En valtaktisk budget

De flesta dagstidningar kommenterade igår och idag regeringens budgetproposition för 2017. Förändringarna gäller sjuka, arbetslösa, äldre samt familjer med många barn och låga inkomster. Men för dem är de extra pengarna säkert ett välkommet tillskott även om det handlar om ganska små summor. Förlorarna hittar man bland dem som tjänar mer än 38 000 kronor i månaden. Oppositionen kommenterar budgeten med att den är spretig och ansvarslös. Budgeten går med underskott och regeringen tvingas låna medel för att få den att gå ihop. På sikt kommer dock även detta lånebehov rullas över på kommunerna.

Att låna medel i en högkonjuktur är ett direkt avsteg från god ekonomisk hushållning. Finanspolitiska rådet har tidigare kritiserat regeringen Löfven för att bland annat övergett överskottsmålet samt att målet för arbetslösheten är orealistiskt.

Trots leendena från regeringens samlingsbild vid den årliga kräftskivan på Harpsund har förhandlingar varit hårda. Budgeten har handlat lika mycket om att rädda ansiktet på miljöpartiet som att skaffa sig ett bra utgångsläge för socialdemokraterna inför valet 2018. Därav att regeringen lånar sig ur migrationskostnaderna som nu finansministern för första gången medger belastar statsfinanserna. Det mest intressanta dokumentet i budgeten är finansplanen som dels är ett mer generellt utdrag ur budgeten men även en mer långsiktig prognos.

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Den största enskilda satsningen är att skjuta till 10 miljarder kronor per år permanent till kommunsektorn. Det är den största enskilda förstärkningen av statsbidragen till kommunerna någonsin. Tillskottet kommer, menar regeringen,  att göra det möjligt att utveckla välfärdens verksamheter, inte minst genom att anställa fler.

Problemet för regeringen är att dessa miljarder i många fall redan är förbrukade genom att ersättningssystemen för ensamkommande barn och unga förändras i grunden med det nya schablonsystemet. 

Regeringen avser att reformera ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga i syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Det nya ersättnings systemet bör träda i kraft den 1 juli 2017. Medel kommer att avsättas för att möjliggöra kompensation till kommuner som har svårigheter att ställa om till det nya ersättningssystemet. Men. Bara Kävlinge kommun räknade ut att om regeringens förslag införts från början av nästa år, så skulle det kosta kommunen 40 miljoner om året. Det är samma summa som regeringen avsatt per år för de två kommande åren för att “underlätta för kommunerna att ställa om till det nya systemet”. Vimmerby har räknat fram summan 17 miljoner. Luleå landar på runt 35 miljoner. Östersund runt 20 miljoner……

En annan satsning är på utbildning och arbetsmarknad. Att ha fullföljt en gymnasieutbildning är avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden menar regeringen. Även denna satsning tål att granskas. Utbildningsnivån för många av de nyanlända är så låg att kostnaden för kommunerna redan idag är orimligt höga. Norrtälje kommun är en kommun som numera inte ger dessa en fullvärdig gymnasieutbildning. Dessa får endast SFI och samhällsorientering för att sedan skickas vidare till Arbetsförmedlingen. En kommun i Halland skall till exempel i år ta emot drygt 300 personer med permanent uppehållstillstånd, den lokala arbetsförmedlingen rapporterar att de endast har sex jobb lediga med inga krav på förkunskaper förutom att kunna läsa och förstå svenska. Då många av dessa 300 är muslimer är även dessa arbetstillfällen i praktiken stängda då jobben handlar om matberedning av bland annat fläskprodukter. Muslimer hanterar inte fläskkött.

Att staten kan börja spara igen efter att behöva låna 2016, 2017 samt delar av 2018 står klart ur finansplanen. Det är det år som ansvaret för 2015 års migration rullas över på kommunerna. Då träder bland annat försörjningsstödet in eftersom statens två-åriga etableringsåtagande löper ut. När kommuner som Vimmerby nu säger sig kunna satsa på välfärden är det en sanning med stor modifikation. Vimmerby är en av de kommuner som har högst pensionsskulder i landet med en skuld på 432 miljoner. En pensionsskuld som från 2018 måste redovisas i sin helhet och därmed åtgärdas.

Försäkringsbolaget Skandia har gjort en sammanställning och flera kommuner kommer att 2018 behöva redovisa en negativ soliditet. Det vill säga, skulderna kommer att överstiga tillgångarna samtidigt som kostnaderna för de migranter som inte är ute i egenförsörjning belastar budgetarna. Och då har inte avsaknaden av eget framtida pensionskapital för migranterna redovisats. Den skattehöjning som Sveriges Kommuner och Landsting aviserat om i snitt 1:67 per kommun kommer vara i underkant om den kommunala välfärden skall vidmakthållas på samma nivå som idag. 

Budgeten som regeringen presenterade är i allra högsta grad en valtaktisk budget vilket endast en analytiker kommit fram till, K-G Bergström på Expressen. Frågan är om regeringens taktik kommer hålla. Många kommuner kommer, med början vid halvårsskiftet 2017 behöva gå ner på lägsta lagstadgade nivå i välfärds- och skolåtagande. Värst kommer det bli för de kommuner med låg skattekraft i form av låga inkomster, de kommuner som från 2018 kommer ha negativ soliditet. Dessa kommuner kommer inte kunna, som idag, låna till lika förmånliga villkor längre genom utgivande av kommunobligationer.

En låntagare med skulder som överstiger tillgångarna får i regel betala höga räntor, alternativt ansöka om rekonstruktion eller konkurs, för detta och finansinstitut ogillar i regel att låna ut till driften till de som uppvisar högre skulder än tillgångar.

Budgeten är, från regeringens sida, i allra högsta grad en valtaktisk budget för att från statlig nivå kunna visa upp relativt sunda finanser. Det största problemet med denna taktik är att det kommer inte kommunerna kunna göra 2018. Valåret. Det är i kommunerna huvuddelen av väljarna lever. Inte någon annanstans.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.