I Tyskland kan vi se vår framtid

I Tyskland har en infekterad diskussion tagit fart om dubbelt medborgarskap. Landets stora turkiska minoritet sympatiserar med president Erdogan som har kritiserat Tyskland. Samtidigt som flera tyska politiker har uttalat sig kritiskt om utvecklingen i Turkiet rapporterar SR / Ekot. Att Turkiets president Erdogan har en stark ställning i Tyskland borde inte komma som en nyhet för någon. Detta har Ledarsidorna redogjort för tidigare. Debatten i Tyskland och Erdogans starka stöd i den turkiska diasporan kommer med stor sannolik komma präglas av större spänningar än idag i framtiden. En framtid som Sverige delar med Tyskland.

Arbetslösheten i den turkiska diasporan var 70 procent högre än det tyska genomsnittet 2015. 10,4 respektive 6,4 procentenheter. Samtidigt blir effekterna av 1960-talets arbetskraftsinvandring tydliga. Runt 900 000 av dagens tre miljoner tyskturkar anlände innan 1973 och kom aldrig att omfattas av några integrationspolitiska åtgärdsprogram. Denna grupp präglas av låg utbildning och av dåliga kunskaper i det tyska språket och om det tyska samhället. Fram till 1973 begränsades även deras rättigheter starkt av den tyska lagstiftningen vilket gjort att känslan av utanförskap inte är imaginär, det finns goda skäl till detta. Och en bördig jord för Erdogan att så turkiska nationalistiska frön i. Många tyskturkar föraktar sitt nya hemland, förstår det inte helt enkelt och har en starkt romantiserad bild av sitt ursprungsland.

En parallell om definitivt kan återupplevas i många utanförskapsområden i Sverige. Ett förakt för det svenska samhället och en romantiserad bild av de respektive ursprungsländerna.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

I de tyska välfärdssystemen blir utfallet ännu tydligare. Den första större arbetsmarknadsundersökningen på nationell nivå genomfördes 2007 vid universitetet i Erlangen-Nurnberg. Medans mellan 1,7 och 2,3 procent av den etniskt tyska gruppen var beroende av försörjnings- och arbetslöshetsstöd låg de turk-tyska siffrorna signifikant högre, både för andra- och förstagenerationens tyskturkar, 3,7 respektive 10,7 procent. Isolerat till arbetslöshetsstöd var siffrorna 7,6 procent att jämföra med hela 23,1 procent för den turkiska gruppen. Oavsett generation.

Det är, med andra ord, inte direkt förvånande att den tyska debatten sedan några månader tillbaka börjat närma sig det ofrånkomliga. Debatten om det tyska samhällskontraktet. Det finns idag förslag om en karensperiod för de migranter som anlänt den senaste tiden om fem år innan de kan avropa ett mer generöst system än att bara erhålla mat och tak över huvudet. De tidigare utfästelserna, främst från Förbundskansler Merkel, att dessa migranter skulle ha en hög utbildning visar sig ha lägre relevans än vad de tyska väljarna var beredda på.

Till detta skall fogas OECD:s prognos för Tyskland de kommande åren. OECD pekar på samma utmaning som för Sverige, att få ut migranterna i egenförsörjning kommer bli avgörande för samhällsekonomin och därmed samhällskontrakt. Även OECD lyfter fram problemen med trösklar och skatt på arbete som hinder men ser dessvärre inte längre än så. OECD tar inte hänsyn till den tyska pensionsskuld som de turkar med lägst utbildning byggt upp. Som jämförande tal, även om de är ett drygt år gamla data, så låg arbetslösheten i Sverige 2014 bland utrikes födda på 15,5 procent och för inrikes födda på 5,1 procent, jämfört med en arbetslöshet på 7,1 procent för hela befolkningen.

Den svenska statistiken går inte heller ner i detalj på samma nivå som den tyska vilket gör paralleller vanskliga men det finns generella mönster. 2015 års statistik från Socialstyrelsen över utbetalt försörjningsstöd visar på dystra siffror för de nyanlända. Inrikes födda hushåll erhöll under 2015 4,2 MDR SEK i utbetalt försörjningsstöd emedan de utrikesfödda hushållen erhöll 6,3 MDR SEK. Den grupp bland de utrikesfödda som sticker ut är de ensamma männen som erhöll drygt 1,5 MDR SEK i försörjningsstöd.

Ur den tyska debatten, och hur den sociala situationen för olika diasporor utvecklas i Tyskland, kan vi sannolikt börja dra några slutsatser om vad vi kan ha framför oss de två närmaste åren. Den tyska debatten orienterar sig nu mot att börja forma ett nytt samhällskontrakt samtidigt som migranter nu kommer ställas inför olika former av val. Bli tysk och stanna, förbliv turk och lämna är sannolikt bara ett rätt tydligt exempel på hur det kan komma att låta. Och låter redan idag. En retorik som kommer framkalla nationalistiska känslor på bägge sidor. Tyskturkarna, som redan är en svag grupp,  “turkifieras”  alltmer och den tyska majoriteten som befinner sig i sysselsättning och som upplever sig stå för notan, reser nu skärpta krav på egenförsörjning. Och Erdogan? Han kommer inte stillasittande eller tigande se på när hans landsmän i diasporan får sämre levnadsvillkor. Med allt vad det innebär i relationen till Tyskland och EU.

Genom att se på den tyska utvecklingen kan vi sannolikt kunna gissa oss till hur det kommer låta i valrörelsen 2018. En valrörelse med nationalistiska övertoner från olika diasporor som kräver olika former av positiv särbehandling samtidigt som den sysselsatta delen av befolkningen skall försöka forma ett nytt samhällskontrakt som känns rättvisande och rimligt. I en debatt som borde präglas av eftertanke, noggranna avvägningar och fakta utan att vi kallar varandra för fula saker. 

Vi kan fundera något på om de statsbärande partierna S respektive M är helt förberedda på detta.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.