Migrationspolitikens svarta hål, del ett

Chris Forsne. Photo: Ordfront Förlag
Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Som en följd av förra höstens omfattande våg av asylsökande väntas nu belastningen på  de fyra migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå öka drastiskt. Så också kostnaderna.

Idag har migrationsdomstolarna  429 anställda men inför kommande år vill domstolsverket rekrytera ytterligare 176 personer enbart för migrations-domstolarna. För 2017 äskar domstolsverket över en miljard för migrationsmålen. Ytterligare upp emot en halv miljard väntas i år gå till advokatbyråer som kostnad för juridiska biträden.

En stor grupp av de som är missnöjda med migrationsverkets beslut begär prövning i en av migrationsdomstolarna. Närmre fyrtio procent  av de som får avslag i migrationsdomstolen försöker sedan få sina mål prövade i Migrationsöverdomstolen, en form av Högsta domstol för migrationsmål. Trots att det krävs godkännande som prejudicerande för att få ett mål prövat här är det knappt en procent, 0,9 procent, av de ärenden som klarar nålsögat till högsta instansen, som sedan ändras.

Från att ha handlat om arbetstillstånd, konvertiter och åldersbestämningar ser man nu på Migrationsöverdomstolen en trend mot att de som fått godkänt som alternativt skyddsbehövande är missnöjda och vill ha flyktingstatus. Det är endast de med flyktingstatus som har möjlighet att kunna begära familjeåterförening på svensk mark.

Kurvan pekar brant uppåt nu när Migrationsverket börja arbeta av de stora högar av ärenden som kom efter den stora tillströmningen av asylsökande förra hösten. Målen vid de fyra migrationsdomstolarna ökade med drygt 1000 stycken under bara augusti månad. Jämfört med augusti 2015 är det en ökning med 60%.  Dessutom har mer arbetskrävande asylmål fördubblats. Omklassificering har gjort att mål som rör migration nu också kan döljas under t ex LVU-mål. Målen i balans, det vill säga ännu inte avgjorda mål, ökar också.

På migrationsdomstolarna ser de en tydlig ökning av statusmål, dvs man nöjer sig inte med att ha fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande utan vill bli klassad som flykting och därmed kunna ansöka om familjeåterförening i Sverige. Denna grupp av mål har också ökat hos Migrationsöverdomstolen.

Överklagandeprocenten för mål som rör migration, asyl, avslag med mera är mycket höga jämfört med andra mål som lyder under förvaltningsdomstolarna.

Förra höstens stora våg av asylsökande bestod till hög del av män och nu ser man på migrationsverket och migrationsdomstolarna att de som fått asyl  “alternativt skyddsbehövande” söker få den status som innebär att en rad familjemedlemmar lättare ska kunna komma efter till Sverige.  Det var den nya tillfälliga lagstiftning som röstades igenom tidigare i år som ändrade förutsättningarna. Asylsökande som bedöms vara alternativt skyddsbehövande har inte rätt till familjeåterförening om de inte ansökt om asyl senast den 24 november 2015.

Många har uppgivit att de känner sig lurade när de nu inte kan ta hit sina familjer vilket i praktiken skulle kunna innebära upp emot en flerdubbling av invandringen till Sverige i ett läge när  bristen på bostäder, arbete, skolor och sjukvård redan upplevs som krisande.

Med fler mål följer ökade kostnader. Dessa kostnader syns inte hos Migrationsverket då det är Domstolsverket som belastas. 2015 låg kostnaden på drygt en halv miljard, 548 miljoner. I år tros slutsumman hamna runt 614 miljoner men många ärenden har ännu inte nått domstolarna. För 2017 äskar domstolsverket redan nu över en miljard kronor från Justitiedepartementet, närmare bestämt 1 009 miljoner.

Vad utfallet för domstolarna kommer att bli framöver råder det idag stor osäkerhet om. Dels för att  den svenska lagstiftningen ändras kontinuerligt men också på grund av ny praxis från EU domstolen, nya direktiv från kommissionen etc. Det gör också att Migrationsöverdomstolens ärenden inte minskar trots att deras domar skall vara prejudicerande.Ny lagstiftning och nya direktiv kräver hela tiden nya prejudicerande domar.

Under 2015, det vill säga före det att den stora tillströmningen av 160 000 personer märktes i domstolarna, kom det in 25 806 mål till de fyra migrationsdomstolarna. Detta från personer som inte godtog besluten från Migrationsverket.

Det pågår stora omorganisationer, inte bara den nyligen genomförda på migrationsverket utan även inom förvaltningsrätterna, vilket påverkar möjligheterna att uppfylla verksamhetsmålen. Så har t ex Förvaltningsrätten i Malmö  i domstolsverkets årsredovisning påpekat att att  ”analys och uppföljning, utveckling av ledarskap och medarbetarskap, utveckling av yrkesrollerna samt mångfalds- och jämlikhetsfrågor i fokus” har lett till sämre möjlighet att klara de uppsatta verksamhetsmålen.

Domstolsverket har räknat ut en snittkostnad för de olika måltyper som förekommer i en förvaltningsdomstol. Där  sticker en måltyp ut  rejält, s k avlägsnandemål som är mer än dubbelt så dyrt som till exempel tvistemål och den typ av brottmål som tas upp i en förvaltningsdomstol. Ett avlägsnandemål är när en sökande fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd och ej får stanna i landet.

Medan ett så kallat fast styckpris överlag i förvaltningsdomstolen beräknats till 8 463 kronor uppges ett avlägsnandemål kosta 38 386 kronor. Samma person kan sedan vägra godta det beslut  som fattas där och då väcks en prövning i ett verkställighetsmål vars fasta styckpris ligger på 19 106 kronor. Därefter kvarstår möjlighet att begära prövning i högsta instans.

Men dessa mål har ytterligare en betydande aktör. Den som vänder sig till domstol har rätt till juridiskt biträde som fakturerar till migrationsverket. Ett stort antal advokatbyråer har nu specialkompetens på asylmål. Arvoderingarna till advokaterna kan uppgå till närmare en halv miljard i år. De fakturor man hunnit skicka in till Migrationsverket i augusti i år uppgick sammanlagt till 338 085 694 kr. 

 

Post scriptum

Ledarsidorna återkommer till hur rätten till juridiskt biträde utformats och till de byråer som skaffar sig  höga inkomster inom denna specialitet. Domstolsverkets årsredovisning finner du här. Vi kommer även återkomma med andra effekter och hur specifika aktörer nu agerar för att framkalla andra effekter.

Denna form av djupdykning i statliga myndigheter och regelverk är tidskrävande och kräver externa resurser. Alla bidrag för att gå i mål med dessa mottages med stor tacksamhet. Alla donationer som inkommit har gjort artiklar som denna möjlig och fler artiklar som denna ligger i produktionen för närvarande.

 

Om författaren

Chris Forsne
Chris Forsne
Chris Forsne är statsvetare, journalist och författare. Hon har varit utrikeskorrespondent i Paris, Nordafrikakorresponent samt arbetat för SVT och Kunskapskanalen. Forsne var under många år nära vän till den förre franske presidenten François Mitterrand och är väl insatt i det europeiska och svenska politiska spelet på högsta nivå.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.