Sans och balans

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

I senaste numret av Tidskriften Advokaten, Advokatsamfundets medlemstidning, kritiserar generalsekreterare Anne Ramberg media för hur de har hanterat dels språket, dels prioriteringen av granskningar. Krönikan lämnar en känsla av obehag bakom sig trots rubriken, 

Sans och balans borde oftare drabba både politiska beslutsfattare och troféjagande journalister

Inledningsvis menar Ramberg att förekomsten av visselblåsare, som varnar för när en verksamhet inte utvecklas i enlighet med lagstiftarens intentioner, inte är helt oproblematisk. Att det i praktiken är tvärtom för dagens ämbetsmän. Det är lättare idag att sprida information. Rambergs syn på detta bör nog vara den problematiska. Högre krav på statens ämbetsmän och skydd för visselblåsare bör inte vara ett problem i en fungerande demokrati. Ramberg menar att Dagens Nyheters granskning var en ”troféjakt” och inte en granskning. Advokatsamfundets generalsekreterare menar att

När tv påannonserade nyheten om Margareta Åbergs aviserade avgång var det med påståendet att det förekommit oegentligheter på myndigheten. Detta är för en oförvitlig ämbetsman djupt kränkande och representerar inte ett adekvat språkbruk.

Det ligger en fara i att den mediala granskningen av de tillkortakommanden som enskilda tjänstemän gör sig skyldiga till skapar ett förakt och en misstro som är mycket farligare för samhället än de ofta rätt triviala misstag som må begås. 

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Till att börja med har Anne Ramberg kallat den folkvalde riksdagsledamoten Hanif Bali för ”brun råtta”. Anne Ramberg har fått sitt mandat från Advokatsamfundet som intar en maktposition fri från offentlig insyn.

I kraft av att representera alla sveriges advokater bör vi förutsätta att hon valde de orden med omsorg och blev först kritiserad i efterhand av sin styrelse.

Sedan till uppgifterna om huruvida ordet oegentligheter på Riksrevisionen är irrelevant.

Susanne Ackum medgav själv att hon agerat olämpligt och i strid mot regelverket och avgick. Den andre riksrevisorn att avgå, Ulf Bengtsson, tvingades inse att klockan var slagen efter att ha ertappats med att undanhålla avgörande information i den direktsända utfrågningen av Konstitutionsutskottet.

Att undanhålla information i en utfrågning i KU är knappast ett trivialt misstag, inte heller att som riksrevisor lova bort tjänster innan de utannonserats. Bägge de fallen är i allra högsta grad medvetna handlingar.Vad avser skälen bakom Margareta Åbergs avgång är den historien inte slut ännu. Rambergs försvar av just Margareta Åberg och Anders Danielssons vandel i krönikan får sin förklaring i nätverken bakom Advokatsamfundet. Hilda respektive Ruben. Margareta Åberg blev i oktober 2013 utsedd till ”Månadens Hilda” under sin tid som president i Kammarrätten i Göteborg .

Ledarsidorna.se har tidigare redogjort för dessa nätverk skapade av Advokatsamfundet och Anne Ramberg.

Advokater har en särställning i svensk statsförvaltning. De utför myndighetsliknande verksamhet men står utanför offentlig insyn eller kontroll. Ett förtroende som de fått men som nu bör behöva ifrågasättas. I en dom i Högsta Domstolen mot en advokat som stod misstänkt för ekonomisk brottslighet konstaterade HD att advokatens dator kunde även innehålla klientinformation som var skyddade i lag. Polisen och EKO-brottsmyndigheten kunde med andra ord inte beslagta advokatens dator då klientsäkerheten värderas högre vilket starkt begränsar möjligheten till en rättssäker utredning som resulterar i svag bevisföring. Till och med om också advokaten själv skulle vara misstänkt för delaktighet i sin klients brott föreligger hinder mot att göra beslag på advokatbyrån. Detta har Högsta domstolen slagit fast i en dom från 2010 (NJA 2010 s. 122).

Nätverken Hilda respektive Ruben är representerade även i Högsta Domstolen, något som sannolikt både Advokatsamfundets styrelse och medlemmar anser vara en bra lösning. Det finns goda skäl för våra folkvalda att börja fundera på rimligheten i Advokatsamfundets roll och särställning. DN:s granskning av Riksrevisionen har bidragit till att nätverken Hilda respektive Ruben nu blivit synliga. Vi bör, i en demokrati, ställa oss frågan om vi har råd med ett skrå som i mångt och mycket står över lagen samtidigt som denna myndighetsliknande organisation undgår granskning.

Generalsekreteraren för Advokatsamfundet, Anne Ramberg, agerande, nätverken Hilda och Ruben samt den dom i Högsta Domstolen som så tydligt gjort hennes roll och Advokatsamfundets myndighetsliknande ställning fri från offentlig insyn och tillsyn har gjort detta behov tydligt.

Detta, om något, torde leda till sans och balans i en demokrati.

Dela artikeln via e-post










Submit
More share buttons
Share on Pinterest
There are no images.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.