Det stundar ett politiskt blodbad. Men långt före valet 2018

Vid förra valet ägde Sverigedemokraterna flykting- och invandringsfrågan. Sedan dess har de tagit över äldreomsorgen från Socialdemokraterna och försvaret från Moderaterna. SD äger därmed flest sakfrågor av alla riksdagspartier. Tvåa är Moderaterna som enligt väljarna har den bästa politiken för ekonomin och för jobben. Socialdemokraterna, Liberalerna och Centern äger bara en fråga var. Riktigt allvarligt är läget för Kristdemokraterna och Miljöpartiet som inte äger en enda politisk sakfråga. Det gör inte Vänsterpartiet heller men de klarar sig ändå. Det räcker långt för dem att exploatera vänstermissnöjet skriver Lena Mellin, Aftonbladet, som en kommentar till Inizios undersökning om vilket parti som dominerar vilken fråga. Men drar hon rätt slutsatser? Tveksamt.

Mellin menar att Miljöpartiet och Kristdemokraterna är värst ute då de inte äger en enda fråga. En sanning med viss modifikation. Att situationen är extremt allvarlig för Kristdemokraterna torde vara klart bortom allt rimligt tvivel. Centerpartiet dominerar den fråga som Miljöpartiet säger sig ha ensamrätt på. Centerpartiet har närapå dubbelt så många som anser att de har bäst miljöpolitik än Miljöpartiet. Miljöpartiet har, inte utan goda skäl,  kommit att förknippats med naivism, kulturrelativism, islamism och viljan att utveckla ett separatistiskt samhälle. Lyckas inte Miljöpartiet göra sig av med Mehmet Kaplans skyddsling Gustav Fridolin i god tid innan valet samt göra upp med med alla kopplingar till Muslimska Brödraskapet och andra islamistiska organisationer kommer partiet behöva lämna riksdagen 2018. Sörjda av få.

Arvet efter Mehmet Kaplan och Yasri Khan finns i allra högsta grad kvar i Miljöpartiet som kommit att representera allt annat än miljöhänsyn och stabilt samhällsbygge. Separatism, islamism och diffusa kopplingar till Turkiets Erdogan samt Muslimska Brödraskapet dominerar idag bilden av partiet hos många väljare. Inte minst genom kulturminister Alice Bah Kuhnkes ständiga entourage och flirt med bland annat de sfär där Sveriges Unga Muslimer ingår.

Men sämst till ligger Socialdemokraterna då Miljöpartiets vara eller icke vara är utan egentligt intresse. Socialdemokraterna ”leder” endast med endast två procentenheter över Sverigedemokraterna i grenen ”Skola och Utbildning” som ”ägs” av Liberalerna. Att inte Miljöpartiet finns med på denna topp tre-lista säger ytterligare en hel del om vilken belastning som Gustav Fridolin och arvet efter Kaplan blivit för hans parti. Fridolin är chef för utbildningsdepartementet och kommer i den rollen främst bli ihågkommen för sin videohälsning till alla Sveriges lärare på Youtube. En hälsning utskrattad än idag. Skulle SD gå om S på detta område och börja flåsa L i nacken kommer det sända konvulsioner av skräck genom det socialdemokratiska partiet. Konvulsioner som redan borde kännas av.

I april håller socialdemokraterna partikongress. Då antas i praktiken det program som Socialdemokraterna kommer gå till val på 2018. Idag finns det få, eller inga, signaler på att partistyrelsen kommer lyckas ”sno runt” partiet och göra ett seriöst försök att möta de samhällsproblem vi står inför. Snarare tvärtom kommer Stefan Löfven, Anders Ygeman och övriga i regeringen försöka nå kompromisslösningar på område efter område för att nödtorftigt hålla ihop partiet. 

Svårast kommer matchen om migration och jobb bli. Statsministern har fortfarande inte lyckats definiera vad ett ”enkelt jobb” är, än mindre vilka som skall anställa de upp till 200 000 personer som saknar arbetsmarknadsadekvat utbildning, oroväckande många analfabeter på sitt eget hemspråk trots att de är i yrkesverksam ålder. På migrationsområdet kommer Löfven möta hårt motstånd från inrikesminister Ygemans partidistrikt Stockholms Stad samt Malmö och oroväckande många riksdagsledamöter som alltjämt inte förstått vidden av de målkonflikter som blir allt tydligare på den kommunala nivån. Anders Ygeman företräder idag som ordförande det partidistrikt som vill gå längst i att öppna gränserna igen och hans “eget” ungdomsförbund, SSU Stockholm, driver en starkt separatistiskt linje som anlitar bland annat Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimer.

Sveriges Unga Muslimer har nyligen fått se sina statsbidrag indragna på grund av att de driver en agenda som inte rimmar med svenska demokratiska värden. Som separatistiska värderingar.

Anders Ygeman har en del att förklara på Socialdemokraternas kongress varthän huvudstadens partidistrikt är på väg under hans ordförandeskap. En separatistisk men samtidigt oreglerad väg eller en som andas ett ansvarstagande samhällsbygge. Det är nu Ygeman kommer behöva bekänna färg. Som den i media porträtterade ansvarstagande statsmannen eller det som Stockholms Arbetarekommun, där han är ordförande, står för. En oansvarig identitetspolitisk linje som ligger nära Miljöpartiets med öppna gränser, släpphänthet mot separatism och kvinnoförtryck i förorterna. Nu kommer han inte undan längre.

Men någonstans har Mellin rätt. Vi kommer se politiska blodbad framför oss men långt tidigare än valet 2018. Först ut blir socialdemokraternas partikongress i april 2017. Den kongressen kommer bli avgörande för om socialdemokraterna kommer överleva som samhällsbyggande parti i framtiden. Nästa blodbad kommer i samband med Miljöpartiets partistämma i maj. Gör inte den stämman processen kort med arvet efter Kaplan, Khan och Fridolin kommer de påbörja sin färd mot den politiska kyrkogården och förhoppningsvis sin sista vila bredvid partier som Ny Demokrati, Junilistan samt 1700-talets Hatt- respektive Mösspartier.

På ett personligt plan kommer jag inte sörja Miljöpartiet som politisk kraft i Sverige. Få har ställt till det så mycket på så kort tid. Utöver migrationsområdet, villkoren för glesbygden talar Medieutrednignen, ett av Miljöpartiets Alice Bah Kuhnkes arv, sitt tydliga språk med ett regelverk som närmar sig DDR:s censur- och likriktningsmekanismer.

 

Redaktörens kommentar:

Det är ni läsare som genom ert engagemang och donationer gör Ledarsidorna.se möjligt. Under 2017 planeras en utökning av bevakningen av såväl svensk politik, kommunnära frågor samt naturligtvis de val i Europa som kommer att förändra EU:s kurs. Såväl det franska presidentvalet som det tyska förbundsdagsvalet. Bevakningen av det lågintensiva tredje världskrig mellan de abrahamitiska religionerna i MENA kommer att intensifieras då detta påverkar oss och Europa i allra högsta grad.

Kommande helg kommer en del arbete med sidan att pågå för att kunna möjliggöra detta. Det kan innebära vissa störningar i trafiken men är nödvändigt för att skapa tillräcklig redundans och säkerhet i form av serverspegling och separat utvecklings. och produktionsmiljö. Då jag i mina tidigare roller arbetat en del med IT-säkerhet kommer jag återanvända dessa erfarenheter för att Ledarsidorna.se skall överleva till valet 2018. Och längre än så.

Jag vill tacka för all den generositet som ni läsare visat mig under julhelgerna men samtidigt peka på att verksamheten kommer att vara beroende av ert fortsatta engagemang då allt skall betalas förutom min egen tid. Den tar jag från andra uppdrag för att få detta att fungera.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.