Överrullningseffekterna. Östersund idag, övriga imorgon.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Östersunds kommun måste spara pengar. Inför 2018 ska kostnaderna skäras ner med 150 miljoner kronor. Men redan under nästa år måste besparingarna börja ge effekt. Orsaken till att kommunen måste se över sin ekonomi är att skatteintäkterna minskar enligt SKL:s prognoser. Besparingskraven var kända för kommunledningen redan i september när bland annat effekterna av regeringens politik blev klarlagda men kommunledningen valde att ändå lotsa igenom 2017 och 2018 budgetramar.

En kommuns ekonomi måste vara i balans. Det betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. En balanserad ekonomi är, förutom att det är en förutsättning för sunda finanser, reglerat i lag. Om ett års kostnader skulle bli högre än intäkterna måste det underskottet hämtas hem de kommande åren.

Den bedömning som presenterades av Sveriges Kommuner och landsting visar att skatteunderlaget växer snabbt under 2016 och 2017 men långsammare därefter. Kostnaden för demografin ökar snabbare än skatteunderlaget 2018 och 2019. Inom kommunerna beräknas rekordstora kostnadsökningar på cirka 9 procent, bland annat som en följd av asyl- och flyktinginvandringen. Arbetslösheten inom gruppen utlandsfödda är en orsak då statsbidragen för kommunplaceringarna försvinner efter två år, kostnader för omsorg en annan som påverkar både kommuner och landsting.

I den nya rapporten ”Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända” har Socialstyrelsen undersökt vilka utmaningar som vården ställts inför. Analysen visar att svårigheterna har varit störst med att erbjuda hälsoundersökningar, behandla infektionssjukdomar, tillhandahålla mödra- och förlossningsvård, möta omedelbara vårdbehov inom psykiatrin och tandvården, samt erbjuda tand- och barnhälsovård till alla barn. Konsekvenserna av det ökade trycket på hälso- och sjukvården har i vissa fall inneburit begränsad tillgänglighet, längre väntetider för planerad vård samt omprioriteringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Även tandvården har påverkats då asylsökande och nyanlända har ett större vårdbehov än befolkningen i övrigt.

Kommunerna har ett ansvar för viss primärvård och omsorg enligt lag. Redan idag visar bland annat vården i Jämtland att de arbetat och arbetar under stark press, i en normal ekonomi skulle såväl kommuner som landsting behöva anställa. Socialstyrelsen konstaterar nu att migrationen inneburit och kommer innebära undanträngningseffekter i hela landet.

Ledarsidorna påtalade detta redan under våren 2016 efter att ha intervjuat personal på några av Stockholms anestesienheter, att migranter med stort vårdbehov trängde undan i vårdköerna, men anklagades av Aftonbladets Ledarredaktion för att fara med lögnaktiga uppgifter. Då vårdpersonal sällan eller aldrig vill kliva fram för att undvika röjande av patientsekretessen honorerade Ledarsidorna källskyddet varför Daniel Swedin, som i det meningsutbytet representerade Aftonbladet, som påstod att Ledarsidorna ljög ord fick hänga fritt. Idag kan vi läsa något annat äv vad Aftonbladet Ledarredaktion påstod i Socialstyrelsens rapport.

I Östersunds fall, med omkring 5 000 anställda, kommer en besparing på 150 MSEK och en budget med skatteintäkter på cirka 2,7 MDR SEK, varv huvuddelen är personalkostnader inom vård, skola och omsorg, blir sannolikt effekterna kännbara. Istället för den nyrekrytering som utlovats kommer antalet anställda minska. Tjänster som inte ersätts efter pensionsavgångar samt anställningsstopp inom vissa sektorer. Östersund har tidigare aviserat att man ytterligare vill ta emot 300 migranter till trots att de då bara hade bostäder för 200 vilket lett till köp av bland annat Attefallshus som nu dessutom saknar bygglov.

I Stockholms stad finns uppgifter om att socialtjänsten redan, eller inom kort, endast kommer att genomföra lagreglerad verksamhet. Stockholms stad har dessutom i allt väsentligt tagit emot färre migranter per capita än övriga landet.

Det vi ser idag är effekterna inte bara av migrationen utan även av något som pågått under en längre tid, även under regeringen Reinfledt. Bägge regeringarna, Reinfeldt respektive Löfven, frångår den kommunala finansieringsprincipen från 2007 som bygger på att att för varje pålaga som staten lägger på kommunerna skall kommunerna finansieras genom höjda statsbidrag. Då migranterna som anlänt sedan dess visar sämre hälsa än befolkningen i övrigt, en i stort inadekvat yrkesutbildning för den svenska arbetsmarknaden samt lång tid till egenförsörjning rullas kostnaderna för delar av primärvården, omsorgen och försörjningen över på kommunerna efter två år.

Det är det vi ser i Östersund idag. Och i många andra kommuner imorgon.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.