Advokatsamfundet – ett hot mot rättsmedvetandet?

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Det svenska Advokatsamfundet intar en särställning I det svenska samhället och i synnerhet efter att de utvidgat sin verksamhet med nätverken Ruben och Hilda. Advokatsamfundet är, vid sidan av Lagrådet i Högsta Domstolen, de som i granskningen av nya lagar, väger tyngst. Ofta kommer invändningar mot rättssäkerheten men hur pass rättssäkert är rättsväsendet med hur Advokatsamfundet väljer att utveckla sin verksamhet? Är det inte så att det största hotet mot rättsmedvetandet är Advokatsamfundet?

Advokattiteln, att kunna titulera sig Advokat, är skyddad i lag. Advokat kan den enskilde bara bli genom att uppfylla de krav på medlemskap som Advokatsamfundet ställer och bli medlem. Vem som helst får kalla sig prins, som prins Sigvard Bernadotte som tog tillbaka sin prinstitel sent i livet men utan att kungafamiljen erkände honom som prins. Olagligt var det inte men det hade varit olagligt om prins Sigvard hade tagit advokattiteln istället.

Advokatsamfundet har även fått förtroendet att sköta sin egen tillsyn genom sin disciplinnämnd. Där kan advokater, som misskött sig i tjänsten erhålla en

  • Erinran
  • Varning
  • Varning med böter
  • Uteslutning

Överprövning av disciplinnämndens beslut kan bara ske av Högsta Domstolen. Den enda instans, utöver Advokatsamfundet, som kan initiera ett disciplinärende är Justitiekanslern. Advokater är utöver detta de som själva avgör om det finns fara för jävssituationer i deras yrkesroll.

Advokater har kanske det starkaste integritetsskyddet av alla yrkesgrupper. I en dom från Högsta Domstolen från 2010 slås fast att den information som en advokat eller dennes juridiska biträden besitter är skyddad från in- och tillsyn annat än den interna som Advokatsamfundet ansvarar för. Även om advokaten misstänks för att ha varit delaktig i sin klients eventuellt brottsliga verksamhet.

Det finns, med andra ord, ingen säkrare plats att förvara information om brott är på ett advokatkontor så länge ingen vet om det förutom advokaten.

Utöver detta har advokater ett lagstiftat monopol på att vara offentlig försvarare. Till offentlig försvarare ska i princip förordnas en advokat. Om det finns särskilda skäl kan någon annan lämplig person förordnas som har ”avlagt föreskrivna kunskapsprov för domarämbetet” (21:5 RB). I praktiken ett lagstiftat monopol för en privat aktör. Redan så här långt , att Advokatsamfundet får sköta sin egen tillsyn enligt eget huvud trots att de företräder ett statligt monopol, bör riksdagen ställa sig frågor om denna ordning är rimlig. Men det blir värre eftersom Advokatsamfundet nu börjat organisera polischefer och ekonomiutbildade makthavare som företräder andra roller i den eventuella lagföringen av medborgare samt blivit alltmer en politisk kraft i samhällsdebatten.

Den enda, från Advokatsamfundet externa, instans som kan initiera ett disciplinärende mot en advokat i Advokatsamfundets disciplinnämnd, är Justitiekanslern. Justitiekansler Anna Skarhed är även organiserad hon i Advokatsamfundets ”Hilda”. Skarhed är en så kallad ”Stor-Hilda”, en av grundarna. Skarhed har själv konstaterat att enligt henne föreligger inte någon jävssituation genom att hon låtit sig organiseras genom Advokatsamfundets ”Hilda”. Den blivande före detta riksrevisorn Margareta Åberg visade däremot gott omdöme genom att avgå från sina engagemang i Hilda när hon blev riksrevisor för att stå utanför alla särintressens inflytande.

Högsta Domstolens ordförande, Stefan Lindskog, representerar  den enda instans där advokater som får ett beslut i disciplinnämnden emot sig kan begära överprövning. Lindskog är medlem i Advokatsamfundets ”Ruben”. I det domslut som 2010 gav advokaterna sitt skydd från insyn, även om skulle kunna misstänkas om brott, var fyra av fem domare medlemmar i Advokatsamfundets ”Hilda” respektive ”Ruben”.

Idag blir Advokatssamfundets medlemmar allt mer politiska i sina roller. Roller som inte sällan döljs av de formella titlarna. Både Advokatsamfundet, genom sin generalsekreterare Anne Ramberg, och Högsta Domstolen är starkt kritiska till kriminaliseringen av terroristresor för att ta ett exempel ur mängden. Denna lagstiftning är ett direkt resultat av den resolution, 2178, som togs enhälligt av FN:s Säkerhetsråd och är en lagstiftning som harmonierar med övriga EU-länders motsvarande. En lag som Sverige är i praktiken är sist att införa och som inte tillnärmelsevis väckt samma upprördhet i övriga Europa som Advokatsamfundet och den svenska Högsta Domstolen givit uttryck för i sina yttranden som till del liknar politisk retorik.

Genom att Advokatsamfundet dels innehar en särställning över alla andra samt dels blivit mer och mer politiska genom dess generalsekreterare Anne Ramberg, som har en enad styrelses som stöd, samt att Advokatsamfundet nu organiserar alla roller inom statens rätts- och våldsmonopol med i praktiken en ensamrätt på delar av den reses en del frågetecken. Advokatsamfundet organiserar idag i realiteten genom ”Hilda” och ”Ruben” hela processen från rikspolischefen Dan Eliasson, via åklagare, justitiekansler, domare och slutligen kriminalvård på olika nivåer, helt utan insyn eller tillsyn borde riksdagen resa en del frågor kring vem som rimligen kan säga vad om att olika lagstiftningsförslag är ett hot mot rättssäkerheten.

Organisationsformen som Advokatsamfundet valt när de inkluderar övriga delar av rättskedjan i sin sfär har inga brandsäkra väggar emellan rollerna i rättskedjan och samfundet står själva helt fria från insyn enligt lag och följande domar i Högsta Domstolen. I domslut de själva, genom organiserandet av ”Hildor” och ”Rubens” själva deltagit i. Den enda formellt utomstående som kan initiera en granskning, Justitiekanslern, är själv en del av Samfundets verksamhet genom att vara en av grundarna till ”Hilda”. En roll som ”Stor-Hilda” som Justitiekanslern själv inte anser vara föremål för jäv. Alls.

Advokatsamfundet – ett hot mot rättsmedvetandet? 

Ledarsidorna.se är helt och hållet läsarfinansierat. Grävande tar tid och innebär bland annat resor i landet samt arvodering enligt för var tid gällande avtal för journalister, krönikörer, fotografer, formgivare och den övriga infrastruktur som krävs. Alla donationer går oavkortat in i verksamheten. Ju längre ner i gödselstacken vi tar oss, desto hårdare packat blir det varför vi snart inte klarar oss längre ner utan att behöva förvärva en grävskopa.

Jag vill passa på att tacka alla donatorer, stora som små, för era historiska och förhoppningsvis kommande donationer så vi kan ta oss vidare mot vårt slutmål. Mörkrets hjärta.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.