Bänkpress

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Regeringen backade under tisdagen från delar av det förslag om förändringar i ersättningsmodellen för ensamkommande flyktingbarn. Regeringen låter meddela att de skjuter reformen framför sig i sex månader men att schablonersättningarna ligger fast. Vilken effekt detta får blir numera allt mer uppenbart. 

Finansministern bör hålla hårt i pengarna framöver. Den uppmaningen kommer  samtidigt från Konjunkturinstitutets nya generaldirektör Urban Hansson Brusewitz. Dessa händelser är intimt förknippade med varandra då Sverige idag lånar upp medel under en högkonjunktur.

Ledarsidorna.se har låtit fråga ett tjugotal kommuner om hur det nya ersättningssystemet kommer att påverka verksamheten och gör här en första genomgång av ett tämligen svåröverskådligt material. Det kommer att krävas mer arbete för att få ihop en entydig bild. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras på Ledarsidorna.se inom kort.

Oavsett om det nya systemet med schablonersättningar genomförs den första januari 2017 eller den första juli, som är regeringens nya datum för reformen, blir nästan samtliga kommuner som svarat påverkade på ett eller annat sätt. Några kommuner sticker dock ut i svaren, de kommuner som tagit emot mest ensamkommande flyktingbarn. Nästan samtliga kommuner som svarat är dock fortfarande i process att försöka skapa en överblick över situationen. Precis som Ledarsidorna pekade på innan lanserades reformen dagarna innan semestrarna började med en kort remisstid.

Kungsbacka kommun, en av de kommuner som besvarat frågorna tydligast, beräknar att de förlorar 47 MSEK per år på reformen. De handlar idag upp placeringar av externa leverantörer (Hero Sverige AB och Positivum AB) uppdelat på fem olika boenden. Originalavtal upphör 170831 med Positivum (option ytterligare tre år) och 190131 och 200614 med AB Hero Sverige AB.

Regeringen har aviserat att de avser kompensera kommunerna med 40 MSEK för merkostnaderna som reformen innebär. Ledarsidornas bedömning, efter att ha läst igenom ett tjugotal remissvar är att detta belopp i bästa fall kommer räcka till två, eventuellt tre, kommuners omställningskostnader. Hultsfreds kommun är ett exempel, de anger att de kommer klara reformen utan omställningar då de idag inte har barn externt placerade men anger att ”många andra kommuner har externa placeringar av barn på HVB:n i Hultsfreds kommun”.

Samtidigt som underlagen pekar i en viss riktning så svarar samtliga att ingen genomgripande kostnadsberäkning har genomförts ännu, budgetarbetet är i full gång inför 2017. Södertälje kommun är dock en som preciserar sin kritik. De ställer sig kritiska till att det nya belopp om 52 000 kr som föreslås täcka utredning, tolk, god man mm kommer vara tillräckligt. Södertälje kommun bedömer också att den föreslagna schablonersättningen, som innebär ett sänkt belopp, kan understiga de faktiska kostnaderna för mottagandet av ensamkommande barn.

Utdrag ur Borlänge Kommuns remissvar.

Utdrag ur Borlänge Kommuns remissvar.

Andra kommuner meddelar att de har avtal som löper så långt som till 2020, med HVB leverantörer i kommuner som Hultsfred, och att de kommer tvingas till effektiviseringar i verksamheten. Effektiviseringar i en kommuns verksamhet innebär i praktiken i samtliga fall personalneddragningar.

Majoriteten av svaren tyder dock på att reformen är underfinansierad ur ett kommunalt perspektiv.

Borlänge kommuns svar lämnar inga tveksamheter då de låter meddela att de krav regeringen ställer på Borlänge kommuns beredskap är underfinansierad med mer än en miljon kronor samt att den boendereform som regeringen nu lanserar redan är behäftad med stora rekryteringsproblem. Inom Borlänge kommun blir det inte heller någon reell förändring då problemen med de nyanlända endast flyttas mellan två enheter. Numerären består bara det att försörjningsenheten, som hanterar försörjningsstöden, nu får ökad belastning. Ur Borlänge kommuns remissvar är majoriteten av kommunernas kritik annars sammanfattad tydligt.

Kommunerna skall inte finansiera regeringens besparingar.

Staten bör kompensera kommunerna för de kostnader som kommer uppstå med uppsägning av avtal är annars ett genomgående tema, Borlänge är inte unika. Borlänge kommun sitter, likt andra kommuner, i långa avtal – många så långt som till 2020. Till detta skall fogas Migrationsverket, som företräder staten, inte betalar sina åtaganden enligt avtal. Under våren och sommaren har staten inte betalat i tid. Kävlinge kommun tvingas teckna en checkkedit för att klara sin likviditet. Orsaken är att Migrationsverket inte betalar sin skuld på 57 miljoner till kommunen. I ett år har kommunen väntat på att få betalt utan resultat. Och skulden stiger oavbrutet. Kostnaden för checkkrediten är sannolikt inte en kostnad där Kävlinge kan räkna med att få kompensation för. Andra kommuner som rapporterar om besparingskrav är Luleå, Östersund, Vimmerby där effekterna varierar mellan 17 och 35 MSEK per år. Samtliga talar om effektiviseringar inom kommunen. Då kommunal verksamhet är personalintensiv brukar detta innebära personalneddragningar i någon form. Eller osäkrare anställningar.

Överrullningen har börjat. Kommunerna kommer ligga i bänkpress för lång tid framöver. Det kommer komma mera.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.