Islamistiska terrordåd – inget nytt trots påståenden om motsatsen

I takt med att Islamiska staten förlorar territorier i Irak, Syrien och Libyen har gruppens propaganda förändrats. Terrorgruppen uppmanar inte längre deras sympatisörer att komma till kriget. Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, uttalade sig som expert om terrorgruppens propaganda. Det finns goda skäl att ifrågasätta Egnells olika påståenden samt även hans överblick över skeendena. Så sent som i somras skrev han på DN Debatt om att ”alla” var förvånade över att IS bytt taktik till en mer Al Quaida-lik motsvarande. Egnell lät i Göteborgsposten förstå att

– Ökningen av terrorattacker den senaste tiden är ett jätteproblem som ingen förutspått.

En sanning med inte bara viss modifikation. Ett intellektuellt och akademiskt direkt felaktigt påstående som Dagens Nyheters analytiker  tar islamisterna till en ny taktik. Även det rtt direkt felaktigt påstående. Med ”ingen” menar sannolikt Egnell endast honom själv och Dagens Nyheters analytiker. Och som i praktiken sist av alla att ta detta på allvar så har det meriterat Egnell till att bli en av Margot Wallströms säkerhetspolitiska rådgivare.

I meritlistan har Egnell annars en gästprofessur vid Georgetown som skapades åt honom som del i det anhörigprogram som finansieras med UD-medel när hans fru Ditte Egnell fick en tjänst vid ambassaden i Washington. Denna form av anhörigprogram är inte ovanliga och har ingenting med korruption att göra. De är utformade för att underlätta utlandstjänstgöring för UD-personal och finansieras av UD. Men. Problemen kommer nu efter Egnells flytt till Sverige.

Ditte Egnell har idag en minst lika tung post i statsförvaltningen som sin make i egenskap av Överbefälhavarens utrikespolitiske rådgivare. Dessvärre öppnar denna lösning, som bär Margot Wallström och kabinettsekreterare Annika Söders signum, för det som kallas för delikatessjäv. I vissa länder är denna form av kombination förbjuden av sekretesskäl.

Paret Egnell har sammantaget idag tillgång till i praktiken allt som berör Utrikes- och Säkerhetspolitik samt Försvarspolitik vid köksbordet med denna kombination.

Egnells fokus på just genderfrågor har meriterat honom till utrikesministerns referensråd. Trots att internationell empiri och forskning kring terrorism kommit fram till att just global terrorism i allmänhet är ett av de största hoten sedan många år tillbaka och en av de frågor som säkerhetsrådet har som högst på agendan. Inte genrer frågor och att Egnell kallas in som expert i Sveriges Radio inom terrorism är tämligen remarkabelt. Egnell var sist att förstå att Al-Zarqawi, IS grundare, var uppriktig med sin strategi förmedlad till Fuad Hussein. Fuad Hussein delade cell i jordanskt fängelse under en period.

I en artikel med Fuad Hussein, som Winiarski  och Egnell borde läsa, är ett deskripivt exempel på hur Egnells låsning vid att allt handlar om gender har fått honom att dra felaktiga slutsatser som den i GP. I Husseins bok från 2005, Al-Zarqawi – The Second Generation of Al-Qaeda, förutspår Hussein exakt det som sker nu. Hussein har egna, unika, kontakter in i såväl Al Qaidas som IS ledarskikt. Paradigmskiftet skedde i samband med attentatet mot Charlie Hebdos redaktion i Paris. IS gick då från sin tidigare strategi, territoriell krigföring, till att anamma Al Quaidas taktik med terrorattacker på västvärldens eget territorium.

Skärmklipp från Rashid Musa:s numera raderade uppdatering på Facebook

Skärmklipp från Rashid Musa:s numera raderade uppdatering på Facebook i samban med attentatet i Berlin.

Egnell (och Winiarski) menar nu, oemotsagd i radion och utan källor, att hans känsla är att många av de som tidigare rest ner till Syrien för att strida är av en annan typ än de som kan tänka sig att begå terrorbrott i Sverige. En ”känsla” som som borde kunna både vidareutvecklas, styrkas och kunna opponeras mot.

Sveriges Unga Muslimers, SUM, ordförande Rashid Musa gladdes i varje fall åt terrordådet i Berlin i ett Facebookinlägg som senare raderades. SUM har, av numera ganska lätt insedda skäl, fått se sina statsbidrag indragna. Det är inte första gången Musa öppet visar sina sympatier till rörelser med stort våldskapital.

Det finns även ett omfattande våldskapital i utanförskapsområdena som med viss lätthet kan provoceras med hjälp av statusuppdateringar som de från Rashid Musa.

På samma grunder bör det utredas vilka övriga organisationer som får statsbidrag som Musa är aktiv i företrädare för eller har direkta kopplingar till. Musa är bland annat en väl sedd föreläsare hos SSU Stockholm i ämnena ”rasifiering” och ”separatism” och var tidigare kommunikationsansvarig i det muslimska folkbildningsförbundet Ibn Rushd. Idag är han efterträdd av socialdemokraten Sara Gunnerud som även sitter i S-kvinnors valberedning samt är aktiv i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Gunnerud var även Musas företrädare på posten. Musas “mellanspel” har inte fått någon förklaring. Dock är personunionerna mellan Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Ibn Rushd samt SSU genom engagerandet av Musa att dessa tre organisationer uppvisar tendenser till att vara kommunicerande kärl på något sätt med direkta kopplingar in i Miljöpartiet.

Musas nätverk är dock intressant ur flera aspekter. Där återfinns via bolagskopplingar såväl Omar Mustafa, mest känd för att ha avgått ur Socialdemokraternas partistyrelse när han var tvungen att välja mellan socialdemokratiska värderingar och Islam men även Miljöpartiets lokalpolitiker Mohamed Temsamani genom sitt ansvar för trosfrågor och som gjorde sin politiska praktik hos Muslimska Brödraskapet under förre presidenten Mursis kampanj.

Skärmavbildning hämtad från allabolag.se

Skärmavbildning hämtad från allabolag.se 2016-12-19

Temsamani är i gott sällskap i Ibn Rushd fasta medarbetare som Mustafa Tumturk, nära släkt med bland annat Mehmet Kaplan. Kaplan var tvungen att avgå för sina alltför nära relationer med bland annat AKP och “De grå vargarna”.

Det finns dock en viss varning i detta. Dessa personer byter ofta plats med varandra inom den sfär som kallas Ibn Rushd-sfären varav hälften av Granhedsgården ägs av en stiftelse utan insyn. De som finns på nätverkskartorna idag kan ha andra roller redan imorgon. SUM, Sveriges Unga Muslimer, är en av alla organisationer som även den sorterar under folkbildningsförbundet Ibn Rushd.

Mot bakgrund av detta, och kanske främst Egnells tämligen skakiga faktabas som meriterat honom som expert i SR P1 och säkerhetspolitisk rådgivare åt utrikesministern i dessa ärenden, finns det goda skäl att offentligt utmana Egnell på debatt.

Jag har själv numera efter att ha tillbringat mer än 10 veckor de senaste 12 månaderna i MENA-området en i praktiken diametralt motsatt uppfattning än Egnell i de flesta frågor han uttalar sig om. Resor där jag haft förmånen att intervjua och umgås med ledande företrädare för i praktiken samtliga parter i det som uppstod i vaket efter den arabiska våren utom de i Libyen och de mest extrema sunnimuslimska aktörerna. Med detta kontaktade jag igår SR Eko-redaktion.

Mitt budskap var att jag ville granska och möta Egnell i en debatt i ämnet, hans expertutlåtande går i praktiken tvärtemot vad samtliga aktörer i MENA, såväl militära underrättelsetjänster som inklusive akademiska experter i denna region, menar. Experter som historiskt sett det senaste decenniet haft väsentligt mer rätt än Egnell. I praktiken 100 procent.

Men. Det mest remarkabla är att det visar sig att Egnell vägrar konsekvent, enligt uppgifter från Sveriges Radio under gårdagen, att ställa upp i debatter utan ser sig själv som expert och analytiker som står utanför det offentliga samtalet. En magstark inställning som säkerhetspolitisk rådgivare till utrikesministern och med hela sin lön finansierad av skattemedel. Anmärkningsvärt är dessutom att SR Ekot ens anlitar en expert med ett offentligt uppdrag som uttalar sig i offentliga kanaler  men som vägrar bli ifrågasatt i radiodebatt.

Om det är rädsla eller ren feghet som lett till detta beslut bör även hans ställning på FHS ifrågasättas. Rädsla och feghet är ingenting som borde premieras på Försvarshögskolan som ansvarar för utbildningen av officerare. Eftergivenhet är inte heller meriterande för en publikt finansierad radiokanal.

Jag, och internationellt meriterade forskare som ses som experter internationellt, är beredda att ta debatten med professor Robert Egnell. De expertutlåtanden han låter göra till sanning och därmed råd till regeringen är helt enkelt för skakiga för passera utan granskning och bör dras fram i ljuset eftersom de sannolikt ingår i det underlag som han i sin roll som rådgivare till utrikesministern påverkar vår hållning och vårt agerande i relationen till vår omvärld.

Egnell bör rimligen, av sin arbetsgivare, helt enkelt beordras att ta debatterna alternativt inte uttala sig i media alls. Men oavsett vad bör vi även börja granska vidare hur långt paret Egnells delikatessjäv går och om det finns något rimligt skäl att samla så mycket information om rikets säkerhet och relation med främmande makt samtidigt vid ett och samma köksbord.

 

Redaktörens kommentar

Jag vill framföra mitt stora tack till de donationer som influtit de senaste dagarna. De behövs löpande för att kunna göra den form av granskning av de “sanningar” som presenteras av professorer, företrädare för olika muslimska organisationer i Sverige och andra experter.

Detta är resurskrävande men behövs onekligen så som debatten utvecklas. SR har idag inte den kompetens som krävs av programledare och producenter att granska experters utsagor varför andra aktörer måste göra det. Granskningen på hemmaplan förutsätter en hel del kartläggning och av vad som sker i Beirut, Istanbul, Damaskus, Teheran men kanske framför allt i Kairo och Alexandria. Av en ren slump sitter idag Peter Weiderud, Tro och Solidaritets förre ordförande, som chef för Svenska Medelhavsinstitutet i Alexandria. För närvarande väl övervakad av egyptisk säkerhetstjänst men sådant kan komma att förändras över tid. Muslimska Brödraskapet har sitt starkaste fäste i just Alexandria. Som av en slump även det.

De som vill ha någon form av kontroll på detta bör inledningsvis läsa Magnus Norells “Kalifatets återkomst”, Hanna Gadbans “Mitt Jihad” samt Johan Lundbergs “Ljusets Fiender” i den ordningen. Denna materia är svår att tränga in i men några namn återkommer ständigt i olika skepnader varav de som jag nämnt i denna artikel är väl värda att lägga på minnet. Även dessa böcker gör det uppenbart hur pass sist professor Egnell var i sina expertutlåtanden.

De namn som nu nämnts i artikeln och Helena Hummasten kommer vi se mer av de närmaste åren i olika debattformat och händelser.

Redaktionen kommer under 2017 fortsätta sitt arbete med att kartlägga dessa sfärer och nätverk. Ett enkelt sätt är att hela tiden följa penga- och bidragsflödet och dra fram detta i ljuset. Ett tidskrävande arbete men med ert stöd kommer vi lyckas.

Lägg namnen på minnet. De kommer komma igen.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med oavslutade studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.