En fråga söker ett svar

På tisdagsmorgonen den 26 juli rusade två män beväpnade med knivar in under en mässa i en kyrka i Normandie i Frankrike. Männen tog prästen, den 86-årige prästen Jacques Hamel, två nunnor och två andra personer i församlingen som gisslan. En person i gisslan, prästen i församlingen i Saint-Étienne-de-Rouvray, mördades och enligt uppgifter från polisen så ska han ha blivit knivskuren i halsen.

Vatikanen låter meddela att

”Påven är informerad och även han känner stark oro och förfäran inför detta vansinniga våld. Han fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats. Vi är särskilt sorgsna över att detta våld som inträffade i en kyrka, i en helig plats som förkunnar Guds kärlek, innefattade det barbariska mordet på en präst och att de troende blev utsatta för det. Vi vill uttrycka vår enhet med Kyrkan i Frankrike, med ärkestiftet Rouen, med den drabbade församlingen och med hela det franska folket.”

Terrorgruppen IS har tidigare uppmanat sina anhängare till dåd mot kyrkor och i april 2015 greps en algerisk student efter att ha skjutit sig själv i benet. Han ska ha dödat en ung kvinna och dådet har kopplats ihop med en planerad kyrkoattack.

Ingenting av detta är dock något att förvånas över, även om den svenska debatten ger intryck av att ha blivit tagna på sängen. ISIS och alla andra rörelser som kan förknippas med dem har själva varit övertydliga med vad Europa och det samlade väst har att vänta sig.

Magnus Norells och min dialog kring detta cirka ett år bakåt i tiden och manuskriptet till hans bok ”Kalifatets återkomst” låg klart under denna tid. Första gången jag läste Norells bok, i sin första form, var cirka ett år sedan. Det som sker idag är ingen överraskning för någon som läst Norells bok. Inte heller var det som vi ser ske idag något oväntat då som nu. Norell, jag och några till pratar ständigt om denna utveckling. Med samtalspartners från New Dehli i öster till New York och Washington i väster. Vi talar med varje regions ledande expertis men i Sverige har vi talat för döva, ängsliga och fega öron.

Vi försökte med gemensamma krafter få fler förlag att ge ut den men möttes, vilket Ricki Neuman beskriver nedan, med ett med rädsla för att vara politiskt inkorrekta uppblandat ointresse inlindat i artiga fraser. Till slut, efter en kopp kaffe på Tösses konditori i Stockholm, bestämde sig Norell för att ge ut boken på eget förlag men med stöd från Ledarsidorna.se. Ämnet IS och islamistisk terror samt Norells bok, var för känsligt, till och med för känsligt att recensera för tidningar som DN och SvD. Även Anders Lindberg, som annars är snabb med pennan och åsikterna kring terrorism när han företräder  Aftonbladets ledarredaktion,  fick ett exemplar tillskickat till sig personligen men mötte Norells bok med tystnad.

Nedan försöker Ricki Neuman ställa Sveriges bokförlag och kultursidor mot väggen, genom en enkel fråga:

Jag har en fråga.

Hur kan det komma sig att ett dussin svenska förlag alla berömmer ett inskickat manus, och samtidigt avböjer publicering, för att utgivningen redan är bestämd, för att ämnet inte riktigt ingår i företagets profil, för att texten kan visa sig vara alltför krävande för förlagets läsare osv?

Till bilden hör att författaren tidigare har gett ut flera böcker på några av de förlag som han skickade manus till – och är en respekterad akademiker och forskare, bland annat knuten till det ansedda Washington Institute for Near East Policy i USA. Ligger hans åsikter för långt bort? 

Tvärtom. 

Han anlitas ofta som sakkunnig bedömare av bland andra SvT, SR, DN, SvD och GP, men ingen av dessa har uppmärksammat eller recenserat boken, som han till slut gav ut på eget förlag.

”Kalifatets återkomst” har nu sålts i över 5 000 exemplar sedan utgivningen i slutet av förra året, vilket anses vara bra för en bok av detta slag. Med andra ord, det finns ett tydligt intresse hos svenska läsare för en presentation av ISIS, på samma gång som denna volym tycks framkalla beröringsskräck hos såväl förläggare som kulturjournalister.

Vad är folk rädda för, vad är det som leder till att denna bok ignoreras av våra större förlag och mediehus?

Har det att göra med att Magnus Norells redogörelse kan uppfattas som en anklagelse?

Hotet från ISIS har funnits länge och varit tydligt, men vi i Sverige har ändå inte tagit det på allvar. Mer än så. Vi har underlättat för kalifatet genom att okritiskt stödja islamistiska föreningar som ligger nära Muslimska Brödraskapet, sammanslutningar som verkar mot demokrati – och genom att utnämna just deras ledare till representanter för landets muslimer.

Eller handlar motståndet mot ”Kalifatets återkomst” om något helt annat, om att vi egentligen inte vill veta hur det är? 

Jag har en fråga. Tacksam för svar.

Ricki Neuman

Journalist och författare

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.