Asylmålen – en guldgruva för advokater

Chris Forsne. Photo: Ordfront Förlag
  • 9  075 821 kronor och 36 öre. Kiruna advokatbyrå.
  • 7  228 737 kronor och 32 öre. Advokatbyrån Kaiding.
  • 4  815 082 kronor och 12 öre. Advokatfirman Åberg och Salmi.
  • 4  285 919 kronor och 73 öre. Igne Advokatbyrå.
  • 3  861 053 kronor och 37 öre. CJ Advokatbyrå.
  • 3  336 472 kronor och  21öre. Advokatfirman Sörmdal.
  • 3  054 443 kronor och 11 öre. Stockholms asylbyrå.

De här kostnadsersättningarna är några av de högsta som betalts ut av Migrationsverket mellan januari och fram till den 12 september i år till de hundratals advokatbyråer som lever gott på invandringen till Sverige och de asylmål som tas upp i migrationsdomstolarna. Den fullständiga listan ligger som bilaga i slutet av artikeln. Åtskilliga är de byråer som drar in mellan en och tre miljoner. Det går dessutom bättre år från år. Så har till exempel Kiruna advokatbyrå bara hittills i år mer än dubblat sina inkomster för just asylhanteringen jämfört med hela 2015.

Advokatbyrån Thomas Bodström AB har också varit framgångsrik inom denna del av sin verksamhet med 1 360 828,67 kr i kostnadsersättningar från verket till och med augusti i år. Det är samme Thomas Bodström som i en debatt med chefredaktören Widar Andersson i SVT häromdagen sågade regeringens åtstramade asylpolitik. En gäst som SVT borde ha betraktat som jävig i frågan.

För Bodströms byrå blir asylmålen en allt mer lönsam affär. Årets ersättning från Migrationsverket är en klar förbättring då hans byrå enbart tog in 165 914 kr på asylärenden året innan. I år har han redan mer än tiodubblat intäkterna bara på asylmålen. Elisabeth Massi Fritz, som gjort sig mest känd för att försvara utsatta kvinnor i Sverige, har också verksamhet i asylbranschen. Enligt Migrationsverket har hennes advokatbyrå fått ersättning med 813 079,05 kr hittills i år.

Nyligen hamnade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i blåsväder just angående uttalande som rör migrationspolitikens omfattning. Den öppenhet Ramberg talar för är samtidigt mycket lönsam för hennes medlemmar. Pensionärer vet vi ju har inte samma möjlighet att generera skattefinansierade intäkter till byråerna.

Fram till 12 september i år hade Migrationsverket betalat ut 338 085 694 kronor och 20 öre till offentliga biträden vid asylärenden. En kraftig ökning jämfört med tidigare år. För 2015 låg kostnaden för hela året på 253 744 093 kr och 2014 på 244 865 295 kr. Då ska tilläggas den stora tillströmning till Migrationsdomstolarna som väntas nästa år och som gjort att regeringen skjutit till extra en dryg halv miljard till domstolsverket. 2017 väntas bli ett mycket gott år för advokatsamfundets medlemmar i form av av sysselsättning som offentliga biträden.

Även om en person kan agera som offentligt biträde utan att vara jurist så är det undantagsfall. Huvudregeln är att advokater, biträdande jurister (de senare knutna till en byrå och och med en advokat som så kallad principalansvarig) och övriga juristbyråer har en ansvarsförsäkring. Detta är ett villkor för att få utses som offentlig försvarare av migrationsverket. Försäkringarna tecknas mellan en advokat och ett försäkringsbolag. För Advokatsamfundets medlemmar finns ett eget alternativ.

Kriterierna för den advokat som vill utses till offentligt biträde är annars ganska vaga när Ledarsidorna.se talar med tjänstemän på Migrationsverket. Självklart ska personen inte ha varit klandrad av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Men på samfundet förs inte ens statistik över vilket klander som kan röra just migrationsärenden enligt förbundets handläggare. Få är det fall som tas upp och leder till någon form av fällning och även när kritik uttalas så är det oftast en så kallad erinran som inte får några allvarliga följder. 

På Migrationsverket förs heller ingen tillgänglig statistik över hur många gånger någon vänt sig till Advokatsamfundets disciplinnämnd. De skäl som skulle kunna vara anledning att vända sig dit uppges vara att en advokat inte är kontaktbar för klienten, att han eller hon lämnar in handlingar för sent, glömmer att överklaga – eller sysslar med annat när han eller hon sitter i förhandlingar eller samtal med migrationsverkets personal. Advokatsamfundet bedriver, enligt egen uppgift och citerad på Anne Rambergs blogg, själva myndighetsliknande verksamhet men har inte samma regelverk för offentlig insyn som riktiga myndigheter. Migrationsverket har genomgått en stor omorganisation och ännu är den nya organisationen inte helt fastslagen. Några av reformerna är att ansvarsområden ändras och att det är större regionalisering av verksamheten.

Tidigare fanns det listor för personalen på lämpliga eller olämpliga biträden och advokater som myndigheten bedömde utifrån sin erfarenhet med dem. Numera tillåts detta inte. Vilket i sin tur innebär att det är betydligt svårare för personalen att veta om en person som får bli offentligt biträde verkligen arbetar bra och bemödar sig att hjälpa sin klient – och förhoppningsvis inte sockrar sin kostnadsersättning för mycket.

För kostnadsersättningarna kan vara ett problem i sig. Timtariffer är fastslagna och erfaren personal vet ungefär hur mycket att vanligt asylmål ska gå på i tid och därmed i kronor räknat. Men gång på gång får de gå in i ersättningskraven för att advokater och biträdande jurister varit för sparsmakade med information runt sina arvoden och kostnader eller tvärtom tagit med ett antal moment som inte ingår i vad de har rätt till ersättning för. Till exempel att de sitter och läser på information om ursprungsländer.

Beräkningar visar att bara advokatersättningarna kan sluta på en halv miljard i år och väntas skjuta i höjden rejält nästa år. Men det är ingenting som bekymrar de höga tjänsteman Ledarsidorna.se talat med. Det är människors rätt att få sin sak prövad heter det. 

Ja. Detta är en rent grundläggande rättslig princip. Men kanske borde frågan kunna ställas, då det inte handlar om brottmål, om all kostnad ska läggas på skattebetalarna? Många av de som söker asyl uppger att de har betalat hundratusentals kronor till flyktingsmugglare. Migrationsverket gör ingen som helst kontroll av deras ekonomiska tillgångar utan lägger hela den ekonomiska bördan av asylprövningarna i domstol och överklaganden på skattekollektivet. Det rörs sig tillsammans om miljardbelopp.

Istället utnyttjar Migrationsverket även sin rätt att, när det upplevs befogat, höja de offentliga biträdenas ersättningar om de anser att de varit för blygsamma.

 

Post Scriptum 

Detta är del två i den granskande serien av  migrationens dolda kostnader. En granskning som visat sig ta lång tid. Verksamheten vid Ledarsidorna.se bedrivs helt med frivilliga bidrag och alla journalister, författare, krönikörer, fotografer och andra får betalt enligt för var tid gällande branschavtal. Detta gör att alla bidrag, och lite till, går direkt in i verksamheten. Alla bidrag är välkomna, stora som små, och jag vill på detta sätt tacka alla för det stöd ni visat mig. Utan er kan inte detta vara möjligt.

För Ledarsidorna.se är det en grundläggande princip att läsare får ta del av så mycket av källmaterialet som möjligt, för var tid och var situation i iakttagande av meddelarskyddet och skyddande av källor, för att göra er egen bedömning. Journalistiskt källskydd, och skyddandet av identitet, är dock något som vi aldrig tummar på. Att röja en källas identitet är helt enkelt otänkbart. Vår ambition är att ge er de alla de verktyg vi på Ledarsidorna.se vi kan för att ni skall kunna göra egna analyser och ta kloka beslut i en svår tid för demokratin. 

Nedan följer sammanställningen av advokatkostnaderna som inbäddat, och nedladdningsbart, dokument. Återpubliceras detta eller på andra sätt nyttjas i bredare kretsar bör ni hänvisa till Ledarsidorna.se i enlighet med publicistisk god sed. 

Dokumentet är mycket omfattande (4 500 sidor) och gör sig sannolikt bäst om ni laddar ner det innan ni går vidare och djupare in i materialet. Ni når det även på länk till Slide-share kontot här.

Om författaren

Chris Forsne
Chris Forsne
Chris Forsne är statsvetare, journalist och författare. Hon har varit utrikeskorrespondent i Paris, Nordafrikakorresponent samt arbetat för SVT och Kunskapskanalen. Forsne var under många år nära vän till den förre franske presidenten François Mitterrand och är väl insatt i det europeiska och svenska politiska spelet på högsta nivå.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.