Denna kommungrupp kännetecknas av låga löner bland de boende. Detta var innan regeringen lanserade den nya ersättningsmodellen för omhändertagandet av nyanlända.

I praktiken kommer det innebära, med den demografiska sammansättningen av de nyanlända, att låginkomstagare och fattigpensionärer betalar för mottagandet av arbetsföra unga män.

Vad som nu med stor sannolikhet kommer hända är att kommunerna, som inte bara lånar upp pengar via Kommuninvest utan även ger ut kommunobligationer på den internationella marknaden, kommer få en försämrad återbetalningsförmåga om de skall uppfylla lagens krav på verksamhet. Kommunernas samlade skuldbörda var vid utgången av 2014 knappt 500 MDR SEK. 500 000 000 000 kronor. 50 MDR SEK av dessa var i obligationer som handlas på den internationella marknaden.

Med försämrad återbetalningsförmåga kommer marknaden att höja riskpremien, det vill säga räntan, och därmed öka bördan ytterligare för kommunerna. Att mer av kommuninvånarnas skattemedel går till räntor på lån som kommunen tvingas ta till driften. Ännu har inte kreditinstituten granskat kommunernas bakomliggande ekonomi men det är nog bara en tidsfråga.

Vi ser nu spiralen gå nedåt ytterligare ett steg. För varje nytt spadtag dyker det upp nya, och obehagliga, maskar.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.