Kommunanvisningslagen för migranter är dömd att misslyckas

Featured Video Play Icon
Dela artikeln via e-post










Submit

Få kommuner tar emot det antal nyanlända som lagen tillskriver dem. Var sjätte har inte uppfyllt ens halva sin kvot. Det visar en sammanställning som Ekot har gjort. Men det är en skev bild, hävdar Peter Danielsson, moderat kommunalråd i Helsingborg. På grund av EBO-lagen så lastas de kommuner som redan tagit emot många tidigare okontrollerat vilket det kommer fortsätta attgöra

Kommuner tar emot många fler nyanlända som flyttar in vid sidan av det statliga anvisningssystemet, säger Danielsson.

– Det är tusentals fler personer som flyttar själva hit när de har fått uppehållstillstånd än dem vi tar emot via kvoten.

Magnus Henrekson, VD för Institutet för Näringslivsforskning, pekade i en intervju med Ledarsidorna.se´s Peter Andersson i september på de stora utmaningar som de senaste årens migration inneburit och kommer innebära och förutsåg den situation som Helsingborgs kommunalråd upplever. Migranterna som fått uppehållstillstånd flyttar inte till de kommuner de anvisats, de flyttar på ett eller annat sätt till de kommuner där de bedömer att framtidsutsikterna är bäst.

Inom ramen för EBO, Eget Boende, leder detta till att de blir inneboende hos släktingar och landsmän eller tvingas ut på en dyr och osäker andrahandsmarknad. Trångboddhet i redan överbelastade bostäder leder ofrånkomligen till en ghettofiering.

Utöver de problem denna okontrollerade placeringsvåg som det innebär för Helsingborg och flera städer vad avser vård, skola och omsorg blir det ett okontrollerat inflöde på en arbetsmarknad som många inte har rätt kompetensprofil för. De stora arbetsmarknadssystemen vi har idag kommer sannolikt inte klara av det tryck av ytterligare migranter som de senaste åren har inneburit. Ännu värre kommer det bli lokalt för städer som Helsingborg, Södertälje och Malmö. De vet inte idag hur många som nyttjar EBO och heller inte kommer nyttja EBO.

Risken är överhängande att vi går in i en framtid av ghettofiering av städer som redan nu präglas av stor immigration. För att klara av det krävs ett fungerande våldsmonopol vilket vi även det vet inte fungerar idag. Rikspolischef Dan Eliasson har blivit symbol för en polis som inte fungerar längre, oaktat om han är ensam skyldig eller inte. Sannolikheten att han innan nyår lyckas vända utvecklingen måste betecknas som låg. Sannolikheten att polisen de närmaste åren återfår en kapacitet för att möta en ökad ghettofierings effekter är även den oroväckande låg. Med redan femton ”särskilt utsatta områden” är det inte rimligt att vi kan förvänta oss att polisen har resurser nog för att hejda utvecklingen.

Vad talar för att lagen om kommunplacering, bostadstillgångens och arbetsmarknadssystemen kommer kunna möta ett ännu hårdare tryck när de anhöriga anländer de närmaste åren? Henrekson ger några av svaren i intervjun och sannolikt en del till i form av nödvändiga åtgärder för de som tar sig tiden att lyssna i sex minuter.

 

Reporter: Peter Andersson

Fotograf: Björn Markusson

Dela artikeln via e-post










Submit

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.